söndag 16 december 2012

Juläpplet nummer ett



Vilket är det förnämligaste juläpplet? Det finns några att välja på och alla håller på sin sort.
Att börja med, vad begär man av ett juläpple? 1) Det ska vara rött förstås. 2) Det ska vara ganska litet så att man kan hänga det i granen. 3) Det ska vara välformat och vackert. 4) Det ska vara  välsmakande.

Som jag ser det kan man inte tveka -- Eldrött Duväpple fyller alla kriterierna och är julfrukten nummer ett: röd, välformad och mycket mycket god. Fin att hänga upp som julprydnad i granen eller sticka fast på en julljusstake. Dessa frukter är svåra att hitta i handeln så jag är glad att jag har ett litet träd av sorten och med tur blir det nästa år en första skörd av julröda äpplen som mognar i oktober och håller till åtminstone mars. Utan att tappa sin fantastiska arom!

Fler underbara röda juläpplen: Berner Rosenäpple, Gloster, Elise, Frida, Fredrik, Ingrid Marie, Rödluvan, Rött Järnäpple, röda Ribston, röda Cox Pomona,  röda Belle de Boskoop.

Andra vackra juläpplen: Cox Orange, Ökna lökäpple, Linda, Melon.






söndag 9 december 2012

Äpplen med slips

Frostskador vid blomningen gav skånska odlare många äpplen med slips i år, det vill säga från flugan till skaftet går ett strävt, ljust stråk. Det är bara en obetydlig utseendefråga och har ingen som helst betydelse för äpplets kvalitet. Om du stöter på svenska  Cox Orange eller Ingrid Marie med slips är det alltså inget att haka upp sig på, köp dem ändå.


Ljusa stråk på äpple handlar dock inte alltid om frostskador och slipsar. Det kan också vara så kallade chimärer, det vill säga att det saknas täckfärg på en mindre eller större del av äpplet.  Gladstone, här i bild, visar ofta chimärer och även det norska äpplet Torstein.

måndag 3 december 2012

Forskning på fruktträdskräfta



När svampsjukdomen kräfta angriper ett äppelträd blir odlaren inte glad -- det bildas stora, mörka insjunkna sår på grenen och om angreppet når runt om, går grenen av. Att plantera äppelträd på lermark är ingen bra idé, det ökar risken för kräfta. Inte heller ska man sätta äppelträd på vattensjuk mark om man vill ha friska träd.

Vissa äppelsorter är mer motståndskraftiga mot kräfta medan andra fungerar som kräftmagneter. Det goda äpplet Elise ansågs motståndskraftigt när det kom på marknaden, men nu vet man att sorten angrips rätt hårt av svampen Nectria ditissima (tidigare Nectria Galligena). Det nya nummer av Pomologen som snart når pomologiska sällskapets medlemmar innehåller en bra, utförlig artikel om problemet fruktträdskräfta.

Om något år kommer vi att få veta ännu mer om sjukdomen, för just nu bedrivs ett forskningsprojekt på Balsgård och Alnarp inriktat på fruktträdskräfta. Du kan hjälpa till! Professor Hilde Nybom vill gärna att alla med erfarenhet av äppelsorter som är extra motståndskraftiga mot kräfta, eller extra mottagliga, skriver till henne. Adressen är hilde.nybom@slu.se


söndag 25 november 2012

När smakar ett äpple som bäst?

Finns det inga trädgårdsmästare på Downton Abbey? Om de finns, varför får de inte vara med i handlingen?  Och varför går ägarfamiljen aldrig en stilla promenad i trädgården och klipper sig en ros eller två? Den ogifta dottern till Lord och Lady Grantham blev lämnad av sin tilltänkte man precis framför altaret och i senaste avsnittet funderade hon på framtiden. Vad ska hon ägna sig åt, trädgård kanske?  Nej, så lågt får du inte sjunka, säger flickans farmor. Jag tror faktiskt att seriens författare Julian Fellowes ogillar trädgårdsarbete. Var det kanske inte vid samma tid som serien utspelar sig som adelsdamen Vita Sackville-Westg gjorde sig ett namn som trädgårdsexpert?

