Gott nytt äppelår!

Julljusstaken är prydd med Linnés äpple, silvriga bollar, polkagriskäppar och röda band

Vad kan vi vänta oss av 2017?  En rik fruktblomning, hoppas jag. Må bin, humlor och blomflugor flyga omkring och surra på ett hoppingivande sätt bland äppelblommorna. Må sedan otyg som äppelspinnmal, äppelvecklare och skorvsvampar hålla sig på mattan.

Några nya svenska äppelsorter kommer knappast att presenteras under året eftersom vi nyss fick ett starkt gäng på fyra sorter: Agnes, Trulsa, Lovisa och Folke. Däremot kommer den amerikanska marknaden att berikas med det nya, enligt uppgift mycket goda Cosmic Crisp  från Washington State University (WSU) som hoppas att deras äpple ska överträffa populära Honeycrisp från University  of Minnesota. Honeycrisp mottogs som inte mindre än en sensation när det släpptes på marknaden 1991.

Cosmic Crisp

300 000 träd av Cosmic Crisp -- med Honey Crisp som en förälder, den andra är Enterprise -- kommer att distribueras till amerikanska äppelodlare under 2017. Och varför heter det nya röda äpplet Cosmic Crisp, ett namn som man tog fram efter intensivt samarbete med rådgivande konsumentgrupper? Därför att de spektakulära skalpunkterna liknar små stjärnskott som för tankarna till kosmos, meddelar WSU. Mer om amerikansk frukt i nättidningen Good Fruit Grower. 

Historien om Filippa

I brist på Filippa-äpplen är julljusstaken prydd med Ingbo.

Jag hade bara skrivit om min nya osthyvel med Filippa-handtag så kom ett brev från Olle Ridelius med en kopia av en artikel i tidningen Viola den (26 juli 1944). Tack för det!

Artikeln berättar att i en skolträdgård på Fyn i Danmark står ett äppelträd med skylten: Fridlyst 27 augusti 1937. Det är moderträdet till Filippa som fyller 70 och som den anonyme skribenten i Viola säkert tror ska uppnå 100 år. (När G och jag omkring 1990 besökte trädet mådde det prima, lever det är trädet 153 år).

Så här kom Filippaträdet till får läsaren veta: den lilla flickan Filippa Johannsen planterade 1874  äppelkärnor i blomkrukor och det kom upp plantor som sattes ut i trädgården vid Hundstrup skola där fadern var överlärare. (Hundstrup skola heter i dag Filippa-skolan och ligger vid Filippavej, kan jag berätta). Kärnorna kom från ett sällsynt gott äpple som Filippa hade fått av en kamrat.

Det var två små plantor som Filippa flyttade ut till skolträdgården. Den ena plantan förgjordes av en lössläppt ko, men den andra klarade sig och växte till vad som liknade ett vildträd med långa kvistar. Det var endast för att Filippa bad för det som magister Johannsen inte tog ned trädet, som tackade med att blomma första gången 1883. Frukt blev det dock först året därpå, frukt som befanns äga mycket av ursprungsäpplets underbart goda smak.

År 1888 fick det nya äpplet det kungliga danska trädgårdssällskapets certifikat av första klassen. Nu startade magister Johanssen en plantskola och förökade upp träd av sorten som spreds över Danmark men även till Sverige, ja till och med till Amerika. Han skickade äpplen till kung Christian IX som åt dem med förtjusning och gav stort beröm. Kungadöttrarna i London och Petersburg fick också  äpplen och såväl drottning Alexandra som kejsarinnan Dagmar skickade tackbrev till lärarfamiljen i Hundstrup.

Så långt berättelsen om Filippa som den presenteras i Viola 1944. På annat håll har jag läst att frukthandlarna var långt ifrån glada åt Filippa. Visserligen hade äpplena en odiskutabelt fin smak men som de såg ut! Både rundare och mer avlånga former som gav fruktlådan ett oroligt intryck. (Handlarnas idealäpplen är alla lika stora och av samma form, titta på en låda med Royal Gala).

Vi  ska alla vara Filippa Johannsen evigt tacksamma. Filippa är fortfarande en vanlig, uppskattad sort i svenska trädgårdar. Dessutom är Filippa en av föräldrarna till Aroma som i dag är en av yrkesodlarnas största och mest uppskattade sorter.

God jul alla äppelvänner!

Finaste Filippa-hyveln

Skönt, norskt hantverk

Osthyveln är en norsk uppfinning, det är något som kanske inte alla svenskar vet. Jag påmindes om grannfolkets påhittighet häromdagen när det kom en osthyvel av finaste märke med posten från Norge. Till en hyvel av blankt norskt stål hade vår vän Sven fäst en skaft av Filippa-trä! En vackrare och mer funktionell hyvel kan inte finnas. Vi ska inviga den på julafton. 

Äpplen vid Nobelmiddag? Självklart!

Såg ni gårdagens meny? Där ingick både paradisäpplen och Ingrid Marie. Ska Sverige bjuda på det bästa landet har, måste äpplen vara med.
 

Snön har fallit i två dagar.  G ligger sjuk i influensa (en spruta hjälper inte alltid) men kära grannar har skottat åt oss. Tack och lov hade G nätat våra unga träd i god tid, så hare och rådjur kammar noll. Har du inte hunnit med den försiktighetsåtgärden, varför inte åtgärda det. Sedan kan du julpyssla i lugn och ro.

Äpplet från Skansen

Det har tidigare sagts att det finns en chans på miljonen att en kärna växer upp till ett äppelträd som ger goda, vackra  äpplen. Det kan vi avfärda som en myt. Kanske har vi en chans på miljonen att vår kärnsådd ska ge ett internationellt uppskattat finsmakaräpple som Cox Orange, men de flesta kärnsådder ger faktiskt hyggliga äpplen, säger professor Hilde Nybom som smakat ett oräkneligt stort antal kärnsådda äpplen i sin gärning som fruktförädlare.

Äpplet från Skansen

Andreas Hellström på Skansen i Stockholm har tagit vara på frukt från ett ungt, kärnsått träd i en backe nära Solliden och varit vänlig nog att skicka mig ett äpple. Skansenäpplet är stort, grant, rundat och blankskaligt. Röda strimmor på gulvit botten. Fräscha gröna foderflikar, en kort, platt, vedartad stjälk.

