söndag 25 juni 2017

Lustiga strutar


Det här är inte någon sorts vandrande pinnar utan strutar med larver av päronrullvivel
G och jag har ett päronträd (goda Clara Frijs) intill en mur. Längs muren går en trappa och där har vi hittat flera små lustiga bladstrutar. Alla bladstjälkarna åt samma håll. Jag kan räkna till sex bladstjälkar i en strut och åtta i en annan. Vem har besvärat sig med att rulla ihop dessa lustiga strutar och varför?

Jag vände mig som alltid till jourhavande biologen Didrik Vanhoenacker  på Naturhistoriska Riksmuséet. Han svarade att det bör vara päronrullviveln (även kallad stor björkrullviveln) Byctiscus betulae -- 6-8 mm lång och metallglänsande -- som rullat päronbladen. Honan lägger ägg inne i struten där larven utvecklas innan den förpuppas på marken. Både vuxna vivlar och larver äter blad och unga skott. Skönt att de lämnar frukten i fred. Jag kan bara hoppas på att vivlarna inte får för sig att hoppa över till något äppelträd i närheten ....
https://www.artportalen.se/search/gallery/taxon/106185 

söndag 18 juni 2017

Bihotell i bruk

 

Förra året, när  G fyllde jämnt, fick han ett bihotell av grannarna och satte upp det på husväggen cirka tre meter ovan marken. Skulle hotellet få några gäster?  Jodå, som man ser av bilden är flera av rummen med stor, rund ingång igenmurade och nästan alla ingångarna till de mindre rummen. Här har små vildbin hittat ett hem för sina larver som så småningom ska kläckas till nya bin. Riktigt vad kottarna på första våningen ska tjäna till vet jag inte. Kanske någon annan vet?

Ett bihotell är lätt att göra själv av bambukäppar med olika diameter (det finns många typer av vildbin och alla kräver sin storlek på rummet) som man surrar tillsammans i en packe och binder fast i ett träd. 


lördag 17 juni 2017

Vad ska det bli av Oster?




I januari  2010 hittade jag en kärna som hade börjat gro i ett Glosteräpple. G planterade kärnan i en kruka och på hösten fick det lilla trädet ett hem i trädgården. Nu är det över 3 meter högt. Förra månaden blommade trädet för första gången.

Vi har sex kart och vad ska hända? G och jag tänker inte på annat. Ska den här nya sorten, som verkar få avlång form och som vi kallar Oster, utvecklas till ett underbart saftigt sommaräpple eller en sagolikt aromrik höstfrukt? Eller ett sötäpple utan någon syra, bara fadd? Kanske en så besk frukt att smaklökarna bedövas? Mycket kan inträffa, alla kartarna kan ramla ned eller bli tagna av äppelvecklare. Vi hoppas att få se åtminstone en liten frukt växa fram.

söndag 11 juni 2017

Urshults äpplekungar

SVT har nyss visat dokumentärfilmen "Urshults äpplekungar" av Anette Lykke Lundberg som spelades in för drygt 10 år sedan. Den ligger kvar på SVT play och om du har möjlighet, se den. Tittaren får följa några hängivna smålänningar i deras arbete i ängsfruktodlingarna. Ett stort slit, förstår man, men också stor tillfredsställelse.

Alla som medverkar i filmen lever inte längre, tyvärr. Men vi ska hoppas att Per-Anders Almén som äger Ellenäs udde --  en paradisisk plats både när äppelträden blommar och när de bär frukt  -- och hans familj kan upprätthålla den gamla traditionen med ängsfruktodling.

tisdag 6 juni 2017

Fira dagen med ett svenskt äpple


Guldrenett är alltid rätt
Lena bor i en gammal prästgård i Uppland omgiven, som sig bör, av äppelträd. Bland annat finns där ett Guldrenetträd. Min bästa sort, säger Lena. Inte så stort men håller bra i jordkällaren, gott till paj och till mos.

I dag firar vi nationaldagen med att äta det sista av de Guldrenetter som vi fick av henne i höstas: äpplet lyser som av guld strimmat i rött, är fastköttigt, slätskaligt, kanske inte så saftigt men välsmakande. Underbart roligt att alla tre pinnarna som G ympade in i april verkar ta sig bra. Om några år kan vi kanske ge bort ympar till hugade.
  
Det finns förstås fler goda sorter som håller att lagra till och med nationaldagen. För mig är Ribston våräpplet nummer ett. Kan bli lite skrynkligt men är alltid utsökt gott. I korgen ligger Ribston från Lena och Lennart Svahns trädgård.




lördag 3 juni 2017

Varför Tunaäpple?

Dalarnas landskapsäpple är Tunaäpplet. Moderträdet står i Islingby utanför Borlänge. Det var trädgårdsmästare Johan Lundvik som uppmärksammade det goda äpplet och på 1930-talet tog med sig frukter till ledarna för Experimentalfältet i Stockholm. Han fick veta att detta var en unik sort och att han kunde själv sätta namn på äpplet.