När smakar ett äpple som bäst? Jag dukade fram ett rumstempererat äpple bredvid ett annat äpple av samma sort hämtat direkt direkt från glasverandan som just nu håller en temperatur av 4 plusgrader.
Skar klyftor och provsmakade. Mitt lilla test bekräftade vad jag redan visste: kalla äpplen är godast. Inget  fel på rumsvarma äpplen, men vill man njuta en  frukt som smakar som friskt gott källvatten ska den bara vara några grader varm.

 Kan finnas människor som tycker annorlunda.

söndag 18 november 2012

Enkel jordkällare

Det är den här tiden man funderar över alternativa sätt att förvara sin vinterfrukt. Anton Nilsson, som  skrev Våra äpplesorter,  gjorde sig en jordkällare av en cementring nedgrävd i marken. Han lade ned påsar med äpplen och satte på lock; det fungerade bra, sa han. Anton lyfte upp påse efter påse och jag kan gissa att den mest hållbara frukten låg längst ned.

När jag i veckan gick igenom gamla tidningar -- mitt mål är att få rent och luftigt i alla skåp och lådor -- såg jag en beskrivning av en liten jordkällare, konstruktörens namn var inte angivet.  Jag har inga bilder att visa men en händig person förstår min schematiska instruktion:

1) Gör först en låda av brädor, utan botten.  Måtten i tidningen var 50x50x80 cm. Såga ett hål längst ned för att kunna sticka in ett luftningsrör av plast.

2)  Gräv en grop som är ca 70x70x100 cm. Blanda betongbruk och gjut en botten i gropen (som kan vara täckt av stenar). Sätt ned lådan och sätt därefter ned plaströret med en "böj" som sticks in i lådan nedtill och en "böj" upptill.

3) Lägg bruk runtom lådan. Bruket ska nå ovan marken och slutta utåt. Vänta 3 dagar.

4) Ta upp lådan. Snickra ett lock. Lägg en trall på golvet för luftväxlingens skull. Din nya jordkällare är klar att användas.




 

söndag 11 november 2012

ÅRETS SVENSKA FRUKTBUTIK

Hej Görel!
Jag måste bara dela med mig av den glädje jag kände när jag för någon timme sedan besökte Nelins i Uppsala för att titta på deras fruktsortiment.
Ganska snabbt kunde jag räkna ihop 13 äppelsorter och 7 päronsorter, alla svenskodlade! Imponerande! Men det var ändå inte säsongsrekord, för när jag pratade med "överste fruktframplockaren" så berättade han att man vid något tillfälle under hösten samtidigt haft 24 äppelsorter och 11 päronsorter!! All frukt såg mycket fräsch och fin ut. Priset: alla sorter, både päron och äpplen 19.90 per kilo. Ganska billigt tycker jag. Importsorterna kostade 18.90. 


Det här brevet med glada  hälsningar från Hilding, gammal uppsalabo, kom i veckan som gick. Visst blir man lycklig? En livsmedelsbutik som satsar stort på svenskodlat! Jag åkte förstås dit i går för att handla och såg med egna ögon all den uppdukade svenska frukten som säkert lockar många uppsalabor att handla alla sin mat just hos Nelins. 

Om jag hade ett pris att dela ut till Årets Svenska Fruktbutik skulle jag  ge det till Nelins.

söndag 4 november 2012

Äpplen på glasveranda


Hur ska man förvara  vinteräpplen? Svalt, luftigt, luktfritt.
1) Svalt innebär några plusgrader, helst inte mer.
2) Luftigt betyder att den etylengas som äpplena bildar ska kunna vädras bort. Om frukten ligger i kartonger, öppna dem emellanåt; stark koncentration av etylengas ger risk för att äpplena mognar över för fort.
3) Luktfritt betyder att det får inte finnas starkt doftande ämnen som bensin och målarfärg i närheten av äpplena -- äpplet är en frukt som lätt ändrar smak under påverkan av främmande dofter.