Det är med högt ställda förväntningar som jag sitter ned vid köksbordet denna söndagsmorgon, tar fram bästa kniven och trancherar frukten. Köttet är gulvitt, mört och mycket saftigt. Det är ett tag sedan frukten skördades, det har varit på väg till mig i en vecka -- Postnord är Postnord -- och kärnhuset visar lite mögel. Ändå smakar äpplet mycket gott, bra balans mellan sötma och syra.

Kärnrummen rymmer totalt endast fyra kärnor varav två är platta, dåligt fyllda. Det säger mig att Skansenäpplet  skulle kunna vara en triploid äppelsort (med fler kromosomer än vanliga äppelsorter). För det talar också äpplets saftighet och storlek (195 g). Har jag rätt, kommer trädet att nå ansenlig storlek och blomma vackert med stora blommor.

I dag vet vi förstås inget om den nya sortens mottaglighet för sjukdomar med mera. Men allt talar för att Andreas borde plantera detta träd -- Skansens egen delikata och förnämliga sort -- på bästa ställe och bjuda besökarna att smaka om hösten.

Om hösten

Det är mycket tal om vilket vin man ska dricka till viss sorts mat, men vilket äpple man ska äta till viss sorts läsning är det ingen som brytt sig om att gå in på. Då får jag göra det själv.

Vill man läsa Karl Ove Knausgårds bok "Om hösten" förtär man lämpligen samtidigt Gul Richard: texten suger tag i läsaren på samma sätt som jag suger i mig det täta vita fruktköttets saft med stort innehåll av fantastiska aromer. Att inte ha åtminstone en gren av Gul Richard i trädgården är att förneka sig stor njutning.

Äpplen är en rubrik i boken. Knausgård har gjort iakttagelsen att medan frukterna i Norden är lätt tillgängliga så täcks frukterna söderut av tjocka skal och innebär en ansträngning att sätta i sig. Så är det inte med äpplet:

"Det är bara att sträcka upp handen, plocka äpplet och sätta tänderna i det. Inget arbete, ingen hemlighet, bara rakt på njutningen, den nästan explosiva befrielsen av äpplets skarpa, friska och syrliga, men ändå alltid också söta smak i munnen, som kan få nerverna att ila och kanske också ansiktsmusklerna att dra ihop sig, som om avståndet mellan människa och äpple är precis så stort som krävs för att denna miniatyrchock aldrig helt ska försvinna, oavsett hur många äpplen man har ätit i sitt liv."

Men Gul Richard får inte mina nerver att ila. Det får dem att slappna av. I glädje över att det finns något så utsökt gott i världen.

Frukt från unga träd

Harberts Renett?

Äpplet ovan är Harberts Renett. Äpplet nedanför är samma sort. Men de ser ju inte alls lika ut?  Nej och det beror på att det övre äpplet är den första frukten på ett litet träd. Därför ser det lite främmande ut. Det är som om trädet först släpper några provfrukter. Först om ett eller två år kommer äpplena att se ut som de ska.

Man kan tyvärr få fel sorts äppelträd i plantskolan och därför ska man spara kvittot så att man kan gå tillbaka. Men vänta tre år med att klaga, kanske kommer sortriktiga äpplen på trädet till slut.

Harberts Renett

När jag för ett par veckor sedan lyssnade på den tyske pomologen Jan Bade talade han bland annat om just detta: de första frukterna ser ut ofta annorlunda ut. När Jan bestämmer äpplen åt någon, frågar han alltid hur gammalt trädet är, eftersom frukt från ett ungt träd kan se ut hur som helst de tre första åren och inte alltid går att känna igen.

Något om renetter

En rad av renetter, närmare bestämt Harberts Renett

Låt oss börja med ordet renett. Varför heter det så? Ordet stammar från 1500-talet och ursprunget är omtvistat. Renett kan komma av det franska reinette, som i sin tur kan härledas av reine, det franska ordet för drottning. Men den förklaringen förkastas av pomologen Carl G. Dahl som hävdade att ursprunget finns i latinets rana (groda), i diminutiv form ranetta (liten groda), och syftar på likheter mellan grodans hud och äpplets.

Vad kännetecknar renetterna? Vad har gjort dem så populära bland konnässörer? Mitt svar är att vi älskar dem för deras utsökta, fasta, aromatiska kött och långa hållbarhet (som kan sträcka sig in på vårvintern). Skalet brukar vara tjockt och strävt. Människor som har svårt för den oljiga ytan hos vissa äppelsorter  -- t ex Signe Tillisch -- tycker om det torra skalet hos renetterna.

Carl G Dahl räknar i första upplagan av sin Pomologi från 1929 upp fem underavdelningar:
1. Rambourrenetter -- medelstora eller stora frukter, t ex Kanadarenett
2. Enfärgade renetter eller vaxrenetter -- små till medelstora, t ex Ananasrenett
3. Röda renetter -- medelstora, t ex Adamsparmän, Jonathan, Baumanns Renett
4. Grå renetter -- medelstora eller mindre, t ex  Läderrenett och Belle de Boskoop
5. Guldrenetter -- små till medelstora frukter,  t ex  Cox Orange, Guldrenett, Guldparmän, Kasselrenett,  Ribston, Blenheim, Harberts Renett, Dronning Louise.

En fullständig lista över alla äppelsorter som (mer eller mindre godtyckligt) räknats till gruppen renetter skulle bli mycket lång. Många av dem kräver ett varmare klimat än vad vi har i Sverige vilket betyder att renetter har en större utbredning i  t ex Tyskland och England. Den tyske pomologen Oberdieck beskriver i sitt verk Pomologische Notizen från 1869 hela 164 olika renetter.

Sveriges förste pomolog Olof Eneroth menade att svenskarna bar på fördomar mot renetter. Han skrev i sin uppsats "Om renetter och deras odling i Sverige" (publicerad i Trädgårdsodling och naturförsköningskonst från1863) så här: "Det är en allmän föreställning  att Sverge ej kan frambringa några goda renetter. Denna föreställning har varit och är ännu så rådande att högst sällan några försök i detta hänseende verkställas. Sverge är också, i följd häraf, temligen fattigt på sorter af denna grupp".

