onsdag 31 december 2014

Gott nytt äppelår!



Jag plockar in ett gäng äpplen från förrådet och byter ut dem som suttit i julstaken ett par veckor. Våra Cox Orange har pikat, det gjorde de kanske redan i början av december. De är fortfarande friska i köttet och vackra att se på, men konsistensen är lösare nu och syran har gått ned.

Vad ska vi vänta oss av det nya äppelåret? Vi kan bara hoppas att rönnbärsmalen håller sig borta, att frostfjärilen inte går till angrepp  och att småfåglarna hugger alla äppelvecklarhonor i trädgården.

Det är nyårsafton och då brukar man äta något gott. Jag läste just att ciderkokt torsk är en asturisk specialitet. Det ska jag prova. Önskar alla äppelvänner ett fint 2015!


söndag 21 december 2014

God jul!!



Le quattro stagioni -- det är italienska som alla svenskar förstår. Med posten kom ett fint paket från vännen Olle med Le quattro stagioni, de fyra årstiderna, inspelad av Berliner philharmoniker under ledning av Herbert Karajan. I stereo, påpekas det på omslaget. Tänk om jag kunde spela skivan ändå. Ett av mina projekt är nämligen att lära mig skilja på Vivaldis fyra årstider, ett nog så ambitiöst mål för en omusikalisk person. Finns det skivspelare för gammaldags 78:or att köpa? Olle har både en gammal skivspelare och åldriga stenkakor att förnöja omgivningen med.

Det riktigt fina med den här skivan är omslagets pomologiska motiv, ett äpple under olika årstider: vårens blomma, sommarens omogna äpple, röd höstfrukt och äppelskrott (från en stund med julklappsboken vid brasan får man förmoda).

Som Olle påpekar, blomman kunde också ha legat till höger i bilden. Ibland ser man äppelträd som blommar om lite försiktigt i september.

Ber att få önska alla en väldigt fin jul med god musik, goda äpplen och lagom mycket julmat!

söndag 14 december 2014

Mossa som undervegatation


Christian Cederwall, som är student vid Trädgårdens hantverk & design, Göteborgs universitet, sitter med ett projektarbete som handlar om bladmossor som alternativ marktäckande vegetation under träd. Han skriver så här:
I en bok (Hallingbäck & Holmåsen 1995) står det skrivet "I storbritaniens fruktträdgårdar är man dock inte särskilt negativ inställd till mossor. Istället sprutar man ofta med herbicider för att få bort gräs, och marken under träden täcks istället av mossor, t ex Polytrichum-arter, Atrichum undulatum, Ceratondon purpureus, Bryum argenteum mfl. Fruktträden trivs uppenbarligen bättre ihop med mossor än med gräs och skördarna blir större." Denna uppgift tycker jag verkar mycket intressant. Jag har letat efter andra källor/studier som stödjer detta, men inte hittat.

Jag kan tyvärr inte hjälpa Christian med källor till metoden med mossa som undervegetation. Kanske finns det någon läsare som vet något om detta?


Min vinäger är klar


Hur går det med vinägern? Frågar man mig. I går på Luciadagen buteljerade jag min andra sats äppelvinäger.  I två månader har den stått att jäsa  och blivit till en syrlig brungul vätska. Jag tycker att den smakar fint och ska nu börja experimentera med olika användningssätt. Har du tips att skicka mig, så snälla, gör det!

I början hade jag besvär av fruktflugor som svärmade kring vinägern. Det löstes genom att jag tog bort locket och istället satte på en handduk som jag knöt fast hårt vid krukan. Lite Lawrence av Arabien, eller hur?


söndag 7 december 2014

Äppelfabriken




Äppelfabriken är en bok av Katarina Ångström Isacsson och Lars Ångström som kom tidigare i höst. Vill du få goda, pålitliga äppelrecept och värdefull information om äpplen, must, cider, plantering och beskärning av äppelträd så är den här boken något för dig.

Äppelfabriken är också namnet på familjen Ångströms företag ute på Färingsö: musteri (inget köande, man beställer tid), butik och kafé.

måndag 1 december 2014

Fåglar och äppelträd

Christian skriver till mig så här i ett brev som jag förkortar:
--- Utanför huset står ett gammalt Filippa. På de mindre grenarna sitter flera talgoxar och pickar. Kanske har de hittat småkryp att äta och i så fall vad? Frågan är också om deras pickande kan skada trädet. Har du iakttagit detta fenomen och har du någon teori?

Eftersom G råkar vara fågelexpert har jag diskuterat detta med honom. Vi tror inte att pickandet kan skada trädet, det finns ingen anledning att sjasa bort fåglarna. På äldre äppelstammar och grova grenar gömmer sig skadeinsekter, nyttoinsekter samt spindlar under barkflagor, lav och mossa. Det finns fåglar som pickar efter sådant, till exempel trädkrypare och nötväcka, men knappast talgoxar, säger G.

Du skriver att fåglarna sitter på mindre grenar. Många småfåglar sitter i våra äppelträd och tuggar i sig vad de har hämtat från fågelbordet. Kan det vara det som du ser?

Det är klokt att sätta upp ett välfyllt fågelbord  den här tiden, eftersom det lockar insektsätande fåglar till trädgården. Fågelbordet hjälper dem att överleva och kan bidra till att några stannar kvar hos oss under sommaren. Dessutom minskar småfåglarnas lust att att äta på äppelträdens knoppar under kalla vårvintrar ifall de utfodras.

Tyvärr kan fåglar också räknas till skadedjuren i trädgården. Det är i första hand trastfåglar (i mindre grad de insektsätande småfåglarna) som hackar på mogen frukt och varje skada blir en inkörsport för en infektion av fruktmögel.




söndag 30 november 2014

Kyla och sorkar

Apropå mitt inlägg häromdagen om förvaring av äpplen i jord sände Krister Andersson mig den här intressanta texten:

 Jag har själv under ett antal år funderat på hur man förr kunde förvara både frukt och grönsaker ute i marken under vintern och inte få dem uppätna av sorkar och råttor. Jag har kommit fram till följande. 

I takt med att det svenska jordbruket minskat i omfattning under de senaste 50 åren så har det fått till följd att brukningsenheterna blir större och antalet betande djur färre. Just minskningen av dessa betande djur är en viktig faktor till att framförallt sorken har ökat kraftigt i antal under de senaste åren. Sorkar trivs inte när det är liv och rörelse, de vill kunna leva ostört. Vårt inträde i EU gjorde heller inte saken bättre när det gäller sorkens härjningar. Idag får man bidrag för att inte bruka marken, men hålla den samma i odlingsbart skick. Dvs åkermarken kan rent teoretiskt ligga orörd utan att man behöver plöja eller skörda hö på vallarna. Det gräs som växer får bara vissna ned, det vissna gräs är ett eldorado för sorkar, råttor och möss att bo och föröka sig i. 

En annan viktig faktor till att antalet skadedjur ökat på senare år är att antalet katter minskat på landsbygden eftersom de små jordbruken lagts ned och de som bott i husen kanske flyttat till städerna för att få arbete där, de gamla smågårdarna blir stående och i bästa fall sommarnöjen. Rävstammen har också minskat till följd av rävskabben som tagit död på många rävar. Rävar är storkonsumenter av just sork.