För ett par år sedan lät vi bygga en glasveranda. Hela våren, sommaren och hösten har vi glädje av verandan. Vårt bästa rum, säger vi då. Men glasverandan är också ett bra förvaringsrum för äpplen sent på hösten -- där är svalt, luftigt och luktfritt. Tidigare kom mössen och tog för sig av äpplen på verandan, nu stannar de utanför.

På bilden ser du mina Cox Orange i en kraftig kartong klädd med frigolit i botten och på sidorna. Det är inte mer än att vi äter upp allt under november och december.  Jag lägger en tidning mellan varje lager, jag lindar inte in varje äpple i papper.

söndag 28 oktober 2012

Gammalt Grågyllingträd

Besökte nyss en gammal trädgård vid en malmgård i Sigtuna byggd 1753. Mitt ärende var förstås att se vilka äppelsorter som kunde tänkas växa där och jag fann Ökna Lökäpple (två träd), Åkerö, Melon, Wealthy och Grågylling.


Se den spiralformade stammen på bilden! Just så där skruvar sig Grågyllingträd. Den här gamla ihåliga stammen, som mäter 185 cm runtom nedtill, har fyllts igen med cement och gamla tegelpannor. Hur gammalt kan trädet vara?  Åtminstone från 1850, tror jag.

Jag kände inte igen sorten på en gång för äpplet från Malmgården var vackrare och mer välsmakande än något annat Grågylling jag har ätit. Men ser du ett gammalt träd med skruvad stam, titta noga på äpplets hjärtformade kärnhus, de spetsiga kärnorna och det stora foderröret, det är alltsammans kännetecknande för Grågylling.

Röd Vinterkalvill

Det är säkert 15 år sedan jag såg det här röda äpplet för första gången, i en trädgård ute på  Djurgården. Sedan dess har jag sett det i fler gamla trädgårdar, bland annat vid Tyresö slott och Skokloster slott. Vad var det för äpple?

Häromdagen hade vi besök av Krister Andersson som vi visade sorten. Jag har sett det förut, sa han,  började leta på nätet och hittade äpplet: Röd Vinterkalvill! Det är en sort som var rätt populär på 1800-talet men sedan föll i glömska. Sorten slutade säljas från Experimentalfältet, Stockholm,  1874.

Röd Vinterkalvill påstås ha sitt ursprung i 1600-talet. Kalvillerna har sitt namn "fra Kommunen   Calleville i Departementet Eure" i Frankrike  och Röd Vinterkalvill kan ha haft sitt tidigaste utbredning i Bretagne, skriver H C Bredsted i Dansk pomologi.

Röd Vinterkalvill

Mecklenburger Kantäpple 

Mecklenburger Kantäpple liknar Röd Vinterkalvill men är ofta större och mycket kantigare.

onsdag 24 oktober 2012

Litteratur från Oslo

Ibland har man tur.  Björn, professor  emeritus i molekylärbiologi i Norge, fick liksom sina kolleger en dag ett meddelande om att universitetsbiblioteket i Oslo skulle tömma sina bokhyllor sedan man lagt allt  på data. Det var bara att komma och plocka på sig vad man ville ha innan återstoden slängdes.


Björn tänkte på sin gamla skolkamrat Rolf med stort intresse för pomologi och hämtade alla årgångar av The Journal of Horticultural Science utgivna i England 1920- 1955, ursprunget var The Journal of Pomology.  Rolf tyckte att dessa inbundna tidskrifter passade mig bättre så häromdagen levererade han, Björn och Björns fru Ragnhild alltsammans. Tre kassar!