I dag har vi en högre genomsnittstemperatur i Sverige jämfört med för 50 år sedan. Då vi kan vara modigare, kasta av oss våra fördomar och gå in för att odla dessa underbara äpplen. Ny på renetter? Börja gärna med Ribston, Cox Orange, Belle de Boskoop och Adamsparmän. Du kommer att bli bedårad.

Gratulerar!

Ber att få gratulera poeten Katarina Frostenson som tilldelats Nordiska Rådets litteraturpris 2016! Vi kom att bli bänkkamrater på en kursdag i våras och konstaterade snabbt att vi nästan varit grannar  - jag bodde 30 år på Vikingavägen i Sollentuna och Katarina bodde länge på Skansvägen precis intill. Hon, som jag, är förtjust i äpplen; Signe Tillisch, Cox Pomona och Oranie är några av favoriterna om jag minns  rätt.

Varför inte en dikt om äpplen? Poeten log, men lovade inget.

Tomas Tranströmer har skrivit den här haikun:

Uppenbarelse.
Det gamla äppelträdet.
Havet är nära. 

 

Doktorns höjdaräpple

Tänk att ha en engelsk trädgård. Så som den i Vassboparken mellan Falun  och Borlänge. Det kräver mer utrymme än de flesta av oss har, men ett engelskt hörn går att ordna. Där planterar vi ett äppelträd och ympar sedan in en hoper goda engelska sorter. Det finns att välja på. Som vän av renetter väljer jag Cox Orange, Ribston, Blenheims Renett, Egremont Russet och Charles Ross.

Och förstås underbara Ashmead´s Kernel, på bilden ovan. Äpplet har jag fått av anglofilen Olle Ridelius som skaffat in sorten till Vassboparken. Det här äpplet drogs upp från kärna av en doktor Ashmead i Gloucester, England, omkring år 1700.

Det känns högtidligt att äta doktorns äpple. Har smak av jordgubbe, menar Olle och ja, G och jag håller med. Vi borde nog ha väntat två veckor till men kunde inte hålla oss utan skar upp  presentäpplet i går: det fasta gula köttet var saftigt, krasigt och välsmakande.

Intresserade kan få ympkvistar från Vassbo trädskola.

Mer om cider i Sverige

Arrangemang utanför blomsterbutiken på Stora Gatan i Sigtuna -- Cox Pomona,  Åkerö..

Cider har mycket länge varit en viktig dryck för människor i Storbritannien och Frankrike. I dessa länder har man gammal kunskap om hur man jäser den perfekta äppeldrycken och mängder av stora och små franska och brittiska tillverkare producerar fantastisk cider. Då blir man mäkta förvånad när man erfar att svensk cider från Kopparberg är det tredje största cidermärket i England!

Får erkänna att jag inte har smakat Kopparbergs cider som säljs på Systemet och innehåller 7 volymprocent alkohol. Det räcker med att läsa innehållsförteckningen som upptar vatten som största ingrediens. Jästa äpplen, äppelmust, socker, citronsyra, konserveringsmedel och antioxidationsmedel ingår också. Sockertillsatsen är stor, förstår man, och smaken beskrivs som "söt smak med inslag av äpple, päron, tuttifrutti och skumbanan". Detta är alkoläskeblask, inget annat, och tänk att britterna vill dricka det.....

Jag har fått frågan om jag någonstans har hittat texter om tillverkning av cider förr i världen i Sverige. Nej, det har jag inte. Prominenta personer från 1600-talet och framåt har försökt propagera för cidertillverkning i Sverige. När klimatet förbjöd människor att odla druvor och jäsa vin så borde man välja alternativet cider av äpplen. Såväl Carl von Linné som P J Bergius ivrade för att svenskarna skulle utnyttja äpplen till cider, men var det någon som tog dem på orden? Icke.

Varför slog inte cider i Sverige? Inte i Norden överhuvudtaget? Om jag skulle försöka mig på en förklaring så tror jag att svenskarnas tradition att dricka öl och brännvin var alltför starkt rotad  - vad skulle gemene man med cider till? Förmögna människor drack importerat vin och frågade inte heller efter cider.

Om nu en rad tillverkare börjar producera högklassig svensk cider så är det välkommet. Linné, som ville att vi i Sverige skulle tillverka våra egna livsmedel av inhemska produkter, gläder sig i sin himmel.

Det här är Folke

Triploida äppelsorter har fler kromosomer än andra sorter och växer till stora träd med stora friska blad, stora blommor och stora, saftiga äpplen. Jag har fått några frukter av den nya triploida sorten Folke och kan konstatera att medelvikten för det blanka, gulröda, lätt plattrunda äpplet ligger på 280 gram.

Folke -- ett krasigt, saftigt vinteräpple

Vinteräpplet Folke ska plockas nu och frukten uppges hålla till april, maj (låter som en utopi, då måste man nog ha väldigt bra förvaringsmöjligheter). Doften är underbar och köttet vitt och härligt krasigt. Jag menar att Folke har mycket som talar för det: ett lättskalat äpple med stor, frisk saftighet och god smak. Dessutom brunfärgas köttet långsamt. Folke passar som både ätäpple och köksäpple. Rekommenderas för zon 1-- 4.

Så länge det inte är tjäle i jorden kan man plantera äppelträd. Kommer du över ett Folke-träd -- och har plats för ett träd som tar stor plats -- finns bara en sak att göra: slå till.

Äppelmustens dag

Det finns dagar för allt -- dagar i sorg och dagar att vara lycklig på. I dag är Äppelmustens dag. Lyckliga alla som har en mustapparat och kan njuta egenpressad dryck av hemodlade älsklingsäpplen. Ägodela är mitt favoritord och kanske kan man gå ihop med någon och köpa en äppelkross (det finns eldrivna krossar) och en mustpress? Annars finns det musterier lite varstans att åka till.

En av flera mustapparater som finns till salu

Här är en fråga som du kan störa dina arbetskamrater med: heter det en must, flera muster (som i kust, kuster)? Eller säger man en must, flera mustar (som i lust, lustar)? Rätt svar: ingetdera. Det heter en must, flera mustsorter.

