söndag 26 mars 2017

Pallar inte


I serien "Vackra omslag som jag har fått av Olle Ridelius" kommer här Allers omslag från nr 40, 1940.

Saxat ur Dagens Nyheter:
En vän frågar om jag ska med och sno äpplen. Men jag bara: "Pallar inte".

torsdag 23 mars 2017

Äpplet Rambo och Sylvester Stallone

Sylvester Stallone blev actionhjälten Rambo med namn efter ett amerikanskt äpple som har sitt ursprung i Sverige. Jag har fått historien mig till livs tidigare men lyckats glömma precis hur  allt hängde ihop. Därför var det roligt att Mia Gerdin i P 1-programmet Klassikern i fredags (17 mars) sände programmet "Rambo -- historien om ett namn".

Så här var det: författaren David Merrill skrev på sin debutbok och kunde inte bestämma sig för vad hans tuffe hjälte skulle heta. Då kom hans fru hem med en ny sorts äpple från butiken, äpplet Rambo. David tog en tugga, gillade äpplet och sa "I recognize the sound of force". Saken var klar, hans huvudperson skulle heta Rambo. Merrills bok blev sedan underlag till flera filmer med Sylvester Stallone som Rambo.

Peter Gunnarsson utvandrade 1639 från Hisingen till Delaware. Han blev en framgångsrik och betrodd jordbrukare och äppelodlare som lade Rambo -- efter Ramberget på Hisingen --  till sitt namn och även kallade en av sina äppelsorter för Rambo. Boken "The Rambo Family Tree" skriven av Beverly Nelson Rambo berättar allt om sin svenske förfader och hans ättlingar.

Mia Gerdin säger att Peter Gunnarsson tog med sig äpplet Rambo från Hisingen (och att trädet sedan  dog en kall vinter i början på 1700-talet). Det är förstås galet. Peter Gunnarsson tog med kärnor från ett träd därhemma och varje kärna han planterade gav upphov till en ny äppelsort, för så går det till  i äpplets värld. Vill man sprida en viss sort måste man använda ympkvistar.

År 2007 kom träd ympade med äppelsorten Rambo till Sverige och planterades på två ställen i Uppland (se min blogg 9 augusti 2014.). I höst ska jag se om jag kan hitta ett äpple att smaka.


söndag 19 mars 2017

Aktuella svenska äpplen






Äpplet på bilden är Saga, en sort som ganska nyss började odlas  av svenska yrkesodlare. Just nu, skriver Henrik Stridh, skickar de skånska odlarna inte mindre än sex svenskodlade äppelsorter till butikerna: Aroma, Ingrid Marie, Santana, Rubinola, Frida och Saga. Framåt juni, tror Henrik, att det kan finnas svenska Elise, Gloster och Rubinstar ute i fruktdiskarna.

Om frukten är skördad på rätt sätt, i rätt tid, kan med dagens lagringsteknik -- två plusgrader och syrefattig miljö; man har dragit ut syret i lagringsrummet och pressat in kväve istället -- sorterna Gloster, Elise och Rubinstar lagras nio månader efter skörd, ända till juli. 

Santana kan många äppelallergiker äta. Men ta det lugnt! Pröva att först äta en bit av ett skalat äpple  innan du äter äpple med skal. Det är nära skalet som det besvärsframkallade ämnet främst sitter.

torsdag 16 mars 2017

Eric Håkansson är död


Bilden av Eric är tagen vid pomolog-mötet i Helsingborg oktober 2016
Eric Håkansson, vår gamle rakryggade kamrat i Urshult, dog i söndags. Världen har blivit en god människa och en duktig pomolog fattigare. Ganska nyss såg jag Eric på Rapport när han talade om sin broders död -- han hade fallit utomhus och inte blivit hittad i tid -- och nu har han själv gått bort. Det känns konstigt.