Sen tror jag också att en orsak till att framförallt råttor och möss ökat är att det har vuxit fram en grupp människor i samhället som vi kallar djurrättsaktivister som hävdar att alla djur har rätt att leva även råttor och möss. Det har uppstått en debatt huruvida det är etiskt att använda råttfällor/råttgift. Personligen gillrar jag råttfällorna så fort jag ser minsta spår efter dylika små terrorister som kan orsaka så otroligt stor skada på bara en natt.


När det gäller kylan så var inte det något större problem, man grävde en grop cirka en meter djup. När man lagt ned äpplena täcktes de med ett tjockt lager halm, hö eller i vissa fall sågspån. På liknade sätt förvarades ju is innan kylskåpet var uppfunnet.  Speciellt sågspån har en otroligt god isoleringsförmåga.
 
  

 

torsdag 27 november 2014

Kupade äpplen


Under tidigt 1900-tal kupade man äpplen. Gunnar Bergfeldt, hortonom och pomolog som verkade i Småland, har berättat för mig hur man brukade lägga Rött Järnäpple i jorden och på våren kunde man sedan gräva upp fina frukter.

I en artikel med rubriken Renette Grise (Sveriges Pomologiska förenings årsskrift 1919, s 43) berättar Fredrik Ulriksen att Carl Möllerberg, Tomarp i Skåne, odlade en renett som han sålde med god förtjänst i april och maj till Kristianstads konditorier där de användes till tårtor och kakor. Möllerbergs metod att vinterförvara renetterna var att lägga dem i högar i jorden. När dessa högar avtäcktes i april och maj var frukterna lika fräscha som när de bäddades ned.

Artikelförfattaren berättar att han grävde ned Renette Grise (läderrenett, även kallad grårenett) i jorden de sista dagarna i oktober och täckte frukterna med halm, ett tunnare jordlager och ett lager boklöv. När han tog upp frukten i april var den frisk och god.

Det står var och en fritt att pröva. Men förklara för mig varför äpplena inte fryser därnere i jorden (man måste kanske ned till tjälfritt område) och hur man får råttor och sorkar att låta bli frukthögen?

G och jag har nyss haft besvär av råttor på glasverandan där vinterfrukten lagras. Två fällor tog var sitt byte en natt och nu står där alltid laddade fällor.

tisdag 25 november 2014

Nässlor och vinteräpplen



Luften utanför mitt fönster är full med sidensvansar. Vackra men nervösa fåglar som det verkar. De sitter inte ned i bukettapelhäcken med lockande röda små äpplen mer än ett par sekunder.  Hela skocken på kanske 100 fåglar landar sedan i eken på andra sidan gatan, tar en överblick och gör ett kort nedslag i grannens rönn.

Tidningen Vilda växter ges ut av Svenska Botaniska Föreningen. I nr 4 (november 2014) läser jag en en artikel om nässlor. Där står att nässlor visat sig skydda närliggande växter från mögelsvampar och skadeinsekter och att en tillämpning av detta är att packa sina vinteräpplen tillsammans med torkade nässlor. Nästa sommar ska jag torka nässlor och prova detta.

Jag berättar för G om nässlornas skyddande effekt. Han säger direkt att han tänker pröva att packa sina ympar, som så gärna vill mögla,  tillsammans med torkade nässlor.

torsdag 20 november 2014

Rågkli mot svampangrepp

Helt vanligt rågkli, kan det användas till att förebygga svampsjukdomar hos äpple? Det är något som testas av professor Hilde Nybom och Ibrahim Tahir från SLU samt Estera Dey från Lunds universitet.

Rågkli är en hittills underutnyttjad biprodukt. Ur rågkli kan man utvinna olika fenol-lipider som exempelvis alkylresorcinoler. Nu prövar forskarna att utveckla ett preparat med alkylresorcinoler som aktiv beståndsdel, ett preparat som sedan kan användas för att bespruta äppelträd i avsikt att få fram frukt som motstår svampangrepp under lagringen.

En preliminär utvärdering av ett fältförsök tyder på att preparat från rågkli är effektivt för att minska svampangrepp. Nästa år kommer försöket upprepas i större skala och med flera äpplesorter.

tisdag 18 november 2014

Amerikansk äppelskrott


Min vän Rune Johansson har varit på resa i USA, bland annat för att titta på några av Frank Lloyd Wrights hus. Vid Kentuck Knob hittade han denna fina skulptur en äppelskrott, över mansstorlek som synes. Tack, Rune!

Ser du fina konstverk med anknytning till äpplen, var snäll och skicka mig bilder, du också!

söndag 16 november 2014

Något att se fram emot


Olof Eneroth, som levde mellan 1825 och 1881, var först i Sverige med att på allvar intressera sig för det pomologiska fältet och försöka bringa någon reda bland gyllingar och citronäpplen. Hans  "Handbok i Svensk pomologi" vann stor uppskattning. Eneroth -- stockholmare, ungkarl, vän med såväl författare som rika godsägare -- hade två hjärtefrågor utöver pomologin: en förbättrad folkskola för alla barn (själv hade han gått i fattigskola) och förbättrade villkor för kvinnor. Olof Eneroth var feminist innan ordet fanns.

Vilket var Olof Eneroths favoritäpple? Det svarar han själv på i sin bok: Grand Richard. "Vi våga anse denna sort såsom en af de högsta utvecklingsformer, hvartill äpleträdets frukt hunnit drifvas af  odlingen. Ädlare äplefrukt än ett fullkomligt utbildat exemplar af denna äplevarietet torde ej finnas.  Vi äfventyra detta påstående efter vunnen erfarenhet om norra Europas flesta äplesorter. Rikare och ädlare balsamisk kryddsmak och vällukt känna vi ej hos något äple eller frukt om icke den Vita Vinterkalvillen, hvilken dock alls icke fördrager vårt klimat."

Ja, tänk om jag en gång i livet kunde få smaka en klyfta Grand Richard. Finns någon som vet var det  växer, kontakta mig! En vacker belöning utlovas.

Däremot har jag smakat Vit Vinterkalvill (hemförd från utlandet av min vän Krister), Eneroths tvåa, omnämnd i skrift första gången år 1627 av Le Lectier som odlade frukt till franske kungen Ludvig den XIII. Det är Vit Vinterkalvill -- ett stort, svulstigt, vackert äpple -- som ligger främst på bilden ovan (därefter kommer Röd Vinterkalvill). Äpplet är verkligen mycket gott. Sorgligt att det inte går att odla här! Men kanske har Olof Eneroth fel? Vi har ett varmare klimat idag. Vit Vinterkalvill är en av de sorter som ingår i vår nya äppelhäck utanför huset och om några år hoppas jag få berätta om den första skörden. Längtar!

onsdag 12 november 2014

Mer om Lovisa, Trulsa, Agnes och Folke

Här är ett färskt pressmeddelande  om de fyra nya äppelsorterna från Balsgård (plus ett bra recept!) som jag berättade om i maj:


http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?prid=22958
 

lördag 8 november 2014

Ashmead´s Kernel






Ashmeads Kärna har inget slående vackert utseende att skryta med men smaka och du brister ut i förtjusta utrop: Underbart! Fantastiskt! Vilken arom! Smakar jordgubbe, säger G. Smakar citrus, säger jag. Båda har rätt. Enligt Olle Ridelius som skickat oss äpplet har Royal Horticultural Society klassat det som Englands främsta dessertäpple. Ett äpple för senhösten och vintern.


