lördag 19 maj 2018

Pelarträdet Skjold med flera

Ber att få önska alla en glad pingst! Här är äppelblomningen praktfull. Det kan inte bli annat än en härlig äppelhöst i år. 

Varför hittar jag inga pelaräpplen i din bok Svenska äpplen, har man frågat mig. Nej, där finns inga pelaräpplen och det är en brist, erkännes. Förklaringen är att jag vet så lite om dessa äppelträd  och det jag hade hört -- till exempel att äpplena inte var de mest smakliga -- var ganska negativt.

Men inte gå efter vad andra säger. En måste förstås skaffa egna erfarenheter. Sagt och gjort. G och jag har shoppat pelarträd. Med 27 äppelträd på tomten -- i ålder från 3 till 20 år -- skulle man inte tro att vi har plats för mer men en pelarapel är slank och när G hade röjt bort en spireahäck fanns det plötsligt gott om utrymme. 

De här sorterna har vi fått tag i på nära håll: Bolero, Redcats, Suncats och Skjold. Nu ska vi jaga fler ändå.
Bolero (ovan) och Redcats
Suncats    
Skjold
 Skjold är en dansk sort döpt efter Odens son. Så här står det på nätet: Men det var folkets tro, at Skjold var Odins søn, og at hans lig drog til Odin igen, og derfor var det kongernes hædersnavn, når de kaldtes Skjoldunger efter ham.

lördag 12 maj 2018

Först till blom


Hampus 12 maj 2018
I dag, den rekordvarma dagen 12 maj, slår äppelträden ut. Inte i hela landet förstås och inte alla  sorter på en gång, men här i Sigtuna ser jag de första rosavita blommorna lysa mot mig. Först till blom var grannens Hampus men snart är våra sorter Rosenhäger och Pirja -- ett underbart gott finskt sommaräpple -- i kapp. 

Körsbärs- och plommonblom har vi njutit i flera dagar. Vårt Clara Friis på spaljé blommar också fint sedan i onsdags men päronblom är nu en sak för sig. Jag går fort förbi spaljén för att slippa känna lukten av sillake.


söndag 6 maj 2018

Mio, nyplanterat i Sigtuna


Jorden måste vattnas rejält innan Mio-trädet sätts ned i trädgården vid biblioteket i Sigtuna. Paula håller i vattenslangen medan Olof, snart 4 år, och G väntar på att fortsätta arbetet.
Det finns en sak jag håller hårt på: varje bibliotek med omgivande trädgård bör ha ett äppelträd. Äpplet är ändå kunskapens frukt och biblioteket är symbolen för all världens samlade vetande. Jag frågade alltså Paula Norrlid, chef för biblioteket vid Prästgatan i Sigtuna, om jag kunde få plantera ett träd på tomten.

Här har trädet kommit i jorden. G får hjälp med att hålla det under tiden han öser på jord.















Sedan Paula hade fått OK från kommunen att man ville ta på sig skötseln av trädet fick jag grönt ljus och vi bestämde tid för plantering: passande nog i går på litteraturfestivalens dag i Sigtuna. Alltid väldigt roligt att plantera träd och i går hjälpte några litteratur- och äppelintresserade entusiaster till med olika moment i arbetet medan Paula läste ur  Mio, min Mio av Astrid Lindgren.

Jorden stampas ned runt trädet.

Vilken sort vi valde? Mio förstås. G och jag var eniga om det. Mio korsades fram 1932 av statshortonom Emil Johansson av sorterna Worcester Parmän och Oranie. Mio kan stoltsera med modersortens vackra, röda skalfärg medan dess saftighet och härliga smak kommer från Oranieäpplet. Astrid Lindgrens Mio-bok gavs ut 1954 och året därefter fick den nya äppelälsklingen namnet Mio.

