lördag 27 maj 2017

Först till blom

Först till blom i trädgården var Hampus, men så är det ju ett tidigt sommaräpple. Inte för att jag är säker på att det finns ett samband mellan tidig blomning och tidig mognad. Mantet är ganska tidigt äpple men det dröjde med att börja blomma. Det träd som står tjusigt översållat med gräddvita blommor just nu är Sörmlands Kalvill. Borde ge en god skörd, liksom det i år rikblommande Eldrött Duväpple som får ständiga besök av humlor. Älskade Gul Richard lovar också gott.

Favoritsorten Cox Orange -- knappt en blomknopp så långt ögat kan se. Så är det. Våra äppelträd ger inte varje år. Det får man ta.

Besökte genbanken med Upplands äppelsorter vid Ekebyhovs slott på Ekerö i torsdags. Där blommar inte heller alla träd i år. Här är bilder på bedårande vackra Bergianäpple och Trogsta som ingår i genbanken.

Trogsta

Bergianäpple

torsdag 25 maj 2017

Anna Hoffstedt snart i mål


Anna Hoffstedt behöver din hjälp!
Anna Hoffstedt från Uppsala har under några år smakat sig igenom äpple efter äpple i vårt svenska sortiment. Hennes mål är nämligen att pricka av alla sorter som ingår i Anton Nilssons bok "Våra äpplesorter". Ingen lätt uppgift att hitta alla dessa äpplen utspridda över vårt avlånga land!

Jag har skrivit om Annas projekt tidigare och ni, mina kära bloggläsare, har ställt upp och skickat henne flera sorter som hon efterlyst. Nu återstår blott 16 äpplen som Anna behöver få tag i. Kan någon av er därute hjälpa henne? Anna behöver få smaka följande sorter i höst:   

Billingeäpple
Börringeäpple
Jungfruäpple
Kvistrumsäpple
Lärjeholmsäpple
Lökäpple från Huskvarna
Manningtons Parmän
Mullsjö
Mölnbacka Skogsäpple
Norrviken 
Salaholmsäpple
Spellinge Favorit
Svärmorsäpple
Thuläpple
Värmlands Sötäpple
Åbyäpple

Om du har tillgång till någon av sorterna, var snäll och skriv till Anna på annah_53@hotmail.com






söndag 21 maj 2017

Besök vid Vibyholm


En gång stod Olof Eneroth, 1800-talspomologen, vid detta träd och ympade in Deichzugsapfel eller Cox Orange eller någon annan ny spännande sort som han fått sig tillsänd från pomologkollegor ute i världen och ville testa i det kärva svenska klimatet. Nu är trädet gammalt och böjt men lever fortfarande. Hur länge till?

Så gick mina tankar i går när Sveriges Pomologiska Sällskap gjorde ett besök på Djurön, den stora ön som tillhör Vibyholms slott i Sörmland och var ett av de ställen där Olof Eneroth satte in hundratals äppelympar vars utveckling han sedan följde. Vi kunde inte ha fått en bättre utflykt. Dagen var försommarvarm, göken gol, näktergalen sjöng, tranorna trumpetade och bokskogen en bit bort visade skir grönska. Några äppelträd hade utslagna blommor, andra stod i startläge.
Mitt på Djurön ligger detta gamla stiliga lusthus som är under renovering
Det liggande trädet blommar rikt ....
... trots att de knäcktes på det här sättet för cirka 15 år sedan.
Man ser fortfarande många stiliga fruktträd på Djurön medan andra har dukat under och det är inte konstigt: tiden, höststormarna och älgarna har gjort sitt för att decimera beståndet.
 

Axel Öberg, som representerar den unga nya generationen på Vibyholms slott och visade oss runt på ön, har insikt i Djuröns pomologiska historia och ett tydligt intresse för att bevara den. Det lovar gott.

lördag 20 maj 2017

Så gör Lennart

Stansverktyg att skriva med på mässingsskyltar
Det är ett nöje att ympa in nya sorter i ett äppelträd och följa deras utveckling. Men hur hålla reda på de olika sorterna i trädet? Man är tvungen att märka grenarna. Pomologen Lennart Svahn som bor i Duvbo, Sundbyberg, klipper ut skyltar i mässingsplåt som han skaffar från sin vän plåtslagaren.