Jag slår upp Ashmead´s Kernel i The Book of Apples av Joan Morgan och Alison Richards. Ashmead, läkare i Gloucester, drog upp det här äpplet från kärna omkring år 1700. "Long esteemed by connaisseurs" står det i boken. Vill ha det! Olle odlar äpplet i Vassbo (Äppelriket i Dalarna, säger han) och jag ställer mig härmed i kö för att få ympar nästa år.

söndag 2 november 2014

Mer om Nordiska muséets app


Langeland är ett stort danskt äpple som också kallats "Smålands jätteäpple".
Vad skulle Artur Hazelius, grundare av Nordiska muséet, ha sagt om den applikation som styresmannen Christina Mattsson gav ut förra månaden? Jag tror att han skulle ha sagt: "Lustig idé, i  takt med tiden förstås. Men mitt museum skall icke arbeta efter går-det-så-går-det-principen!" Och Olof Eneroth, den svenska pomologins fader, skulle ha fnyst: "Dårskap! Att tro en apparat kan sortbestämma äpplen! När alla vet att det behövs ett par skarpa ögon, ett fullgott luktorgan, intakta smaklökar och känsliga fingertoppar!"

Appen handlar om äpplen -- den ska hjälpa användaren att sortbestämma men det klarar den inte -- och Christina Matttsson gav den namnet "Svenska äpplen". Det kunde inte jag vara med på, eftersom "Svenska äpplen" är  på titeln på min pomologi som kom ut 2010. Mattsson har gått med på att ändra till ett annat namn.

Vidare lade muséet en lista med adresser till alla landets pomologer på appen. Det kunde inte  pomologerna, som aldrig hade blivit tillfrågade, vara med på och muséet fick plocka bort listan. I stället uppmanade man användarna att kontakta en pomolog vid Sveriges Pomologiska Sällskaps hemsida om de misslyckades med sin sortbestämning. Nu har man, som väl är, efter ny påstötning, ändrat till en rekommendation att besöka en äppelutställning och visa sina äpplen för en pomolog.

Appen bygger på Anton Nilssons bok "Våra äpplesorter" som kom 1986. Det anges också men däremot stod inget om vem som målat bilderna. Trots att lagen om upphovsrätt säger att upphovsmannens namn alltid måste anges. Appanvändarna kunde tro att det var Ingrid af Sandebergs akvareller hämtade ur "Svenska äpplen" och det ville varken Ingrid eller jag vara med om. Efter brev till Christina Mattsson uppger man nu namnen på de fyra personer som svarade för bilderna till "Våra äpplesorter."

Många av medlemmarna i Svenska Tecknares Riksförbund har i dag problem med att muséer, bibliotek och andra institutioner digitaliserar deras bilder utan tillstånd. Detta, som kallas upphovsrättsligt intrång, verkar också Christina Mattsson ha gjort sig skyldig till. Bilderna från Anton Nilssons bok ligger på appen utan avtal med upphovsmännen.

Christina Mattsson kan rätta till allt genom att dra in appen och göra upp med upphovsmännen (eller deras arvingar), utveckla appens funktioner och ta bort alla felaktigheter. Välkommen tillbaka med en mycket bättre app!

onsdag 29 oktober 2014

Två nya äpplen

Varje morgon hälsar jag på grytorna med vad som ska bli äppelvinäger. Grytorna svarar med att bubbla till.

En nya äppelsort som jag lärde mig under pomologträffen i Norrköping nyss är Grahams jubileumsäpple som också går under namnet Royal Jubilee, en sort som infördes till Sverige på 1890-talet, kanske från Tyskland där äpplet blev mäkta populärt för sin frosthärdighet. Där har det ofta odlats i kalla trakter och även uppskattats för sin goda motståndskraft mot skorv.

Grahams jubileumsäpple drogs upp av engelsmannen John Graham, Hounslow, år 1888 och introducerades stort vid Drottning Victorias jubileum. Klart att en populär drottning ska firas med ett stiligt äpple!

Grahams jubileumsäpple känns igen på att det är stort med gröngult skal och gott om små gröna skalpunkter; foderröret är ovanligt långt och går ofta ända ned till kärnhuset.


Ett annat äpple som jag nu har lärt mig kallas Vejlöäpplet. Det är ett mycket gott, danskt äpple; vackert med gul grundfärg och en bedårande orange kind. Det är säkert svårare att hitta Vejlöäpple än Grahams jubileumsäpple i vårt land. Äpplena på bilden nedan kommer från en pergola vid en gård utanför Norrköping i början av 1900-talet. Pergolan omfattar 23 olika äppelsorter (vilka sorterna står att läsa i en  Svensk Trädgårdstidning från 1926) och är planterad 1908-1909.


tisdag 28 oktober 2014

Varning för äppeljuice till små barn

Varför läser man inte alltid Råd och Rön? Så mycket nyttiga fakta som den tidningen ger oss. I senaste numret (nr 8, 2014) presenterar tidningen en undersökning av 12 drickfärdiga äppeljuicer. Två av juicerna -- God Morgon och Coop X-tra -- befanns innehålla för mycket av det farliga mögelgiftet patulin (kan ge skador på nervsystemet) för att vara lämpliga drycker för små barn.

Bäst smakade äppeljuicen från Kiviks musteri. Den är dock inte utan fläckar. På förpackningen står att juicen kommer "Från hjärtat av Österlen". Betyder det att äppeljuicen kommer från svenska äpplen? Nej, detta är inget annat än vilseledande marknadsföring. När Råd & Rön ringde till Kiviks musteri fick man veta att juicen görs på koncentrerad äppeljuice från Österrike.

söndag 26 oktober 2014

Förhastat från Nordiska muséet


 
"Detta trädet har två ympade kvistar, de gula är goda nu som först. De mörkröda "immiga" är vrinsura ännu, men kärnorna är bruna."

Så lyder ett mejl som kom i går kväll tillsammans med tre bilder, ett på trädet, ett på det gula äpplet och ett på det röda äpplet. Brevet är alltså mycket kortfattat men avsändaren vill att jag ska tala om vilka äpplen hon har i trädgården. Det har kommit flera liknande brev med bifogade bilder på senaste tiden. Jag svarar så här:

Jag är väldigt ledsen men jag kan inte hjälpa dig. Det går tyvärr  inte att bestämma äpplen via bilder. Jag råder dig att ta med dina äpplen till en äppelutställning och träffa en pomolog nästa höst.


Liknande svar får alla som skickar bilder till en pomolog med begäran om sortbestämning. Det räcker inte med att titta på bilder, man måste se och smaka och lukta på äpplet. Sortbestämning är ett grannlaga arbete. Mitt råd: skicka inte brev med äppelbilder till någon av oss pomologer, ingen kan få hjälp på det sättet.

