söndag 19 november 2017

Halsband med äpplen


Mitt nya äppelhalsband
G har ett antal slipsar som han inte använder särskilt ofta. Det var längesedan jag såg honom i hans   mörkgröna sidenslips med små gröna äpplen och bad att få skicka den till min väninna Ulla Ericsson som gör de vackraste halsband. Min outfit nästa höst är given: äppelhalsband till äppelgrön jacka.  

söndag 12 november 2017

Jane Austen om äpplen

2017  har varit ett dåligt äppelår och priserna i butiken är därefter: drygt 40 kr kilot kan man behöva punga ut för svenska äpplen.

Skralt äppelår var det också 1813 i England när författaren Jane Austen den 23 september skriver till sin syster Cassandra: "Det är ont om äpplen i den här delen av landet: 1 pund & 5 shilling per säck".
Jag har ingen aning om hur många kilo äpplen som en säck kunde rymma.

Två år senare, 17 oktober 1815, gratulerar Jane Austen sin syster till att ha lyckats få en så duktig kokerska: "Det gläder mig verkligen att den nya kokerskan börjar så bra. Goda äppelpajer är en betydande del av vår hushålleliga lycka."

En god äppelpaj är verkligen något som ökar vår lycka och som en familj kan samlas kring även i dag. "Brev" av Jane Austen i översättning av Paulina Helgeson är rakt igenom en läsvärd volym.




söndag 5 november 2017

Nyutgåva av 1700-talsbok

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, huserar i en mäktig äldre gul byggnad högt upp i Drottninggatsbacken. KSLA:s bibliotek är alltid värt ett besök. Där kan intresserade bland annat hitta pomologisk litteratur att studera och där säljs de böcker som akademien har bekostat utgivningen av.

En av KSLA:s senaste utgåvor är denna: "Stadsmajorens ANDERS ROSENSTENS Grundeliga Underwisning om Skogars skötsel jämte Bihang om Allahanda Fruktbärande Träns Wård hwilka höra til Trägården", en volym på drygt 400 sidor som kom ut första gången på 1730-talet.

Kapitlet om fruktbärande träd ger en bild av hur människor på 1700-talet tänkte om värdet av fruktträd och hur träd och frukt bäst skulle tas om hand. Jag undrar så hur järnbarkspäron smakade? Många av de uppräknade namnen på äppelsorter är bekanta -- som kalviller, renetter, borstoffer och rosenhäger -- men jag hoppar till inför pungäpplen.

Nytrycket från KSLA är försett med kommentarer från olika nutida forskare. Allan Gunnarsson och Joachim Löfgren har läst kapitlet om fruktträd. Stadsmajoren Rosensten ger den här beskrivningen av pungäpplen: goda, ganska stora; men hålla sig knapt till mårtensmässo; hwarföre de ock bäst brukas til kokning och torkning". Gunnarsson och Löfgren skriver så här: "Handlar troligtvis om en fruktsort  (möjligen typ av äpplen) med punglik form. Ej omnämnda i övrigt i litteraturen."

Nej, några Pungäpplen stöter man inte på i pomologisk litteratur. Min tro är att Rosensten har gjort ett skrivfel och menar Pundäpplen. Sådana äpplen växte vid Hässelby slott år 1729.

Rosenstens bok finns att köpa från internetbokhandeln. Den finns också som PDF-filer för fri nedladdning på akademiens hemsida, www.ksla.se

För övrigt njuter jag av Gul Richard, ett äpple som ska ätas långsamt, klyfta för klyfta, till musik. Rätt val till älsklingsfrukten är countertenoren Philippe Jaroussky som sjunger till musik av Händel. Finns på Youtube.

lördag 4 november 2017

Om Vit Holländsk Renett

Minns inte vem som gav oss ymp av Vit Holländsk Renett men det var något som G ympade in för några år sedan och har burit frukt första gången i år. Nu har vi smakat det vackra äpplet. I sin gula skalfärg -- till att börja med skönt celadonfärgat och sedan citrongult  läser jag i ett utdrag ur Deutschlands Kernobstsorten  -- och sin svaga orange rodnad påminner det om höstäpplet Oranie men är blankare och fetare att ta på.



 


Det är svårt att förstå sig på namngivarna från förr. Varför i all sin dar skulle detta äpple kallas renett? När det har blank yta istället för sträv och köttet inte har den fasthet som vi väntar oss av en äkta renett? Till yttermera visso ska den tyske pomologen Diel ha räknat in äpplet bland de röda renetterna.

Renett eller inte, detta är ett underbart äpple. Mycket fin smak och en härlig konsistens och saftighet. Vom ersten Range, av första klass, skriver också författaren till Deutschlands Kernobstsorten (som kallar frukten Weisse Nederländische Renette). Jag gissar att äpplet håller till jul men inte så mycket längre. 

söndag 29 oktober 2017

Om blomning och fruktmognad

Eldrött Duväpple
Hilde Nybom tipsade mig häromdagen om faktabladen från Institutionen för Växtförädling, Balsgård. Den som söker på "epsilon äpple faktablad" kommer till de här matnyttiga informationsbladen som handlar om t ex äppelallergier, tillverkning och pastörisering av must, nya äppelsorter från Balsgård och fruktträdskräfta.