Därefter tar han sina bokstavs-stansar och trycker ned dem i plåten en efter en så att det till slut står att läsa ROSENHÄGER eller ÖKNA LÖKÄPPLE eller HAMPUS. Skyltarna hänger Lennart upp med metalltråd. Hans träd är fulla med skyltar.

Så här ser Lennarts mässingsskyltar ut. Äpplet på hans tröja är Ölands Kungsäpple, logotype för Sveriges Pomologiska Sällskap 







                                                                                                                       

tisdag 16 maj 2017

Pomonom och pomolog

Vad menas med pomonom? Frågar Anna som hittat ordet i Handbok i svensk pomologi av Olof Eneroth utgiven första gången 1864. På sidan 32 i den utgåva jag har från 1877 hittar jag meningen "Men andra gamla "pomonomers" och "pomologers"  m. fl. erfarenhet har, som sagt, ej bekräftat hans påståenden". (Det vill säga den belgiske apotekaren van Mons teori att kärnorna från gamla päronsorter ger upphov till nya, dåliga päronsorter därför att "naturen återtar sitt herravälde över gamla träd").

Citationstecknen kring pomonomer och pomologer visar att orden inte är etablerade när Eneroth skriver sin bok. Kanske är han rentav först med att använda de här beteckningarna? Jag går till Svenska Akademiens Ordbok på nätet och får veta att pomolog är en person som sysslar med pomologi, en fruktkännare. Ordboken ger två referenser till ordet pomolog; den äldsta är en ordbok från 1868 av Carl Magnus Ekbohrn (som delar dödsår med Eneroth, 1881). Redaktionen för Svenska Akademiens Ordbok har således missat referensen till Olof Eneroths text.

Kanske började man allmänt använda ordet pomolog dsom synonym för fruktkännare i vårt svenska språk efter det att Eneroths handbok i pomologi kom ut. Ekbohrn -- kanske var han en fruktvän? --  gillade ordet och bestämde sig för att inkludera det i sin ordbok.

Ordet pomonom saknas i Svenska Akademiens Ordbok. Eneroth måste ha hittat på det i stunden inspirerad av van Mons bok Pomonomie  belge som utgavs  1835-1836.  Ingen skribent efter Eneroth tog upp ordet pomonom som dog bort.

Vad vill jag själv vara? Pomolog, tror jag. Försök säga pomonom snabbt sex gånger i rad, det går inte att få det rätt.




söndag 14 maj 2017

Hemma hos Svahns

Medlemmar i Sveriges Pomologiska Sällskap träffades i paret Svahns trädgård i Duvbo, Sundbyberg, i går. Lennart Svahn är inte vem som helst, han är stadens främste pomolog. Det är till honom alla sumpanbor vänder sig för att få goda råd och för att få se en välskött äppelträdgård.
 
 Lennarts lusthus krönt av Duvbos vapen som utgörs av ett äppelträd (syns ej på bilden tyvärr)
Husen i Duvbo liknar inga andra och så här ser Lennarts och hans fru Lenas hus ut (ovan). Lenas pappa  växte upp i det här huset. Det vackra lusthuset med kupol i populär Duvbo-stil har Lennart byggt.







Grannarna bor i hus som dessa: 



 
Man tappar andan när man står framför Lennarts lepage-häck (från år 2002) som är 10 meter lång och uppbyggd av ett flertal äppelträd.

Nästa pomologiska märkvärdighet vid Svahnska villan är den underbara spaljén med Duvboäpple (lokalsort med stora, blonda, saftiga äpplen): 

Lennart har byggt upp spaljén med grenar som korsar varandra i ett intrikat rutmönster. Resultatet är betagande.


Till sist fick vi vandra i den flera meter långa och slingrande pergolan med gatstensbelagd botten. Hit vill jag komma igen om några år och fotografera när pergolan blivit en grönskande frukttunnel. På bilden Lennart Svahn och framför honom Anna Hoffstedt. 

lördag 13 maj 2017

Otålig väntan

Det finns ingen otålighet större än den febrila väntan vi äppelälskare lever i under våren. När ska fimbulkylan ta slut och vårvärmen äntligen slå till? Ska ymparna ta sig? Ska äppelträden visa de vita och skära blomklasar som vi förväntar oss? Ska rönnarna blomma så rönnbärsmalen håller sig i de träd där den hör hemma och inte går på våra dyra fruktträd? Ska det komma småfåglar till våra holkar så att vi får hjälp med insektsbekämpningen?  Det finns mycket att oroa sig för.