Eric kommer att vara saknad av många, inte bara av alla oss som var hans vänner i Sveriges Pomologiska Sällskap.

lördag 11 mars 2017

Kriska äplen och fräkäpplen

Omkring 1999 besökte G och jag äppelträdet kallat Storkrisken i Brunskog, Värmland. Ett träd som stammar från 1600-talet, berättade gårdens ägare. I min Äppelbok från 2000 kan du  läsa om trädet och se en bild av det. Kan bara hoppas att det fortfarande står kvar och ger äpplen goda till mos.

Vad menas med krisk-äpplen? Och fräk-äpplen som jag har sett i äldre litteratur, undrade G. Han skrev till Folklivsarkivet i Lund och fick genast svar från arkivarie Gabi Louisedotter.

Krisk, svarar hon, återfinns i Svenska Akademins ordbok. Krisk, använt om äpplen, kan betyda  syrlig, besk eller sötsur.  År 1838 skriver Nya Vexjö-bladet om "goda, kriska Klockäpplen". Fräk har arkivarien hittat i Johan Ernst Rietz Svenskt dialektlexikon; ordet betyder besk, bitter.

Benämningen krigsaeble förekommer i Bröndegaards Folk og flora. Krigsk är antagligen samma som krisk.

Wikipedia nämner att Krigseppfeln har "weissem, mildem Fleisch und weinhaften Geschmack" (jag översätter det med vitt, vinsyrligt, mildsmakande kött). Gott, med andra ord!
Mer från wikipedia: Erstmals erwähnt wurde der Apfel im Tagebuch von Jakob Sebastian Lauremberg der von Krigseppfeln, Weissen Krigseppfeln och Welschen Krigseppfeln die in Rostocke Gärten wachsen schreibt. Det vill säga att Jakob Sebastian Lauremberg (1616 - 1668) skrev i sin dagbok om Krigseppfeln, Weissen Krigseppfeln och Welschen Krigseppfeln som växte i Rostock.

Röd Krieger
Om äpplet Röd Krieger står det så här i Olof Eneroths "Handbok i svensk pomologi": Medelstor, egendomlig medelst sin nästan hela frukten täckande, mörkröda eller rosen-körsbärsröda färg med ljusa prickar i, sitt gulaktiga, torra, korniga kött med rodnad kring kärnhusprickarna i tvärsnittet, sin lilla kärnhuskapsel, sin korta köttiga stjelk. Förekommer vid Bäckaskog m. fl. ställen. Mer vacker än god; tidig vinterfrukt."

Röd Krieger borde inte vara svår att känna igen. Om det är någon som var det växer, var snäll och hör av dig!



lördag 4 mars 2017

Äpplen kan man ha till mycket

Äpplen kan man ha till mycket, påminner mig Sven Gundersen. Javisst. Som njutningsmedel, som föda, som fiberrik nyttighet för tarmbakterierna, som vackra motiv att måla av  -- jag köpte en  äppeltavla på loppis nyss -- eller skulptera.

Sven skickar mig en länk från bbc.com som berättar att biohackers i Ottawa har odlat fram mänsklig vävnad på ett äpple. Engelska BBC är ett seriöst företag men --- brända som vi är av Machiarini-skandalen -- undrar man om detta är sant.


Var hittar Olle Ridelius alla fina  tidningsomslag? Han går på loppisar förstås. Den här vackra bilden prydde Husmodern nr 36 år 1926.  Damerna har kortklippta frisyrer, tidstypiska, löst sittande klänningar och sleifskor. Inte tal om att sätta på sig praktiska långbyxor för att gå ut och skörda äpplen.

Päron och plommon förekommer inte ofta i konsten och i dikten men det gör äpplen. Olle skickat  mig sången "How could you?" med äppeltema som Tommy Dorsey spelade in 1937 med Edythe Wright som vokalist (kan avlyssnas på Youtube). To upset the apple cart är ett engelskt uttryck som betyder ungefär "förstöra allting".

Just when romance was to start
you decided it was time to part
how could you,
how could you

It was on a night like this
you left me and
did not leave a kiss,
how could you,
how could you

You know that love is just like apple pie,
even sweet and tart
You could be the apple of my eye
but you you you
upset the apple cart

I was looking forward to
the little things you did not do
how could you,
how could you,
how could you,
break my heart?