Nu står trädet på plats. Må det trivas och ge barnen många äpplen. Äppelrötterna kräver mycket vatten för att de ska etablera sig i jorden. Det som nu återstår är en stödpåle som kommunen har lovat att sätta dit jämte en vattensäck.

söndag 29 april 2018

Hjälp vildbin med en bostad

EU förbjuder användningen av neonikotinoider, insektsgifter som anses mycket farliga för bin och en orsak till de senaste årens många döda bisamhällen. Det var en glädjande nyhet i veckan.

När bina har lagt sina ägg i hotellets öppningar murar de igen ingången.
Snart blommar våra äppelträd och vi börjar känna oro för att pollineringen. Vildbin finns av många sorter och de bidrar stort till att blommorna pollineras. Vi kan hjälpa till genom att sätta upp ett bihotell, antingen ett som vi köper färdigt eller ett som vi bygger själva.

Bihotell fotograferat  i äppelträdgården vid Linköpings slott
































Här är en bruksanvisning.

a) Använd en spik för att gröpa ut ett hål i varje ände av ett gäng 15 cm långa bambupinnar.

b) Knyt om bambupinnarna med ett snöre.

c) Sätt upp bunten i ett träd eller sätt fast den vid en solig husvägg.

.




söndag 22 april 2018

Allt om knoppar

I radioprogrammet Naturmorgon i går kunde vi lyssna på den unge arboristen Claes Lööw (från Umeå tyckte jag mig höra på sättet att tala) som har ett stort intresse för knoppar. Han vet allt om trädens knoppar - - hur de ser ut, hur de doftar -- och för att vi andra också ska kunna lära oss att känna igen träden på deras knoppar har han skrivit "Den stora knoppboken -- Sveriges lövfällande lignoser i vintertid" utgiven på vad jag tror är hans eget förlag Lööwerk. Måste absolut vara en unik, spännande bok att ha i sitt naturbibliotek.

lördag 21 april 2018

Vänta med beskärningen

"Vinterbeskärning!" har det annonserats om på en lapp på livsmedelsbutikens anslagstavla sedan ett par månader. Märkligt. Har vi inte alla tagit till oss informationen om att beskärning vintertid bara ger en skog av vattenskott och skapar onödigt merarbete? Juli är den bästa tiden för äppelträdsbeskärning, om du frågar mig.

G och jag har gått runt och granskat äppelknoppar. De visar små röda knoppfjäll och gröna spetsar och jag kan meddela det här: det ser ut som om det blir riklig fruktblom i år. 


söndag 15 april 2018

Dansande skyltar

På vintern påminner träden om vårt nervsystem, skrev den rysk-amerikanske författaren Vladimir Nabokov. I mitten av april ser de nakna äppelgrenarna fortfarande ut som nervtrådar. Här och där hänger det lappar -- människor som går förbi på gatan stannar och undrar vad det är som dansar i vinden. Det är förstås alla små skyltar som utmärker våra inympade äppelsorter och ska stoppa oss från att beskära bort dem.

De sju nya små äppelträden i krukor har tagit sig och visar allihop gröna små blad, roligt nog. I en större kruka samsas topparna från grundstammarna. De grönskar också och har vi tur kommer de att slå rot och bli till nya stammar att använda oss av nästa år. 
De avskurna topparna på grundstammarna (A2, inköpta hos Sveriges Pomologiska Sällskap på trädgårdsmässan i Älvsjö) grönskar och slår rot

I livsmedelsbutiken i Märsta hittar jag till min glädje underbart fina Elise-äpplen: stora, saftiga, goda.

lördag 7 april 2018

Høve Reinet

Trots att vi vaknade med nyfallen snö på marken i går och någon värme inte vill infinna sig hopar sig vårtecknen:
plocksallad och persilja visar små gröna blad i lådorna på glasverandan,
G går ständigt och tittar till sina krukor med nya små äppelträd.


G har ympat upp sju nya träd och de flesta ska skänkas bort, vi själva har knappast plats för fler träd. Särskilt spännande är att se om Høve Reinet (dansk stavning) ska ta sig.
Vår vän Jette talade så varmt om sitt danska barndomsäpple att G beställde ympar från Boi Jensen (adress: podemesteren@de-gamle-sorter.dk). Och faktiskt, en av ymparna skjuter redan små gröna blad!   Ympmästarens lycka är stor.