Dags att skörda äpplen

Regn i dag, det var synd. För G och jag hade tänkt fortsätta att plocka ned våra äpplen. Vi har sett upphackade hål i flera frukter och det kan inte få fortsätta, skörden måste räddas undan fågelnäbbar. Dessutom kommer frostnätterna nu.
 

G har plockat ned skönt färgade Ingbo

G har tagit fram stora äppelkartongen, den som vi klätt med en frigolitskiva i botten och på sidorna. Där lägger vi våra sena äpplen -- av sorterna Cox Orange, Langeland, Ingbo och Maglemer -- i lager på lager med papper emellan. Kartongen kan stå rätt länge på vår glasveranda innan det blir för kallt där och vi får bära ned kartongen med dess kvarvarande innehåll till garaget.

Jag granskar varje äpple innan det går i kartongen. Lyckad förvaring bygger på att äpplena är friska och utan blemmor när de läggs i lådan. Äpplen med hål i skalet, frukter som faller på marken medan jag plockar äpplena och frukter utan skaft tar jag åt sidan och använder i matlagningen.

Gascoyne Scarlet

Ser bananer från ett och samma bananträd olika ut olika år? Jag vet inte, men att äpplen kan variera mycket år från år är ett faktum. Det försvårar när man vill lära sig äppelsorter -- räkna med tiotusen timmar -- och gör det knepigt att bestämma äpplen som människor lägger fram på mitt bord.

För några år sedan fick jag några stora, gröna äpplen från Lidingö att bestämma. Jag hade aldrig sett den sorten förut och kunde inte förstå vad det var.  I måndags fick jag se frukten igen och det var svårt att tro att det var samma äpple -- nu hade det skönt färgade kinder och jag kände igen det som Gascoyne Scarlet, ett stiligt engelskt äpple uppdraget av en mr Gascoyne i Kent på 1800-talet.

Stiliga Gascoyne Scarlet

Ägaren säger att äpplet brukar vara grönt, han är överraskad av den praktfulla färgsättningen i år som kan bero på sommarens myckna soltimmar och att skuggande träd i närheten har tagits bort. 

Sol påverkar äpplets utseende, men det kan också regn göra. Om sommaren bjuder mycket nederbörd och trädet står på en dåligt dränerad plats, blir det oundvikligen en dålig utveckling. 

Snida en äppeldocka

Äpplen kan man ha till mycket, som bekant. När jag var i Åkersberga nyss kom  läraren Ewa Neding fram och hälsade på mig. Hon visade mig bilder på äppeldockor som hennes elever i Vaxö skola på Vaxholm hade gjort. Vilka dockor! Långt mer fantasifulla än förlagan Filippa Grön som jag presenterade i  "Pomonas äppelbok" (slutsåld från förlaget).

Är du lärare eller har egna barn, varför inte göra några äppeldockor nu när det är så gott om frukt?
1. Skala ett äpple. 2. Skär till ett ansikte lite grovt med näsa, mun och ögon. 3. Låt torka  6 - 8 veckor. Sedan får man montera en kropp till dockan och klä den.

Se här vad eleverna i Vaxholm  åstadkom :

Den flygande trollkarlen

En ljuv japansk geisha, tror jag. Plus ett tovat äpple

En liten ponny

Äpplets Dag i dag

I år är första året vi firar Äpplets dag som initierats av Riksförbundet Svensk Trädgård. Troligen blir detta en lika populär tilldragelse som Kanelbullens dag. Själv hoppas jag på kaffe med god äppelkaka på Växtförsäljningen i Åkersberga där G och jag ska bestämma äpplen i dag.

Äppelkaka som den bakas i Paris

Vad ska du göra?  Här är ett förslag: baka en äppeldessert och bjud hem din granne på kaffe.

Alla tiders äppelhöst

I morgon firar vi Äpplets Dag! Och vilken äppelhöst som vi kan fira. De flesta träd jag ser i villaträdgårdarna ståtar med en rikedom av äpplen och det är inte vilka äpplen som helst utan skönt färgade frukter som fått sina röda nyanser av säsongens alla soltimmar. Till och med Filippa lyser med knallröda kinder, det har jag aldrig sett förr.

Så röda kinder har  Cox Orange i år

Är det fler än jag som märkt hur tidig mognaden är i år? Fast vi fortfarande bara är i andra halvan av september finner jag att Gul Richard redan är gott att äta (om än inte optimalt njutbar ännu) och kan kokas till ett sagolikt fint mos som inte kräver socker. I lördags var jag på Linnés Hammarby och där hängde stora gula frukter på ett träd. Det visade sig vara mogna, goda Rossvik, som förr var gröna och hårdköttiga vid samma tid.

I mitt föräldrahem, säger G, tog vi fram Åkerö och Gul Richard till jul. Det var längesedan. Nu har klimatet blivit varmare och de mognadstider som anges i svenska pomologier (inklusive min egen) gäller inte riktigt längre. Det är inte fel att äpplena blir fortare njutbara, men tyvärr påverkas hållbarheten också; vi kan inte räkna med att lagra vinteräpplen lika länge.

Varmare klimat vill vi inte ha. Nu får vi hjälpas åt och lära oss att bekämpa klimatförändringarna.

Ses i Åkersberga!

Nej, min bok "Konsten att sköta ett äppelträd" blev inte vald till Årets trädgårdsbok i går på bokmässan i Göteborg. Nå, jag är glad att den blev nominerad, bara det är ärofullt.

I morgon och på  söndag bestämmer jag äpplen på Åkersberga Växtförsäljning från kl 10 till 16. Har du okända äpplen i din trädgård, ta med fem fina frukter av var sort och kom för att träffa mig!  Kom tidigt, för jag tänker att det kan bli långa köer frampå dagen.

Du kan samtidigt ta med stora kassar av äpplen från trädgården  och låta musta på samma plats. Inget smakar som färskpressad must av egna äpplen.  Väl mött!
 

Njutning nu och senare

"Hur många möjligheter till njutning offrar man inte för att otåligt vinna en omedelbar njutning!" Så skriver Marcel Proust i sin roman På spaning efter den tid som flytt.

Proust tänkte inte på sommarfrukt kontra vinterfrukt när han formulerade det ovanstående, men hans ord gäller i hög grad  äpplen. Talade med en ung journalist häromdagen och hon berättade att hennes föräldrar hade haft Ingrid Marie i trädgården och hur trist var det inte att plocka ned dessa äpplen som man inte kunde äta på en gång! Plockningsarbetet var flera timmar av besvikelse och sedan en lång väntan på att frukten skulle mogna, nej, så ville hon inte ha det i sin egen trädgård.

