måndag 25 februari 2013

Vad händer på Balsgård?

Det var på 1940-talet som institutet för växtförädling på Balsgård utanför Kristianstad grundades. Alice var det första nya äpplet som släpptes därifrån -- så gott och vackert men ack så känsligt för sjukdomar -- och de senaste sorterna är Frida och Fredrik, två utmärkt goda äpplen som jag rekommenderar.

--Växtförädling kostar pengar och ingen vill betala för det, därför har Balsgård länge dragits med problem, säger Tomas Bryngelsson på Alnarp som jag intervjuade i dag.

Ett tag utreddes möjligheten att flytta alla Balsgårds äppelsorter till Alnarp men det visade sig bli för dyrt, därför blir de kvar på Balsgård liksom professor Hilde Nybom som leder arbetet med växtförädling. För väl, tycker jag som har sett de stora, fina planteringarna där. Regeringen bidrar varje år med ca 2 miljoner kronor till arbetet på Balsgård och vi kan bara hoppas att man fortsätter med det. Tanken är att växtförädling på äpple, svarta vinbär och havtorn ska kunna fortsätta. Övriga träd och buskar blir kvar på Balsgård men på passiv basis. Man kan alltid hoppas på mer pengar från regeringen.

måndag 11 februari 2013

Bygg för vildbin!

Vad kan man hitta på att göra i februari? Man kan börja tänka på den viktiga pollineringen av fruktträden och bygga ett flerbostadshus för bin till trädgården. På bilden ser du ett sådant hus byggt av Hans Lechner som jag träffade i Österrike för några år sedan. Hans bygge drar till sig så kallade solitära bin, det vill säga bin som önskar bo för sig själva istället för i kupa.

Till sitt vackra och ändamålsenliga bygge har Hans tagit bitar av trädstammar som han borrat hål i och han har använt bambustavar och tegelstenar. Det finns flera sorters solitära bin och alla kräver sin dimension på hålet för att vilja krypa in, sätta bo och trivas. Bjud in vildbin till din trädgård genom att ge dem en trivsam bostad!

söndag 3 februari 2013

Vad är det för fel?

R skriver och säger att han förra året fick sina första äpplen på den ymp av Bergvik som han satt in i ett av sina äppelträd. Bergvik är ett äpple som han läst skulle smaka gott men det gjorde inte hans.  Jag kan tänka mig några orsaker till besvikelsen:

1) Vi människor tycker olika om äpplen precis som vi tycker olika om grönsaker, konst och litteratur. Även om jag tycker att Bergvik är ett underbart gott äpple är det inte säkert att alla tycker det.

2) Äpplena på en ymp kan vara lite annorlunda det första året, det har jag själv kunnat observera både på Oranie och Sparreholm. R kan få helt annorlunda äpplen i år på sin ymp.

3) Kanske är det helt enkelt inte Bergvik som R har satt in i sitt träd? Han har fått ympen av en pålitlig vän men även den bäste ympmästare kan blanda ihop ympar -- det är lätt gjort om man inte märker ymparna så snart man har skurit dem från trädet.

4) Vi vet ännu ganska lite om hur jordmån -- terroir -- och gödsel påverkar äppelträdet. 

Var snäll och låt mig veta hurdana äpplena blir i höst!
Mer om Bergvik, Hälsinglands landskapsäpple, i min bok "Svenska äpplen", sidan 54.