Hilde skickade mig också ett nytt och intressant faktablad om blomning och fruktmognad hos en lång rad äppelsorter på Balsgård. Man har undersökt tid för blomning och fruktmognad och sedan lagt in tidpunkterna på en 9-gradig skala. Många av namnen är okända för mig  --  lokalsorter och utländska sorter -- men 120 av de undersökta äppelsorterna finns med i min pomologi "Svenska äpplen" och jag kommer att skriva in siffrorna för varje äpple i min bok och alla som har den kan göra likadant. Det nya faktabladet är inte inlagt på epsilon ännu men kommer snart, lovar Hilde.

Om jag framöver har möjlighet att arbeta om pomologin och  trycka en ny upplaga ska dessa  uppgifter givetvis ingå.


lördag 21 oktober 2017

Brunt kött

Mantet är mitt sommaräpple. Godare än alla andra tidiga äpplen. Vackert, saftigt, härlig smak, går att använda till allt (även till must om man plockar dem lätt omogna). En nackdel är att även fåglarna gillar Mantet och gärna gör hål i äpplena och sedan blir det fruktmögel som ligger som ett pärlband utanpå äpplet.
Mantet med missfärgat kött
I år tillstötte något annat. Äpplet kunde se fint och oförstört ut utanpå men när jag skar itu det syntes ett missfärgat, brunmelerat kött. Äpplen kan bokna, men det är något annat, då är köttet brunt i mitten av äpplet.

Talade med min pomologvän Mattias Iwarsson i Uppsala om saken. Han har sett samma fenomen i andra äppelsorter, till exempel Mio och Gravensteiner, i höst. Inte heller han hade stött på det tidigare och han, precis som jag, har ändå varit med ett tag.

Konstigt. Något klimatiskt? Bara att hoppas att det inte uppträder nästa år igen.






söndag 15 oktober 2017

Eldrött Duväpple, en favorit

För tre veckor bestämde jag äpplen på Växtförsäljningen i Åkersberga. Butikens stora sortiment av äppelträd förtjänar beröm och jag är lycklig för det unga par med liten son som, på min inrådan, gick hem med ett träd av sorten Eldrött Duväpple.

Det gömmer sig stor njutning i det lilla Eldröda Duväpplet
Det röda duväpplet är en fantastisk finsmakarsort som jag önskar att fler skulle upptäcka. Det fasta, lilla, slätkindade äpplet har en alldeles egen karaktär. Det är otroligt gott idag och behåller sin suveräna smak obruten fram till åtminstone mars.

lördag 14 oktober 2017

Oster, ett vinteräpple

Oster, vår nya, rödkindade vinterfrukt
Att sätta en äppelkärna och dra upp en egen sort är en oemotståndlig utmaning.  Det är klart att G och jag också ville pröva det.

Oster (se bilden) kallar vi äpplet som vi tagit fram från en kärna i ett Glosteräpple. Vi satte kärnan för 7 år sedan och nu har trädet, cirka 2.5 meter högt, burit fram sina första sex äpplen som vi skördat.  De är ganska små, liknar duväpplen. Det största äpplet väger blott 45 g. Frågan om detta är det slutgiltiga utseendet. Det är inte ovanligt att äpplen har ett speciellt utseende det första året för att senare visa sin specifika form och skalfärg.

Jag har smakat ett äpple och det är ganska syrligt. Oster är helt klart ett vinteräpple som behöver ligga och mogna fram. Återkommer i december om hur det smakar då.

söndag 8 oktober 2017

Skörden är bärgad


En kartong klädd med frigolit på insidan skyddar äpplena mot kyla. Längst fram en korg med Eldrött Duväpple och en korg med Gul Richard.
Början av oktober och det har blivit kallt på nätterna. Vi har skördat våra äpplen, ett arbete som inte tog lång tid i år eftersom flera träd stått renons på frukt.

Hur förvarar man sina äpplen? Kallt och inte för torrt. Vi har en stor kraftig kartong som vi klätt med frigolit i botten och på sidorna. Där ligger våra vinteräpplen med den hållbaraste sorten längst ned, i vårt fall Eldrött Duväpple. Jag bryr mig inte om att linda varje äpple i papper utan lägger dem bredvid varandra med papper mellan lagren. Sedan får kartongen stå på glasverandan och det kan bli rätt kallt utomhus utan att äpplena tar skada.

måndag 2 oktober 2017

Blommande Ingrid Marie



I dag är måndagen den 2 oktober och Ingrid Marie blommar så här fint i trädgården vid Sigtuna prästgård. Jag räknar till sex blomklasar i trädet som planterades förra året. Det är inte helt ovanligt att äppelträd blommar om på hösten.