Det är att lätt att gissa att brevskrivaren ovan har prövat att använda den app som Nordiska muséet nyligen lanserade och som man hävdar går att använda till sortbestämning av äpplen. Använd appen och briljera som äppelexpert ute i landets trädgårdar, lovar Nordiska muséet. Tyvärr är det inte möjligt. Appen är oduglig för sortbestämning. Vi är många som har testat den flera gånger.

Varför vänder sig app-användarna till oss pomologer när de misslyckas med sortbestämningen? Därför att Nordiska muséet uppmanar dem till det. Utan att fråga någon lade muséet in en adresslista med alla pomologer i riket på appen och rekommenderade folk att ta kontakt. Den adresslistan har man sedan tagit bort. Nordiska muséet länkar nu istället till Svenska Pomologiska Sällskapets hemsida och uppmanar människor att hitta en pomolog där. När de istället borde rekommendera människor att ta sina frukter och gå till en äppelutställning nästa höst för att träffa en livs levande pomolog. Jag hoppas att muséet inser att man måste ändra sin text.

Nordiska muséet uppger att appen bygger på Anton Nilsson bok "Våra äpplesorter". Ändå valde man tyvärr att kalla den "Svenska äpplen" som är namnet på min pomologi. Muséet kommer nu att byta namn på sin app och man har lovat att det ska vara klart i slutet av november.

Det finns ytterligare ett stort problem. Anton Nilssons bok är snart 30 år. All den föråldrade kunskap och alla felaktigheter som finns i den har förts över till appen. Nordiska Muséet säger att syftet med appen är att ge kunskap om äppelsorter. Det är vällovligt, men varför väljer man då att sprida inkorrekta fakta?

Jag vågar inte tänka på hur många hundra tusen kronor det har kostat av skattepengar för att ta fram den här olyckliga appen. Jag rekommenderar muséet att omedelbart dra in den och senare återkomma med en förbättrad app som 1) går bättre att använda till sortbestämning och 2) ger korrekt information.


onsdag 22 oktober 2014

Möte med nördar

Under den gångna helgen var vi ett 20-tal pomologer samlade i Norrköping för att lära av varandra och bli ännu duktigare på att bestämma äpplen. Vi kom från olika håll -- en del hade rest mycket långt -- och vi representerar olika yrken. Vad som svetsar ihop oss är vår kärlek till det pomologiska fältet. Tänk att i två dagar få prata äpplen och päron med likasinnade. Ja, vi begär inte att utomstående ska förstå hur roligt det är.



Här är det Maren Tober (t v) och Katarina Ångström, ordförande i Sveriges Pomologiska Sällskap, som bär in vår tårta föreställande Ölands Kungsäpple (sällskapets logga).

fredag 17 oktober 2014

Franska drycker

Nu knäpper och skummar det även om den blivande äppelvinägern i min rostfria gryta. Jag håller tummarna för att jäsningsprocessen ska fortgå utan mankemang. Tänk att få slå färdig vinäger på flaska i december! Ge bort i present och möta såväl tacksamhet som förundran!

I Frankrike, som jag besökte nyss, har man sedan länge genuin kunskap om hur man jäser äppelvinäger och alla slags drycker av äpplen. Denna gamla nu gräsbevuxna beudron av granit (som jag hittade vid gården Le Manoir de St Hippolyte i Normandie) fylldes med äpplen som sedan krossades med hjälp av ett tungt lock och en häst som gick runt, runt. Den nedre bilden visar en liknande press i användning.

Kanske ska dessa äpplen i pressen jäsas till cider. Jag fick veta att i Frankrike växer inte mindre än 800 olika slag av cideräpplen. Cider har aldrig blivit riktigt stort i Sverige  (jag räknar inte det söta läskeblask som livsmedelsbutikerna säljer som cider) men det kanske kan bli? God fransk cider, godare än vin, brukar finnas att köpa på systembolaget.


Den här tyvärr mörka bilden tog jag inne i ett calvadoslager. Här ligger många stora ektunnor med flera år gammal fin calvados.

torsdag 16 oktober 2014

Äppelvinägern skummar och bubblar

Har du tråkigt? Händer det inget alls? Nu när äpplena är nedplockade och det mesta av överflödet är mustat?  Då har jag ett förslag, gör en sats äppelvinäger!

I söndags skar jag äpplen i bitar  (med foder, skal och kärnhus  kvar) och la i en stor gryta. I en 4-litersgryta ryms ungefär 2 kg äpplen. Jag strödde på 2 msk socker, hällde på så mycket kokande vatten att det täckte äpplena och la på ett lock. Tre satser gjorde jag och de står i en rostfri gryta, en emaljerad gryta och en stor lerkruka (den sista med dubbel sats).

För att det ska bli vinäger ska jäsa måste äpplena stå rätt varmt. Vårt hus har elvärme som vi slår på när det ska komma bortskämda lägenhetsmänniskor. Annars värmer vi upp huset med hjälp av luftvärmepump och täljstenskamin som vi eldar i morgon och kväll. Äppelvinägern har vi ställt att jäsa intill kaminen, det är den varmaste platsen.

När jäsningen kom igång på andra dagen höjde sig locket och det började skumma  i krukan.
Dag 2 började det bubbla i lerkrukan. Tallriken som låg ovanpå höjde sig. Det jäste och bubblade och rann över så jag fann för gott att ställa krukan i en stor plastlåda. Dag 3 hade det börjat bubbla i den emaljerade grytan. När jag lägger örat intill den kan jag höra hur det knäpper svagt.

Fortfarande är det dålig rörelse i den rostfria grytan men det tar sig nog. Vid Lucia räknar jag med att  äppelvinägern är klar så att jag kan använda den till min rödkål.

Nu har det gått fem dagar och det skummar vilt i krukan som för säkerhets skull är flyttad till en plastlåda.

söndag 12 oktober 2014

Bra äppelår

Är det ett bra äppelår i år? Frågade en journalist som ringde mig. Jag tänkte efter och svarade ja. Jag kan förstås säkert uttala mig bara om Mellansverige men här har året varit gynnsamt för trädgårdsvänner med äppelträd.
På trappan står överst från vänster Aroma och Råby Rubin; nertill Ingrid Marie och Eldrött Duväpple.
För det första, rönnarna blommade och vi slapp få den förhatliga rönnbärsmalen i frukten. För det andra kom träden att pollineras fint och kartsättningen blev god på de flesta håll. De som kom ihåg att beskära träden och gallra karten har sedan fått stora, fina, goda frukter. Sommaren har bjudit på ovanligt många timmar med gassande sol som gett frukterna härlig sötma och arom. Ett sådant här år känner man stor tacksamhet för att få bo i ett välordnat land där det mesta fungerar bra, ett land som  låter oss odla värsta godaste äpplena.

torsdag 9 oktober 2014

Dags att skörda



Har du tömt dina äppelträd ännu? Om inte, är det dags nu. Snart kommer kylan och då ska frukten vara nedtagen. Så här gör G och jag med våra Cox Orange (som vi till vår stora lycka fått mycket av i år): vi lägger dem i en kartong med frigolitskiva i botten och frigolit runtom. Man kan linda in varje äpple i papper men vi nöjer oss med tidningspapper mellan varje lager.