Varje dag går jag där och studerar träden. Pillar i tjocka runda knoppar för att se om de innehåller små lovande ämnen till blommor och konstaterar belåtet att många träd ståtar med massor av outslagna blomknoppar på grenarna. 



Att ympa är ett hantverk som G blivit bra på efter många års träning med kniven. På glasverandan står krukor med nya lovande små träd som ympades samtidigt på A2. Ympen av Guldrenett (längst t v) var virknålssmal och ändå tog den sig, det är närmast ett mirakel. Men det är Santana (längst till höger) som har kommit längst, den bär en hel liten buske av gröna blad.

Frågan är hur det ska gå för Rubinola, tvåa från höger, som visar två blomknoppssamlingar och inget mer.


söndag 7 maj 2017

Vackert, spaljerat Månäpple

Min vän Rune Johansson som bor i Wien berättar att karten på de äppelträd han har på terrassen utanför sin lägenhet i Wien växer bra. Kart! Och här har inte äppelträden slagit ut än. Vilket är lika bra med tanke på att det tyvärr ska bli kallt väder igen mycket snart.

Rune har varit bussig och skickat mig två bilder från Schloss Hof nära slovakiska gränsen som han nyss besökte. De visar Rött Månäpple, en korsning gjord av den kände, ryske växtförädlaren Mitschurin i Moskva. Allt på trädet drar åt rött: blommor, blad, fruktkött, kärnor.

fredag 5 maj 2017

Briska, ett bottennapp

Tänk så fel det blir, när man låter sig styras av passionen. På flaskan med Briska äppelcider kan jag läsa "passionerat ciderhantverk". Frisk och fruktig smak och Äppelcider med smak av Elstaräpple står det också. På flaskans baksida läser jag att "Vi drivs av en passion för att skapa en så god cider som möjligt. Briska utvecklades därför en gång i tiden tillsammans med Kiviks musteri".

Kiviks musteri får säkert ersättning från tillverkaren Spendrups för att låta sitt namn stå med på flaskan. Jag undrar om inte det skånska företaget förlorar stort i renommé på att knytas till Briska.

Så här ser nämligen innehållet i Briska-flaskan ut:
vatten, äppelmustkoncentrat, socker, äppelmust, äppelvin med sulfit, citronsyra, äppelsyra, kaliumsorbat, askorbinsyra, natriumcitrat, färgämne (ett koncentrat från äpple, safflor och citron) och slutligen sockerkulör tillverkat via ammoniaksulfitprocessen om ja förstår rätt.

Hur smakar Briska? Den ljusbruna drycken har en doft som påminner något om cider, men smaken är otrevlig, skarp och vass. Jag antar att det är konserveringsmedlet kaliumsorbat som tränger igenom. Går det att uppfatta minsta ton av Elstaräpple? Nej.

Jag råder ingen att lägga pengarna på den här produkten. Varför inte köpa några goda färska äpplen istället. Till exempel svenska Gloster eller Rubinola. Inga tillsatser, ingen utspädning.

torsdag 4 maj 2017

Äppelblom i England

I år har jag ordnat det för mig: jag får njuta av äppelblom i två omgångar. Har nyss kommit hem efter några dagar i södra England där allting blommar just nu, inte bara äppelträden utan också syrener, gullregn, blåregn -- ett engelskt hus täckt med blåregn är bland de vackraste en människa kan få lägga ögonen på -- magnolior och mycket annat.

Här nedan Bramley format till en låg inramning av ett trädgårdsland vid Hever Castle. Bramley har sedan 1800-talet varit en vida spridd och synnerligen populär äppelsort i England. Går bra att odla i varmare delar av vårt land.








Den nedfällbara bron över vallgraven vid Hever Castle fungerar fortfarande. Hever Castle var en gång säte för familjen Boleyn. Ann Boleyn var en av Henrik VIII:s sex fruar.