Ja, äpplen mognar vid olika tider. Men är inte det ganska underbart? Vi kan odla sommaräpplen för omedelbar njutning och andra sorter för njutning längre fram, på sen höst och vårvinter. Man behöver inte ens ha flera träd för att göra ordna det så här, det går bra att ympa in många sorter på samma träd.

Den som odlar vinterfrukt utan att ha bra förvaringsmöjligheter står förstås med ett problem. Kanske går det bra att få förvara sin skörd hos en vän med en bra, sval och inte alltför torr källare i utbyte mot några kilo Åkerö och Gravensteiner?

Jag vet inte om Proust tyckte om äpplen, men säkert är att han älskade doften av äppelblom som han nämner på flera ställen. Så här skriver han i "I skuggan av unga flickor i blom":
Hur ofta hände det inte i Paris följande år under maj månad, att jag köpte en äppelgren hos blomsterhandlaren och sedan tillbringade hela natten framför dessa blommor .....

Bilden visar Maglemer på väg att slå ut. I går sortbestämde jag äpplen i Vintervikens trädgård, den underbara anläggningen inte långt från Aspuddens tunnelbanestation. Där kunde besökare också få sina äpplen mustade. Jag fick smaka nymustade Maglemer. Underbart gott. Naturlig sötma i förening med suveräna aromer. Vill ha en egen liten mustapparat .....

Cider i Sverige

"Kvällsföreläsning om äppeldrycker: sent om cider". Skämtet kommer från Dagens Nyheter  (10/9 2016) vars Namn-och-Nytt-sida alltid bjuder på fyndigheter.

Radioprogrammet Meny bjöd på ett trevligt inslag om cider nyss. Roligt att få veta att det finns 15-20 cidertillverkare som gör seriösa försök att producera äkta cider i landet istället för det söta läskeblask som i dag går under namnet cider. Katja, sa Joakim Holgersson, är utmärkt till cider och likaså Filippa som ger drycken lakritstoner, sådant är intressant att få veta.

Cider är tillåtet att jäsa själv. Meny-reportern intervjuade två kvinnor som gick i markerna och letade efter kärnsådda äppelträd att hämta goda cideräpplen från. De nämnde Eldrött Duväpple och Belle de Boskoop som "äpplen man inte äter men som går att använda till cider".

Eldrött Duväpple som det ser ut just nu på trädet

Stopp och belägg, säger jag. Eldrött Duväpple och Belle de Boskoop är vinteräpplen som man inte njuter i oktober men som mognar fram senare. Just Eldrött Duväpple är kalasgott att äta till jul och fram till april, eftersom äpplet har den goda egenskapen att hålla aromen ograverad mycket länge.

Önskas: krispiga äpplen!

Hej,
Jag skulle vilja beställa ca 4 äppelträd men jag kan absolut ingenting om det.
Jag har surfat nu i några timmar och fått veta följande.
Stam B9 är bättre än A2
Motståndskraftiga mot sjukdomar E-märkta
Dom ska pollinera varandra.
Lång hållbarhet mm.

Viktigast av allt är för oss konsistensen. Dom ska vara riktigt krispiga saftiga och fasta. Absolut inte möjliga.
Inte allt för syrliga då det är mest till barnen.
Dom får gärna skördas lite olika månader men åter igen krispigt och saftigt går före. 😃 

Åkerö finns i en rad färger. Dessa är ovanligt röda.

Hej!

Håller med dig, det är svårt att välja rätt äppelsorter. Det är en ganska stor investering man gör, i tid och pengar.

Jag gissar att du bor i ett villasamhälle i Stockholmsområdet. Så länge du har flera fruktträdgårdar i närheten behöver du inte tänka på att dina fyra sorter ska pollinera varandra, bin flyger långt. E-märkning behöver du inte heller bry dig så mycket om, det är viktigast för kommersiella odlare. Inget av mina egna träd är E-märkt.

Har du stor trädgård? Grundstammen B9 ger små träd som behöver stödpåle hela livet. A2 ger stora träd, som klarar sig utan stödpåle.

Här är några förslag:
Sommaräpplen
Krasiga tidiga äpplen är svåra att hitta men den nya sorten Trulsa kommer att passa dig. Köttet uppges vara saftigt, krasigt och mycket gott. Skördas i slutet av augusti, står ganska bra mot skorv och fruktmögel. Agnes kan också vara något; blommar vackert, står bra emot sjukdomar och skördas andra halvan av augusti.

Höstäpplen
Mio är en fin saftig sort med rosigt kött som har smak av jordgubbe som alla barn och vuxna tycker mycket om; skördas i mitten  av september. Är inte krasig men absolut inte heller mjölig. Gravensteiner har mycket saftigt, krasigt kött, doftar underbart och är mycket gott. Åkerö har också ett härligt, fast kött.

Vinteräpplen
Folke är ett bra val. Du plockar ned Folke i början av oktober och låter ligga till december, då är den här sorten både god och krasig. Håller till april, maj.

Vill du läsa om grundstammar, plantering m m se min bok “Konsten att sköta ett äppelträd”. Hoppas att du hittar fina träd!

Årets trädgårdsbok 2016

Har fått veta att "Konsten att sköta ett äppelträd" har nominerats till Årets trädgårdsbok 2016. Vinnaren kommer att tillkännages på Bokmässan i Göteborg den 22 september.

Har min bok en chans?  Knappast, de nio medtävlarna är så starka kandidater till priset. Men det känns ärofullt att ha blivit nominerad.

Tikki med 30 sorters äpplen

Det här är  Tikki, tre månader gammal, stolt Australian shepherd (med namn efter Djungelboken) som gillar äpplen precis som husse författaren Göran Bergengren i Slästorp, Östergötland. Det är han som odlar alla 30 äppelsorterna på bordet. Ett av de röda äpplena längst fram är alldeles säkert Mantet, Görans favorit. 