Den  frigolitfodrade kartongen ska fyllas med Cox Orange. Sedan kan den stå rätt länge på den kalla glasverandan utan att äpplena skadas av kölden.

Förr skördade man alltid äpplena med vantar på händerna och det har jag anammat, tänker att det är bra för frukten att skyddas från mina hudbakterier.

lördag 4 oktober 2014

Bra svenskt sortiment i Gränby

Man ska inte dra alla Ica-butiker över en kam. Vissa har ett riktigt bra sortiment av svenska äpplen på hösten. Så här skriver äppelvännen Hilding Karlsson i Uppsala efter att ha läst mitt inlägg om  Ica-butiken i Sigtuna:

"Visst kan man tycka synd om sigtunabor som är hänvisade till en butik
som saluför endast en sorts svenskodlade äpplen, Katja, samtidigt som det är högsäsong för svenskodlade sensommar/höstäpplen.
I dag, 3:e oktober 2014,  erbjuder man på ICA Kvantum i Gränby följande
lokalodlade sorter: Gravensteiner, Katja, Mio, Summerred och Åkerö. 
Äpplen som troligen odlats i Skåne: Alice, Collina, Discovery, Katja,
Santana och Signe Tillisch.
Ett riktigt bra sortiment som visar att vi kan odla äpplen i Sverige!
Nu kanske inte just denna butik har största sortimentet i Uppsala, men
det ger en fingervisning om att man denna tid på året borde kunna dra
ner på fruktimporten från avlägset belägna länder eller att åtminstone
låta kunderna pröva de svenska äpplena medan de finns."

torsdag 2 oktober 2014

Normandiska renetter

I Normandie, som jag nyss besökt, växer järneken och idegranen till höga, mäktiga träd som  imponerar. Jag smakade på ett rött idegransbär -- inte lika gott som hemma (det är det röda, söta fruktköttet jag äter, den giftiga kärnan spottar jag ut). Inte heller blir franska äpplen lika välsmakande som hos oss.

På bilden ligger (från vänster) sorterna Benedictine, Cox Orange och Reine de Reinettes från Gamla Torget i Rouen. G och jag provsmakade dem och fann Benedictine ointressant och de övriga två hyggligt goda. Cox Orange, ett stort delikatessäpple i Sverige, saknade sin säregna, komplexa smakkvalitet. Det är tydligt att den sorten, liksom alla goda äpplen, kräver den långsamma aromutveckling som ett svalare klimat ger frukten.

Jag köpte dessa tre normandiska renetter i slutet av september. De hade plockats ned för ett år sedan men var saftiga och fräscha. "Vi för de här äpplena hela året" sa torghandlaren. Det kräver bra lagerförhållanden. Jag vet inte säkert, men kanske var också äpplena försedda med ett tunt vaxlager.

onsdag 1 oktober 2014

Vad har Ica emot svenska äpplen?

När jag flyttade till Sigtuna för elva år sedan fanns här både Konsum och Ica. Sedan stängde Konsum  tyvärr och vi fick nöja oss med en närbutik. Kan Ica något om äpplen? Jag tror inte det. Man vet inte, eller låtsas inte veta, att  nu skördar svenska odlarna för fullt och det finns en rad underbara äppelsorter att lägga ut i fruktgondolerna.

I går när jag besökte Ica fanns där sju äppelsorter varav sex var importerade från Belgien, Polen, Sydafrika, Chile, Italien och Frankrike. Där låg ett enda svenskodlat äpple. Det var Katja som låg etiketterat som "Svenska äpplen" bland de namngivna importäpplena i fruktdisken men också exponerades i en korg vid sidan om och där beskrevs som "ett mjöligt äpple". För det första är inte Katja ett mjöligt äpple. För det andra kan beskrivningen knappast locka någon köpare. Mjöligt kommer mig att tänka på ett trist, nedplockat, några dagar gammalt Sävstaholm.


 I min bok "Svenska äpplen" beskriver jag Katja så här: mört, saftigt, tydligt sött med liten syra.

Gå inte till Ica om du vill välja bland ett sortiment av goda, hälsosamma, svenska äpplen. Försök att få tag i frukt hos grannar och vänner som just nu tömmer sina träd och gärna ser att någon hjälper dem att ta hand om äpplena.


söndag 21 september 2014

Minerarmalen lämnar spår

Plötsligt visar äppelblad på vår nysatta häck ett slingrande mönster. Det är Clercks minerarmal Lyonetia clerkella, som slagit till. Larver, som jag inte kan upptäcka, har gjort minor i bladen. Än så länge är angreppen beskedliga och det blir kanske inte mer än så här. Det finns i alla fall inget jag kan göra, har jag inhämtat.


lördag 20 september 2014

Gula fingrar

Medan jag var ute på stan ringde en kvinna med en fråga som hon bad G svara på. Hon hade suttit en bra stund och skalat äpplen och nu var hennes fingertoppar gula. Varför var de gula och hur skulle hon få bort färgen?

G hade aldrig stött på detta och inte jag heller. Någon som varit med om samma sak? Äppelkött oxiderar gärna vid kontakt med luftens syre. En förklaring kan därför vara att äppelsaft på fingrarna oxiderar och ger gul missfärgning.

lördag 13 september 2014

Pomologisk djungel


Alla som skriver fackböcker bestämmer sig varje gång för att just deras bok ska bli absolut fri från fel och skavanker. Tyvärr lyckas man sällan med det, boken kan visa både skrivfel och faktafel och det får den arme författaren att gråta på sin kammare.

Jag vill nu be alla som har min bok "Svenska äpplen" att vara snälla och notera följande beklagliga skrivfel:
sidan 294 --- Sten Ebbesten ska vara Sten Ebbersten
sidan 318 ---  Beateborg ska vara Beateberg

När det gäller listan på S-gener bak i boken så gäller det här, som jag ber läsaren att föra in:
sidan 508 Filippa S7 S10 ska vara  S7 S24
sidan 509 Holsteiner Cox S5 S9 ska vara S5 S9 S?
På sidan 508 utgår Eva-Lotta eftersom professor Hilde Nybom har upptäckt att hennes analys är osäker.

Osäkerheten i den pomologiska världen är mycket stor. Kan man lita på att etiketten på ett äppelträd i våra genbanker alltid visar rätt namn? Nej, tyvärr, många träd är felskyltade. Man önskar att de som ansvarar för genbankerna ville genomföra en noggrann granskning. Om man är osäker på vad man har för sort kan man idag få hjälp av DNA-analyser.

Dock, DNA-analyser kan gå fel i labbet. Dessutom gäller det att ha korrekt identifierat sortmaterial. "Troligen är just identifiering av sorterna en större felkälla än DNA-analyserna själva" skriver Hilde Nybom i ett mejl till mig.  Hon
berättar om ett stort europeiskt projekt när knappt 200 äppelsorter från Balsgård analyserades tillsammans med ytterligare drygt 1000 prover från Belgien, Tjeckien, Italien, England och Frankrike. 