Ovan en bild på  Høve Reinet i Pedersens pomologi Danmarks Frugtsorter. Där beskrivs sorten som frisk,  tålig och lättodlad. Stammar från en kärnsådd i  Høve, Själland,  omkring 1874.



 


söndag 18 mars 2018

Därför vaknar trädet på våren

 
Äppelblom från okänt träd

Snart, om cirka två månader, kommer vi att kunna njuta av äppelblom på nytt. Men hur vet trädet när det är dags att somna in på hösten? Och sedan vakna ur vintervilan och börja bygga blad och blommor? Det hänger ihop med ett socker: kallos.

På hösten, som en följd av att dagarna blir kortare, sätter växthormonet abskissinsyra igång med att bilda sockerarten kallos. Detta kallos blockerar sedan de tillväxtkanaler som förbinder olika celler i tillväxtzonen (meristemet) med varandra vilket gör att tillväxtstimulerande signalämnen inte kan spridas i trädet och knopparna försätts i vila.

En tödag då och då på vintern har ingen betydelse. Trädet fortsätter att ligga i vilofas. För att knopparna ska vakna efter vintervilan behöver trädet utsättas för en lång köldperiod. Först fram på våren är kallospropparna upplösta, tillväxtkanalerna framkomliga igen och de tillväxtfrämjande signalerna når fram till knopparna. Tillväxten sätter igång och trädet slår ut blommor och blad.

Uppvaknandet har ingete att göra med att dagarna blir längre på våren som man skulle kunna tro. Tillväxt kan ske i mörker. det är temperaturen som är avgörande, säger professor Rishi som jag når på hans tjänstetelefon i Umeå. Alla vi som har lagrat ympkvistar i kylskåp vet ju också att därinne i mörkret kan knopparna växa till. 

Det är professor Rishi Bhalerao (vid SLU och Umeå Plant Science Center) och hans medarbetare som forskat på hybridasp och kommit fram till ovanstående resultat. Deras artikel har publicerats i Science och resultatet gäller alla slags träd i nordliga klimat.

Science: Photoperiodic control of seasonal growth is mediated by ABA acting on cell-cell communication.  R. Bhaleroao et al.

lördag 3 mars 2018

Härliga Mutsu

I den stora Ica-butiken i Märsta finns en låda äpplen med skylten Rubinola, från Sverige. Jag säger till ett biträde att det är falsk information varpå han ringer en ansvarig och kommer tillbaka till mig: detta är visst Rubinola!

Stort, underbart, väl utvecklat  Mutsu.
Mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves, brukar man säga. Det kommer från ett tyskt uttryck -- Mit der Dummheit kämpfen Götter selbst vergebens -- vilket i sin tur bygger på ett gammalt grekiskt ordspåk. Jag kunde ha lagt min energi på att tala med biträdet, men nöjer mig med att köpa ett halvt kilo äpplen -- två frukter -- och går hem för en stund av stor njutning. Mutsu är ett fantastiskt äpple när det är fullt utvecklat: krasigt, saftigt, aromatiskt med touche av ananas.

Men var de stora goda äpplena verkligen svenska? Jag ringde Henrik Stridh som basar över odlarorganisationen Äppelriket i Skåne. Han tror att butiken måste ha köpt dessa äpplen från någon enskild odlare i Skåne. Alla Mutsu som produceras inom Äppelriket går till industrin. Jag blir häpen när jag hör det. Delikatessäpplen går till industrin? Ja, för när man först släppte ut Mutsu på marknaden i Sverige handlade det om gröna, outvecklade äpplen och de sålde inte. Nej, det är klart. Kartiga äpplen smakar inte gott. Låt Mutsu mogna fram innan de går till butikerna och vi äppelälskare kommer att köpa påse efter påse.