Hundar är kapabla att lära sig massor av ord. Vad säger att hundar, med sitt remarkabla luktsinne, inte skulle kunna lära sig att känna igen äppelsorter som alla har en särskild doft?  Hämta Gyllenkroks Astrakan, säger husse och så sticker förstås Tikki iväg till rätt träd, ställer sig på bakbenen och tar försiktigt ned ett äpple till Göran.

Om Wealthy

  Hej Görel Kristina!

Min fråga kanske är lite dum men jag dristar mig att ställa den ändå.

Jag har ett litet äppelträd av sorten Wealthy. I år är det många äpplen på

det för första gången. Jag är inte så bra på att sköta äppelträd men vill

gärna försöka lära mig. När skördar man Wealthy? Har sökt i ´"Äpplen i Sverige" och där stod det November i en tabell. Inte kan väl frukten hänga kvar så länge? Den blir väl förstörd av frost? Om inte fåglarna ätit upp dem först. De gör redan sitt bästa. :-)

Äpplena har tyvärr drabbats av svarta runda fläckar på skalet och de blir

brunaktiga i mitten, där fläcken verkar öppna sig lite. Under skalet ser äpplet

helt friskt ut. Kan det vara Äppelskorv?

Kan äpplena sparas eller ska jag tillaga dem på något vis redan nu?

Har bara ett kylskåp som förvaringsställe +6 grader.

Väldigt tacksam för svar!

Hej!

När jag bodde i Sollentuna hade jag ett Wealthy-träd planterat i slutet av 1930-talet.  Det är en fin sort men har nackdelen att trädet släpper mycket frukt innan man hinner plocka ned äpplena. Jag har tittat efter i boken "Äpplen i Sverige" och det står "Mognad november". Det är underförstått att äpplena har plockas ned tidigare än så, innan frosten kommer.

Slutet av september, början av oktober skördar man Wealthy, lite beroende på var man bor. I början  av oktober är dessa äpplen mogna här i Mälardalen. Sedan kan du normalt lagra den till jul (norrut är den hållbarare). Men har du inget bra förvaringsutrymme (en balkong kanske?) så varför inte göra äppelkakor och äppelmos att frysa in?

De svarta fläckarna är skorv, som du trodde. Inte farligt, bara att skära bort. I år har vi tyvärr  ett riktigt svårt skorvår. Nästa år kan dina äpplen bli blanka och vackra vartenda ett. 

Har inget Wealthyträd att visa men här är Suislepp med sina rödfläckiga äpplen som i år har blivit överraskande stora. Mogna nu, underbart goda

Du kan läsa mer  om Wealthy i min pomologi "Svenska äpplen" och om skorv på min hemsida www.karnhuset.com (se rubriken Pomologi) samt i min bok "Konsten att sköta ett äppelträd".

Doftäpplen

Äpplen ska inte förvaras i kök och vardagsrum utan på sval luftig plats som till exempel en norrvänd balkong. Äpplen som får ligga ute i vardagsrummet tappar fort smak och konsistens och kommer dessutom att förkorta livslängden på alla snittblommor som kan finnas där. Äpplen som får ligga i ett kök tar upp smak från stekt strömming, kokt blomkål och annan starkluktande  mat.

Ska man då aldrig få njuta av ett fat med äpplen? Jovisst. Jag plockar bort snittblommor och ställer fram ett fat med doftande äpplen i rummet bara för att njuta av anblicken och den väldoft som sprider sig. Nu är det Mantet som jag lägger fram; som man ser av bilden är de små i år och flera är skorviga men som de doftar....

Ett annat särskilt väldoftande äpple som förgyller ett rum och lyckliga odlare kan ha i trädgården är Gravensteiner.

Ett par goda råd

Getingsommar,  har det stått i tidningarna. Jag har inte märkt det så mycket av det i Sigtuna, inte förrän nu. Getingarna har upptäckt Mulle-buskens svarta bär och sätter sig att suga i sig den söta, goda saften. Hoppas att det inte blir ett nedärvt beteende hos getingar ...



Getingar hittar man också i äppelträden. Ser man runda gropar i skalet på äpplena är det getingar som gnagt bort skalet och njutit av frukten. Var försiktig när du plockar  sommarfrukt så att du inte blir stungen, det kan sitta en rackare på baksidan av äpplet! En bra idé är att använda handskar vid äppelplockning.

Har du som jag mycket frukt i år? Och vet inte vad du ska ta dig till? Mogen sommarfrukt tar musterierna inte emot. Gå med äpplen till ditt närmaste bibliotek istället, är mitt förslag. I går morse tog jag med en kasse fina Mantet till biblioteket där det under dagen skulle pågå flera aktiviteter för barn (som en del av Sigtuna litteraturfestival). När jag sedan tittade förbi på eftermiddagen hade nästan alla äpplena gått åt.

Livsmedelsverket stoppar giftiga Granny Smith

Livsmedelsverket stoppar giftiga Granny Smith som butikskedjan Lidl tagit in från Italien. Äpplena innehöll tio gånger mer av insektsbekämpningsmedlet klorpyrifos än vad EU tillåter. I Sverige är det förbjudet att använda klorpyrifos sedan 2008.

Vista Bella

Tack och lov behöver ingen köpa importerade äpplen idag när svensk frukt kommit i handeln. I Stockholm hittade jag förra veckan de svenska äpplena Alice, Transparente Blanche, Vista Bella och Rubinstar. I dag har säkert Discovery tillkommit.

Rubinstar

Skulle du ändå inte hitta svensk frukt i butiken, pröva Jazz från Nya Zeeland. Jag håller med alla som menar att det är det godaste importerade äpplet. Låt oss hoppas att nyazeeländarna inte anvädner så mycket gifter.

Jazz från Nya Zeeland

Alla olyckor kommer inte på en gång

Jag blir glad varje gång jag ser en rönn stå full med fruktklasar. Vi som varit med ett tag minns de där förfärliga åren när rönnarna inte blommade och rönnbärsmalen, i brist på rönnbär att lägga ägg i, fördärvade varje äpple i landet. Sådana år fick man ställa in alla äppelutställningar för människor hade inga anständiga frukter att visa upp. Nu blommar rönnarna varje år -- något gott har det varmare klimatet haft med sig -- och äpplena klarar sig. Dock, erfar jag, ser det inte ut så i våra norrländska landskap, där är rönnbärsmalen fortfarande ett hot mot frukten. 