Analyserna avslöjade en del intressanta saker. Man fann att sorter med samma DNA växer under olika namn i olika länder. Så befanns till exempel ett äpple med samma DNA-uppsättning som vårt Prinsessäpple växa under namnet Florianer Rosenapfel i England. Äppelsorterna Mme Duvivier i Belgien och Sant`Agostino från Italien visade båda samma DNA-profil som Signe Tillisch. 

Ett tredje exempel: vårt svenska Transparente Blanche var EJ identisk med Transparente Blanche i någon av de övriga länderna!
"Vad som beror på riktiga synonymer och vad som beror på att träd varit feletiketterade vet vi förstås inte än. En djungel! " skriver professor Nybom.

tisdag 9 september 2014

Bädda inte om!

Jag har lagt gräsklipp runt mina äppelträd och riktigt bäddat om dem inför vintern. Det är väl klokt? Sa en röst i min telefon. Jag svarade med ett kraftfullt Nej!

Det är inte bra att lägga gräsklipp runt äppelträden den här tiden på året eftersom det innebär att du gödslar träden och stimulerar dem till att fortsätta växa, istället för att mogna av som de bör inför vintern. Om grenarna inte mognar av, det vill säga förvedas, står de sämre mot vinterkylan och kan få frysskador. Det i sin tur kan leda till fruktträdskräfta.

Den här mannen undrade också om bruna fläckar på det nysatta päronträdet men jag vet knappast något alls om päronträd och hänvisade till FOR:s  upplysningstjänst, tel 018-152600, där erfarna människor svarar på alla slags frågor om trädgård.

söndag 31 augusti 2014

Här ska bli en äppelhäck



Det du ser på bilden är en äppelhäck i vardande. G har planterat åtta små träd av följande sorter: Purpurrother Cousinot, Vit Vinterkalvill, Grüner Fürstenapfel, Rother Stettiner, Grüner Stettiner, Wenngarn nr 26, Wenngarn nr 32,  Ragvaldsbo nr 23.

De tre sistnämnda är okända sorter hämtade dels från Wenngarns slott ett par kilometer härifrån, dels från den nedlagda jordbruksfastigheten Ragvaldsbo i Sigtuna. Genom att odla dem hos oss, hoppas vi en dag förstå vilka sorter de kan vara. Runt häcken löper ett nät för att stoppa rådjur och harar.
I år får dessa spön växa rakt upp. Nästa ska vi beskära  dem och det återkommer jag till då.


måndag 25 augusti 2014

Frukt med rosa larver


Äpplet Charlamovsky  känns igen på den plattrunda formen, de vackra röda ränderna på ljus botten och de ljusgröna foderbladen. Här har ett blad som klistrat sig fast vid ett larvhål.

Jag gillar att beskära äppelträden  i juli månad -- innan frukten blivit alltför stor  -- men i år var hettan överväldigande så arbetet fick skjutas till augusti. Nu har G och jag två träd kvar att åtgärda den här veckan.

När du beskär dina träd, titta samtidigt över frukten och gallra om den fortfarande sitter för tätt. Tag också bort alla äpplen med bruna hål i skalet. Ibland ser man tydligt det bruna hålet täckt med fruktmos. Ibland ser man ett blad som sitter klistrat till skalet och då kan man vara säker på att därunder finns ett hål.

Inne i det angripna äpplet härjar  den rosa äppelvecklarlarven med svart huvud (förr kallad äppelmask) som gillar att kalasa på kärnor. Lägg alla invaderade äpplen direkt i påsen som går till kommunens biogasanläggning så att larven inte har en chans att utvecklas till en fjäril som ger upphov till nya larver.
Här ser man en halväten kärna och en äppelvecklarlarv som är på väg ut ur äpplet för att sedan spinna sig en tråd och fira ned sig. Larven vilar under en lös barkflaga och förpuppas sedan på våren.

måndag 18 augusti 2014

Kan man plocka i förväg?

Fråga:
Vet du om det fungerar bra att plocka äpplen lite i ”förväg” och låta dom mogna i kyl? Jag tycker alltid att det ramlar ned så mycket äpplen och att de mognar för fort på träden för att jag skall hinna med och plocka, samtidigt är jag rädd för att äpplena skall vara för omogna och därmed inte utveckla sin smak. 

Mitt svar:
Många äppelsorter -- Filippa är ett bra exempel -- har tyvärr den tråkiga egenskapen att de ger mycket fallfrukt. Ändå bör man inte plocka ned  frukten i förväg. Tar man ned äpplena omogna har de ingen chans att utveckla rätt smak och arom. Jag väljer färre frukter med optimalt god smak före många frukter med blek smak. 

Det förstås, använder man äpplena till rätter med många starka smaker som t ex chutney  har det mindre betydelse  om äpplena fått mogna på trädet.




lördag 16 augusti 2014

Utställning på Linnés Hammarby

I östra flygeln på Linnés Hammarby pågår fram till 28 september en utställning med Ingrid af Sandebergs vackra akvareller till min bok "Svenska äpplen". Hennes fina bilder gör sig bra i de låga 1700-talsrummen, det ena med gråmålade väggar, det andra gulmålat (mitt foto gör inte utställningen rättvisa). De bilder som valts ut illustrerar i första hand äppelsorter som finns på Hammarby.
 

onsdag 13 augusti 2014

Stöd till grenar


När du tittar till dina träd och spanar efter angripna äpplen, kolla också om det finns grenar så fulla med frukt att de riskeras att knäckas. Alltid bra att sätta ett kraftigt stöd under sådana grenar. I god tid, innan äpplena blir ännu större och tyngre! Använda dig av en stör med en liten tvärslå i toppen.

 Du kan också få bruk av en gammal kratta.

tisdag 12 augusti 2014

Äppelsommar

 Fick nyss ett e-brev från Christer Sandberg med rubriken Äppelsommar. Det är Christer som tillsammans med vänner sköter om den gamla fina äppelträdgården i Hidingsta, Närke.Ja, visst kan man tala om äppelsommar. Det är ju nu i soliga augusti som våra goda, tunnskaliga sommaräpplen mognar för fullt. Jag skördar Gyllenkroks Astrakan och snart kan jag plocka röda Mantet från grenen.

Hur blir äppelskörden i år?  Det ser bra ut överlag, tror jag.  Efter denna varma sommar mognar äpplena lite tidigare än vanligt och de är väl färgade. Sommaren har varit torr vilket kan betyda dels att frukten blir lite mindre och dels att frukt faller från träden. Alltid bra att vattna sina äppelträd under en torr sommar. G har vattnat duktigt och hos oss är äpplena normalstora.

Rosa äppelvecklarlarver härjar förstås i träden och kommer många äpplen att brådmogna och sedan falla från trädet men det blir ändå frukt kvar -- goda, obesprutade eko-äpplen -- till oss. Eftersom rönnarna blommade fint förekommer i vår region ingen rönnbärsmal, men i går fick jag höra att Blekinge har drabbats svårt av dessa insekter. Det är inte kul, eftersom äpplena blir genomborrade av bruna gångar och smakar illa. Det ser ut som om någon har kastat in en handfull snus i äpplet.