Varför blev det Tunaäpple? Jag menar, det kunde också ha blivit det Islingbyäpple eller Dalaäpple eller Borlängeäpple? Olle Ridelius vet allt om Dalarnas frukthistoria. Han blir förvånad över min fråga. Olle har hittat 15 angivelser för Tuna som ortsnamn runt om i Sverige. Förstod jag inte att det är Tuna i Tunabygden runt Borlänge som namnet kommer av? Tuna är ett ofta använt namn i Dalarna (Stora Tuna, Tunabyggen etc)! Nej, jag tänkte inte på det. 
Olle Ridelius, pomolog i Dalarna, visar hur man ympar äppelträd på Trädgårdsmässan  i Älvsjö 2017

Olle har skickat mig ett tidningsomslag från 1940-talet. Ett sparsmakat, skönt omslag för FORM, den svenska slöjdföreningens tidskrift.



lördag 27 maj 2017

Först till blom

Först till blom i trädgården var Hampus, men så är det ju ett tidigt sommaräpple. Inte för att jag är säker på att det finns ett samband mellan tidig blomning och tidig mognad. Mantet är ganska tidigt äpple men det dröjde med att börja blomma. Det träd som står tjusigt översållat med gräddvita blommor just nu är Sörmlands Kalvill. Borde ge en god skörd, liksom det i år rikblommande Eldrött Duväpple som får ständiga besök av humlor. Älskade Gul Richard lovar också gott.

Favoritsorten Cox Orange -- knappt en blomknopp så långt ögat kan se. Så är det. Våra äppelträd ger inte varje år. Det får man ta.

Besökte genbanken med Upplands äppelsorter vid Ekebyhovs slott på Ekerö i torsdags. Där blommar inte heller alla träd i år. Här är bilder på bedårande vackra Bergianäpple och Trogsta som ingår i genbanken.

Trogsta

Bergianäpple

torsdag 25 maj 2017

Anna Hoffstedt snart i mål


Anna Hoffstedt behöver din hjälp!
Anna Hoffstedt från Uppsala har under några år smakat sig igenom äpple efter äpple i vårt svenska sortiment. Hennes mål är nämligen att pricka av alla sorter som ingår i Anton Nilssons bok "Våra äpplesorter". Ingen lätt uppgift att hitta alla dessa äpplen utspridda över vårt avlånga land!

Jag har skrivit om Annas projekt tidigare och ni, mina kära bloggläsare, har ställt upp och skickat henne flera sorter som hon efterlyst. Nu återstår blott 16 äpplen som Anna behöver få tag i. Kan någon av er därute hjälpa henne? Anna behöver få smaka följande sorter i höst:   

Billingeäpple
Börringeäpple
Jungfruäpple
Kvistrumsäpple
Lärjeholmsäpple
Lökäpple från Huskvarna
Manningtons Parmän
Mullsjö
Mölnbacka Skogsäpple
Norrviken 
Salaholmsäpple
Spellinge Favorit
Svärmorsäpple
Thuläpple
Värmlands Sötäpple
Åbyäpple

Om du har tillgång till någon av sorterna, var snäll och skriv till Anna på annah_53@hotmail.com






söndag 21 maj 2017

Besök vid Vibyholm


En gång stod Olof Eneroth, 1800-talspomologen, vid detta träd och ympade in Deichzugsapfel eller Cox Orange eller någon annan ny spännande sort som han fått sig tillsänd från pomologkollegor ute i världen och ville testa i det kärva svenska klimatet. Nu är trädet gammalt och böjt men lever fortfarande. Hur länge till?

Så gick mina tankar i går när Sveriges Pomologiska Sällskap gjorde ett besök på Djurön, den stora ön som tillhör Vibyholms slott i Sörmland och var ett av de ställen där Olof Eneroth satte in hundratals äppelympar vars utveckling han sedan följde. Vi kunde inte ha fått en bättre utflykt. Dagen var försommarvarm, göken gol, näktergalen sjöng, tranorna trumpetade och bokskogen en bit bort visade skir grönska. Några äppelträd hade utslagna blommor, andra stod i startläge.
Mitt på Djurön ligger detta gamla stiliga lusthus som är under renovering
Det liggande trädet blommar rikt ....
... trots att de knäcktes på det här sättet för cirka 15 år sedan.
Man ser fortfarande många stiliga fruktträd på Djurön medan andra har dukat under och det är inte konstigt: tiden, höststormarna och älgarna har gjort sitt för att decimera beståndet.
 

Axel Öberg, som representerar den unga nya generationen på Vibyholms slott och visade oss runt på ön, har insikt i Djuröns pomologiska historia och ett tydligt intresse för att bevara den. Det lovar gott.

lördag 20 maj 2017

Så gör Lennart

Stansverktyg att skriva med på mässingsskyltar
Det är ett nöje att ympa in nya sorter i ett äppelträd och följa deras utveckling. Men hur hålla reda på de olika sorterna i trädet? Man är tvungen att märka grenarna. Pomologen Lennart Svahn som bor i Duvbo, Sundbyberg, klipper ut skyltar i mässingsplåt som han skaffar från sin vän plåtslagaren.

Därefter tar han sina bokstavs-stansar och trycker ned dem i plåten en efter en så att det till slut står att läsa ROSENHÄGER eller ÖKNA LÖKÄPPLE eller HAMPUS. Skyltarna hänger Lennart upp med metalltråd. Hans träd är fulla med skyltar.

Så här ser Lennarts mässingsskyltar ut. Äpplet på hans tröja är Ölands Kungsäpple, logotype för Sveriges Pomologiska Sällskap