Det finns annat som kan drabba frukten. Som svampsjukdomarna skorv och monilia. Mitt älskade Mantet-träd har tyvärr blivit ett viste för både dessa svampar och vi får knappt en enda vacker frukt på trädet.

Suislepp, knappt moget i dag

Fast man brukar säga så, kommer inte alla olyckor på en gång och inte i alla träd. Jag har ännu inte sett ett enda näste med äppelspinnmal-larver som det var så mycket av förra sommaren. Suislepp bär fint och frukterna är stora, har bara få angrepp av skorv. Likaså ser Hampusäpplena på vårt lilla träd fina ut, vi plockar dem idag.

Hampus. moget nu

Längtar efter att smaka Sickelsjö vinäpple men får nog vänta ett par veckor till, jag vill gärna att de ska glasa lite. Så här vackra är de idag:

Sickelsjö vinäpple

Platt som en persika

Paraguayo (Prunus persica var. platycarpa) är namnet på en platt, vitköttig, utsökt god persika som vi har kunnat köpa de senaste åren. Jag, som förstört ett antal ljusa tröjor genom att äta persikor som  gett fläckar med evigt liv, föredrar den platta persikan som inte droppar så mycket fruktsaft.

Häromdagen såg jag frukten i en butik under ett annat namn: donut-persika. Jag förstår att namnet funnits ett tag men för mig, som bor i landsorten, var det nytt.

Äppelodlingar i Sörmland

I går vek den rosa tidningen Dagens Industri fyra helsidor till ett rödgrönt reportage om äpplen!
Det handlade om att nu återuppstår Sörmland som ett landskap för äppelodlingar. Sörmlandsäpplen är namnet på den intresseorganisation som ett 60-tal odlare är anslutna till. Odlarna satsar stort på trädplantering och 2018 räknar man med att kunna börja skörda stora volymer. Sedan kan vi börja köpa Åkerö och många andra gamla, goda sorter igen!

Sparreholm är en utsökt, tidig sörmlandssort som man hittar i genbanken på Julita gård.

Dagens Industri hade också gjort ett besök på Julita gård där man har 100 äppelsorter och 250 äppelträd. Eva Eneblad, trädgårdsmästare på Julita säger så här:
-- Ett äppelträd är en investering som ger belöning i flera generationer.
Ja, jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

G poserar i äppeltunneln på Julita gård.

Äpplen som glasar

Fråga: 
Många människor verkar mena att glasäpple är synonymt med Transparente Blanche. Hur ser du på det? 
Henrik

Hej Henrik!
Många äpplen har en tendens att “glasa”, få genomskinligt kött. Alla sådana äpplen kallades förr gärna “glasäpplen”. Fenomenet är inte helt klarlagt, men när cellerna spricker och cellsaft rinner ut till cellmellanrummen ser köttet genomskinligt ut. Äpplena får då ett ännu större njutningsvärde -- tänk ett glasigt Oranie -- men hållbarheten minskar.

Exempel på glasäpplen: Gyllenkroks Astrakan, Hampus, Husmoder, Oranie, Kalmar Glasäpple, Holsteiner Cox, Charles Ross, Rossvik, Krusenberg, Gyllene Kitajka, Arreskov, Noors Glasäpple, Villands Glasäpple, Sickelsjö Vinäpple, Stor Klar Astrakan, Vit Astrakan och någon gång Åkerö (kallades förr Åkerö Glasäpple), Frösåker och Signe Tillisch.

Här ovan Sickelsjö Vinäpple, Närkes landskapsäpple, i dag den 13 augusti. Äpplet, som mognar om ett par veckor,  kommer att glasa och, som jag skriver i Svenska äpplen: "Att bita i ett moget, glasigt Sickelsjö Vinäpple kan liknas vid att dricka mörkgul äppelsaft av ädlaste slag".

Ingegerd Råmans astrakanäpple

Nationalmuseum har stängt för renovering. Istället har man hyrt in sig med utställningar på andra ställen i Stockholm. På Kulturhuset visas just nu glas och keramik av den kända Ingegerd Råman. Här och där i lokalen kan man se intressanta videofilmer med intervjuer där konstnären talar om sitt arbete.

Det matta, blästrade glasäpplet ovan gjorde hon 1997 på beställning av Benny Andersson som ville ge alla medverkande i uppsättningen Kristina från Duvemåla en minnessak. Under ett blad på äpplet  skymtar en svart kärna.

Ingegerd Råman berättar att hon besökte trädgårdsmästare Lars Krantz, då på Rosendals trädgård, och fick låna en äppelbok för att läsa om astrakaner. Det måste dock vara ett tag sedan hon läste Vilhelm Mobergs bok om Kristina och Karl-Oskar för hennes återgivning av berättelsen som vi får höra på utställningen är inte helt rätt.

Så här var det: Kristina skrev efter astrakankärnor från sin svenska hemby Duvemåla till det nya hemstället i Minnesota. Trädet växte och blommade. Men Kristina blev svårt sjuk och när hon låg döende fick hon det allra första äpplet från trädet i handen, förde det till näsan och kände doften varefter äpplet föll ur hennes hand....

Vill säga stort tack till Isabella  (som jag inte har efternamnet på) för en välkommen äppel-hälsning.
Önskar dig välkommen till Pomonas rike och, framförallt, snabb bättring! Berätta för mig senare när du har hittat Västergötlands Kardinal!

Äppel, päppel, pirum, parum...

Plocka upp och plocka ner

Överallt i äppelträden sitter äpplen med små vita prickar ordnade i ringar. Det är frukt som drabbats av monilia eller fruktmögel. Kanske har en fågel hackat på skalet, eller så har en äppelvecklarlarv  gnagt ett litet hål. Mer behövs inte för att moniliasvampen ska få fäste.

Det här är Gyllenkroks Astrakan som visar angrepp av  fruktmögel: äpplet blir brunt och mjukt och visar mögelprickar.

En ständig syssla just nu är att gå runt bland träden och plocka 1) bruna äpplen som fallit ned på marken och 2) bruna äpplen som sitter i trädet. Man kan behöva använda ett kvastskaft och stöta till  äpplena så att de ramlar ned.