Christer påminner om vikten av att plocka upp fallfrukt från tomten. Annars kan äpplena locka in älgar.
Detta är Gyllenkroks Astrakan. Aluminiumskylten anger namnet på en ymp.  För att undvika att vi ska klippa bort någon ymp, har G fäst blå band runt varje gren med ympar.

måndag 11 augusti 2014

Nu mognar sommaräpplena



Hilding Karlsson  i Uppsala skriver att äpplena mognar fort i värmen. Han har kunnat köpa såväl Nanna, Transparente Blanche och Vista Bella i sin butik. Här hos mig är de vackra äpplena på Gyllenkroks Astrakan mogna nu och jag har gjort årets första äppelpaj.

Ovan Hildings bild av Tullhusäpple. Det är en åländsk äppelsort från rysstiden som han dragit upp nya träd av. Tyvärr hade träden dött under vintern och de ympar Hulding har kvar är delvis uppätna av älgar.

Så här skriver Hilding: "När jag för några dagar sedan besökte det gamla trädet gick det inte att hitta! Inte ett spår fanns kvar, nedsågat, borttransporterat och även stubben utplånad. Jag blev inte särskilt glad. Måste försöka utreda vem som har fattat beslutet utan att fundera på om det var något värdefullt."

Tänk så fort det går för en tanklös person att utplåna ett äppelträd. Det borde vara böter för sådant.

lördag 9 augusti 2014

Skandal vid SLU


Rambo vid SLU:s gård Funbo-Lövsta
År 2007 planterades vid gården Funbo-Lövsta nära Uppsala ett äppelträd av sorten Rambo och ett träd av den då alldeles nya svenska sorten Fredrik. På Funbo-Lövsta arbetade en gång Linné-lärjungen Pehr Kalm som 1748 besökte Philadelphia och lärde känna ättlingar till den Peter Gunnarsson Rambo som 1640 tog med äppelkärnor till Nordamerika och drog upp det äpple som sedan fick namnet Rambo (efter Ramberget i Göteborg). Äppelsorten Rambo planterades på Funbo-Lövsta dels för att gården har anknytning till Kalm, dels för att den ägs av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, vilket borgar för att trädet får bästa vård. Ja, det var säkert så de ansvariga tänkte, de som till betydande kostnader tog ympar av Rambo-träd från USA och betalade för uppdragning av träd och ett års karantän i Sverige före planteringen vid Funbo-Lövsta som utfördes av den amerikanske ambassadören i Sverige i närvaro av Mr Herbert Rambo från USA och en rad viktiga dignitärer.

Men hur gick det?  G och jag gjorde nyss ett besök vid Funbo-Lövsta. Vi möttes av en sorglig syn. Rambo och Fredrik liknar mest små bortglömda buskar. Ingen verkar ha gett dem den minsta lilla vård i form av gödsel, beskärning och öppen, ogräsfri jord runt stammen. Inget mindre än en skandal, om jag får säga vad jag tycker. Mitt förslag är att de två träden räddas från SLU:s vanskötsel genom snarast flyttas, exempelvis till äppelträdgården vid Linnés Hammarby där de kan få sakkunnig vård.

Rambo och Fredrik planterades också vid gården Sävja inte långt från Linnés Hammarby. Naturligtvis ville vi se hur det hade gått med dessa aplar. Rambo har mötts av god omsorg och växt till ett ganska stort träd på Sävja. Då var det värre med Fredrik som nästan hade ätits upp av harar. G och jag beskar vad som återstod av trädet och det kommer säkert att ta sig fint.
Rambo-trädet vid Sävja är stadigt förankrat och har växt fint.


Fredrik-trädet på Sävja som det ser ut efter skador av hare.
Fredrik efter beskärning. Nu återstår att korta den gamla stammen.

För mer information om planteringen av Rambo, se artikeln "Ramboträd i svensk jord", Pomologen nr 3, 2007

söndag 3 augusti 2014

Att säjla äpplen


G och jag får inget överskott av äpplen, våra träd är för unga fortfarande. Andra får mer frukt än de gör av med.  Läser i dagens DN att försäljning av äpplen från den egna tomten blir skattepliktig först efter en vinst på 50 000 kr. Bor du vid en trafikerad väg, lönar det sig alltså att sätta upp ett litet stånd, ställa fram påsar med färska äpplen och en liten kassalåda och lita på att folk lägger i pengar.

Men än är inte äpplena mogna (om du inte har sorten Close förstås). Äpplena på bilden är nedfallna Gyllenkroks Astrakan som G faktiskt gjorde en liten kaka av.

söndag 27 juli 2014

Ta ett träd varje dag

G och jag hade satt upp som vårt mål att beskära ett äppelträd varje dag när hettan kom
och vi inte orkade mer än att sitta still och dricka kallt citronvatten. Nu när det ser det ut att bli svalare, sätter vi igång igen.

För det är nu på sommaren som man gör klokt i att beskära träden. Den som framhärdar i att beskära på vårvintern, för att man alltid gjort det då, binder ris åt sin egen rygg. Träd beskurna i början av året skjuter nämligen så kallade vattenskott som du måste lägga tid på att ta bort senare.

Beskär träden nu, ett varje dag, om du inte gjort det redan. Gallra samtidigt bort alltför tättsittande äpplen. Ta också väck äpplen som du kan se har drabbats av äppelvecklare (äpplen med ett brunt hål på skalet).

torsdag 17 juli 2014

Val av äppelsorter




Fråga:
Jag ska köpa tre äppleträd till min nya trädgård, ett sommaräpple, ett juläpple och ett vinteräpple. Tomten ligger i Mälardalen mellan Enköping och Strängnäs. Jag har hyggliga kunskaper om plantering, beskärning, skörd och lagring men saknar dokumentation för att välja ut rätt äpplesorter. Här är min önskelista i fallande styrka:
 
1) resistens mot allt elände som finns i äpplevärlden
2) smakrik (motsatsen till fadd och mjölig) 
3) ska gå att forma till en prydnad för trädgården året runt


Finns det faktabaserad information som skulle kunna hjälpa mig i denna knipa?
Hälsningar,  I D



Svar:
Vilket fint läge du har! Många äppelsorter blir mycket godare i Mälardalen än i Skåne till exempel. Men dina krav är inte blygsamma, du söker tre perfekta äppelsorter. Tyvärr finns det inget äpple med resistens mot allt elände,  det finns bara mer eller mindre motståndskraftiga sorter.

Här är mina förslag på sorter som jag  tror att du blir nöjd med.

Sommaräpple:  Mantet. Underbart gott, väldoftande tidigt äpple, blir inte mjöligt. Kan få litet skorv. Såldes på Plantagen när jag var där senast, borde därför gå att beställa där om det inte finns inne. Se s 302 i min bok "Svenska  äpplen".
Trädet gör lustiga böjar vid beskärning (se min nytagna bild) och skulle kunna formas till ett konstverk.