Alla angripna äpplen ska bort och de ska inte läggas på komposten (om du inte har en varmkompost). Själv slänger jag dem i påsen med matavfall som går till kommunens biogasanläggning.

Tidiga äpplen i år

Ett nyhetsbrev från fruktodlarorganisationen Äppelriket i Skåne meddelar att äppelskörden har börjat tio dagar tidigare än vanligt i år. Man har redan plockat Transparente Blanche och sedan kommer turen till Discovery och Alice.


Här i Mellansverige är Blanchen inte mogen än men snart ...

Njuter första sommaräpplet!

Har skördat mina första äpplen, en finsk sommarsort kallad Pirja (Huvitus x Melba, introducerad på marknaden 1980). "Smaken är angenämt sötvinsyrlig" skriver Leif Blomqvist i sin bok Äppel i norr och jag instämmer. Ett läckert litet strimmigt äpple att bedåras av! En bättre inledning på äppelsäsongen har jag svårt att tänka mig.

Hos mig växer Pirja på en enda gren. Tack du finske vän och pomologikamrat som skickade ympen! Leif Blomqvist skriver att trädet har svag tillväxt och därför passar i små trädgårdar och som spaljéträd, ger frukt tidigt efter plantering. Kan vara känslig för skorv, tillägger Leif.

Ett pomologiskt fotogalleri

Vill gärna tipsa om Sven-Inge Jilderheims underbara bilder med pomologisk inriktning:  www.malus-domestica.st   Här finns mycket att njuta av!

Varför faller äpplena?

Här och där ser jag halvstora äpplen ligga på marken. Har de drabbats av äppelvecklare och därför fallit från grenen? Ja, något äpple har ett svart hål i skalet som tyder på angrepp. Men de flesta frukterna visar friska och blanka kinder.

Det är sommarens torka tyvärr som får trädet att släppa frukterna. Nu kommer vi att intensifiera vattningen av våra äppelträd. Hoppas att det regnar snart.

Grensåg och sekatör

Det är fruntimmersvecka och hög tid att ta fram sin vassaste sekatör och börja beskära sina äppelträd. Gör man det nu, har äpplena inte hunnit bli så stora och det smärtar mindre att se ett och annat gå förlorat när man tar bort en gren.

TT var här hos oss i måndags och det blev ett reportage med goda råd om beskärning av fruktträd som kanske dyker upp i tidningar över hela landet:
 https://www.gp.se/nyheter/sverige/besk%C3%A4r-tr%C3%A4den-och-f%C3%A5-godare-%C3%A4pplen-1.3490454

Stig Lindbergs äpplen

I år är det 100 år sedan Stig Lindberg föddes, han som blev en av Sveriges mest kända formgivare. Stig Lindbergs runda, bruna Terma-form tar jag alltid fram när jag vill baka en god äppelkaka och ser jag en Terma-gryta på loppis slår jag alltid till och köper den som present till den yngre generationen.

Som varje sann konstnär avbildade även Stig Lindberg äpplen. I verket ovan, som jag såg på den pågående Stig Lindberg-utställningen på Gustavsbergs porslinsmuseum, räknar jag till 8 röda och 8 blonda äpplen. Nog påminner det vackra kvinnoansiktet om Ingrid Thulin? Den berömda skådespelerskan var Stig Lindbergs sambo under senare år.
 

Min äppelkaka i Stig Lindbergs Terma-form lagades förra året på Langeland som är en gammal dansk triploid äppelsort. Rolig att odla, äpplet blir mycket stort, med avlång form. Utan att vi medvetet format det så, är vårt Langeland-träd smalt och högt.


Här är två keramiska äpplen ur Stig Lindbergs produktion.

Om bladlöss

Galen i humlor skriven av den engelske biologiprofessorn Dave Goulson kom förra året och det var en härlig bok med allt vad en människa kan vilja veta om humlor. Hans andra bok, A Buzz in the Meadow, kom alldeles nyss på svenska: Galen i insekter, en berättelse om småkrypens magiska värld. Det är en bok för alla som gillar trädgård och natur.

"Nedlusat" säger om det som är bemängt med något. Nedlusad med pengar, säger vi om den rike mannen. I år har vårt plommonträd (Victoria) varit nedlusat av miljoner bladlöss som vi stått maktlösa inför. De unga träden i äppelhäcken har också drabbats hårt.

Hos bladlöss, får man veta i Goulsons bok, krävs inte sexuell fortplantning. Bladlöss förökar sig extremt snabbt och alla avkommor är identiska kopior av modern; den här kloningsprocessen kallas partenogenes. Ungarna förflyttar sig bara några millimeter från mamman och det är därför det blir förödande stora kolonier. Mot slutet av sommaren kan bladlössen byta strategi och börja producera både hanar och honor.

Det finns massor av bladlusarter. En japansk entomolog har upptäckt att vissa arter håller sig med "soldater" som är större än sina genetiskt identiska systrar som de har i uppgift att försvara mot predatorer. En annan japansk forskare har sett att dessa soldat-löss också kan laga trasig vävnad hos sin värdväxt.

Jag börjar undra om det är så bra att vi har en myrstack på tomten. Bladlössen på våra träd vaktas av dessa myror mot att de låter sig mjölkas på sockersöt honungsdagg. Den växtsaft som lössen suger i sig är rik på socker men fattig på protein. Därför måste bladlössen få i sig mycket växtsaft vilket ger ett överskott av socker. (Finns det inga myror som tar hand om överskottet faller det ned på trädgårdsmöbler, bilar och annat som råkar stå under träden).

Samarbetet mellan myror och bladlöss kan gå ännu längre. Hos en del arter lyfter myrorna över bladlössen till en annan växt om den de befinner sig på börjar dö. Vissa myror tar in bladlusägg i värmen i stacken på hösten för att sedan på våren bära ut nykläckta larver till värdväxterna. När myrorna ser att lössen vill flyga iväg, händer det att de biter av deras vingar -- myrorna vill inte bli av med sina värdefulla vänner.

Men nej, jag rör inte  myrstacken. Den fanns här före vi kom hit. Det är trevligt att titta på alla myrvägar som går hit och dit på den vilda delen av tomten skuggade av grässtrån. På annat håll har jag läst att när myrorna skapar sina vägar sprutar de syror på marken så att gräset dör och deras passage underlättas.