Juläpple: Eldrött Duväpple. Ett fantastiskt smakrikt litet äpple och ett träd som växer vackert. Äpplen håller aromen till mars. Se s 118 i min bok "Svenska  äpplen". Kan vara svår att hitta i handeln men du kanske kan skaffa ympar nästa år och dra upp ett eget träd? Annars föreslår jag Cox Pomona.

Vinteräpple:  Fredrik, en ny svensk sort. Borde gå bra att hitta i handeln. Moget  från slutet av oktober och håller till april. Se s 142 i min bok "Svenska  äpplen".

“Svenska äpplen” kan lånas på bibliotek, annars har boklådorna och nätbokhandeln den.







fredag 27 juni 2014

Dags att gallra!


Fruktsättningen har varit god och Gyllenkroks Astrakan visar ett överflöd av kart. Av den här klungan på tre frukter kan bara en bli kvar.

Vår Gyllenkroks Astrakan har äpplen stora som golfbollar. Det betyder att det är hög tid att gallra äppelträden så att det är en handsbredd (manshandsbredd) mellan kartarna.

Varför får karten inte sitta tätare? Därför att varje frukt måste nås av solen för att bli optimalt god och välfärgad. Dessutom kan inte trädet tillåtas bära fram alltför mycket frukt om man vill att varje äpple ska bli stort och smakligt. En alltför stor skörd av små äpplen ena året leder också till att skörden blir rätt liten eller uteblir nästa år.

Under andra halvan av juni faller det varje dag pyttesmå kartar från äppelträden (vad som kallas junikartfallet). Det är "det naturliga självfallet" av kart från blommor som blivit ofullständigt pollinerade eller inte alls blivit pollinerade. Därefter behöver vi ofta gå över trädet med en liten sax och klippa kartar.

söndag 22 juni 2014

Se över grenvinklarna

Ser man massor av svartmyror på grenarna vet man att det finns bladlöss i äppelträdet. Det svarta under det här äppelbladet utgörs av bladlöss och myror.
Här är ett stadigt förankrat äppelträd i den nya äppelträdgården vid Rosersbergs slott, ett träd med fina, breda grenvinklar.

Med hjälp av en klädnypa pressas grenen ned och blir mer horisontell.

Det är ett trist lusår i år och vad gör man? Omöjligt att gå över alla träden helt och hållet och spruta med såpvatten som annars är ett ofarligt medel. Bara att hoppas att skadorna blir begränsade så att inte alla äpplen blir lusäpplen, det vill säga förkrympta, knöliga äpplen.

När du tittar till dina träd, kontrollera gärna grenvinklarna på nysatta träd. Vissa äppelsorter ger träd med naturligt vida grenvinklar, till exempel Eldrött Duväpple. Andra träd -- till exempel Gyllenkroks Astrakan -- vill växa uppåt med påföljden att grenvinklarna blir snäva.

Du kan avhjälpa snäva grenvinklar genom att binda ett snöre från grenen till en pinne i marken, en åtgärd som ger grenen en mer horisontal riktning. Eller så kan du binda en påse med sand eller en sten till grenen så att den tyngs ned. Påsen för inte vara för tung bara, då bryts grenen. Ett tredje sätt är fästa en klädnypa vid grenen så att den hålls ut från stammen.

Varför ska man dona med grenvinklarna? Främst av tre anledningar:
1. Snäva grenvinklar ökar risken att äppelträdet ska drabbas av kräfta.
2. När grenen en dag tyngs av frukt går den lättare av om grenvinkeln är snäv.
3. Om grenen har en mer horisontell riktning får man fortare frukt. Riktigt vad det beror på vet inte forskarna, men en anledning kan vara att grenen nås av mer sol.






tisdag 17 juni 2014

Äppelträdet i Gävle blir kvar?

Senaste nytt om det unika äppelträdet i Gävle är att ordförande i kommunens miljö- och byggnadsnämnd Jörgen Edsvik verkar ha tagit intryck av opinionen mot att fälla stadens unika, gamla,  äppelträd och bygga hus på området. I går uttalade han sig i Radio Gävleborg för att bevara trädet.

Det vore också vettigt av Gävle kommun att behålla sitt unika äppelträd.  Det här ståtliga trädet är som gjort för att fotografera --  när det blommar och när det bär frukt -- och ta in i turistbroschyrer om Gävle. Jag lovar att det skulle dra horder av besökare till området.

I dag är Gävle associerat till halmbock, eld och förstörelse. Nu har det chans att bli förknippat med ett stort, sällsynt, vackert, levande äppelträd.

Den 18 juni har nämnden sammanträde och kan då med hedern i behåll dra tillbaka bygglovet, bryta kontraktet och betala ett rimligt skadestånd till den tänkte byggaren.


söndag 15 juni 2014

Ned med spinnmalen



Vaksam är vad varje trädgårdsvän måste vara, särskilt den som har äppelträd på tomten.  Vaksamhet innebär att gå en runda mest varje dag och titta på blad och grenar. Nyss kunde jag konstatera att äppelbladsstekeln (Pristiphora maeste) måste ha bitit sig fast i min trädgård. Första året dök de pigga gröna larverna upp på Härnevi, nästa år på en liten kärnsådd, därefter på Cox Orange och i år hittade jag den på Eldrött Duväpple. Bara en liten koloni varje gång, tack och lov, för de här storätarna slukar alla blad de kommer åt.


Spinnmal är något man får hålla ögonen på, från början av juni och långt in på sommaren. Alla slags spinnmalar verkar vara aktiva just nu -- i går såg G och jag spinnmal i både hägg och slån. Äppelspinnmalen väver sina nästen framförallt i vårt dyrbara, älskade Cox Orangeträd. Det är bara att riva ned nästena för därinne gömmer sig hungriga, bladätande larver som måste bort. Jag lägger det nedrivna i avfallspåsen som blir till biogas.




söndag 8 juni 2014

Mer om häxkvast

Jag skrev nyss att jag hade stött på häxkvastsjuka i Norge. Sedan hörde jag av Hilding Karlsson att också Åland har drabbats av Candidatus phytoplasma. Jag skickade ett brev till jordbruksverket med en fråga om sjukdomen och fick det här svaret:

Apple proliferation -fytoplasma, Candidatus Phytoplasma mali är en skadegörare som för närvarande sprider sig i Europa. Under de senaste åren har sjukdomen spridits inom EU-området och den är utbredd i Tjeckien, Slovakien, Tyskland, Ungern och Italien. Men förekommer även i Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Frankrike, Grekland, Holland, Polen, Rumänien, Spanien, Finland. Utanför EU är den utbredd i Schweiz men förekommer även i Ukraina, Serbien och Norge.
Sjukdomen är en reglerad karantänskadegörare i EU (och i Sverige). Det innebär att om den påträffas i Sverige så ska det anmälas till Jordbruksverket, t.ex. via Jordbruksverkets kundtjänst eller per e-post till vaxtinspektionen@jordbruksverket.se


Jag hoppas att det dröjer innan någon av oss behöver rapportera om sjukdomen i Sverige. Hur känner man igen den? Trädet visar onormal skottutveckling och småbladen vid basen av bladskaften (stiplerna) blir onormalt stora. Frukterna blir små, dåligt färgade och mindre goda.