Jag har hunnit titta i några av de spännande böckerna. Många artiklar handlar om annat än pomologi och många artiklar är lite svåra att förstå. Men jag är säker på att hitta mycket av intresse. Har till exempel fastnat för en artikel från 1920 med rubriken  "The recognition of fruit -- some systems concerning apples and pears", den blir rolig att läsa. Tack Oslo universitetsbibliotek! Tack Björn! Tack Rolf!

Röd Åkerö

Åkerö är en mycket gammal äppelsort. Gullmar Henäng har lett i bevis att det gamla trädet vid Åkerö säteri, som är det äldsta vi känner till, måste vara från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. Vi vet ännu inte om sorten dragits upp från kärna i Sverige eller importerats till landet.


Det händer att äppelsorter muterar och då byter form eller skalfärg. Jag har sett tegelröd Åkerö  (vanligast) och ljus Åkerö mer eller mindre utan täckfärg (kallas Vit Åkerö). Men jag har aldrig tidigare sett en så ljusigt röd Åkerö som den på bilden. Det granna äpplet kommer från en gren på ett Åkeröträd vid Wallstanäs säteri i Rosersberg.

lördag 13 oktober 2012

Gullpippin = Guldpipping

Kicki har skickat mig en äppelhistoria: En arbetskamrat  till henne tog med sig äpplen från Västerås förra året och sa att de hette ”Gullpippin”. Kicki googlade och letade på alla sätt  och kunde inte hitta sorten men hennes arbetskamrat var säker, gullpippin hette äpplena som var ganska små, gula, skiftande i rosa, sötfriska, ganska lösa i köttet.

I våras var Kicki med några vänner i Rosendals trädgård i Stockholm.  Äppelträden där är skyltade  och trädet som Kicki satt under var ett Gullpippinträd!

Tack för den söta historien! Pippin, pipping eller pepping är namn som man förr använde för att beteckna dels små äpplen, dels äppelsorter från träd som spontant kommit upp från en kärna. Cox Orange kallades på 1800-talet i England för "Cox´s Orange Pipping". Små gula frukter har kallats "guldpipping".

Downton Abbey är en älskad teve-serie.  Olof Eneroth skriver i sin pomologi från mitten av  1800-talet om tre slag av guldpippingar vars namn han stavar så här: Downton  Pippin,  Engelsk guldpepping och Tysk Guldpipping.





>
>
>

Sotfläckighet på äpplen

Har tagit ned favoriten  Cox Orange bara för att konstatera att efter nedplockning blev den till synes lovande skörden betydligt reducerad. En hel del äpplen var genomborrade av äppelvecklarlarver och fick kastas. I den här trädgården är det framförallt Cox Orange som äppelvecklaren dras till.

Vissa av äpplena visar också sotfläckighet, det vill säga sotaktiga beläggningar på skalet. I ett informationsblad från jordbruksverket läser jag att sotfläckighet och flugsmutsjuka (som ser ut som små svarta prickar på skalet) är ökande problem i norra  Europa och att problemen är störst på sena sorter i fuktiga lägen.
 
Sjukdomarna, som gynnas av kyla och regnigt väder, har tidigare betraktats som två olika svampsjukdomar men nu har det visat sig att ett komplex av minst 60 olika svampar skapar problemen.

Jag prövar att borsta de sotfläckiga äpplena med mjuk borste doppad i varmt vatten och lägger dem för sig för att sedan kunna använda dem först. Jordbruksverket skriver att angripna frukter torkar ut snabbare i lager.
 




söndag 7 oktober 2012

Ursolsyra i äppelskal ger muskelstyrka

I senaste numret av Pomologen, medlemsblad för Sveriges Pomologiska sällskap, kan man bland annat läsa att äppelskal innehåller ursolsyra som i ett försök på råttor har visat sig förebygga muskelförtvining.

Nu kommer forskarna att studera om ursolsyra har samma goda effekt på människor. Ursolsyra verkar för övrigt besitta många goda egenskaper -- har t ex gynnsam effekt på blodsocker och blodfett -- och vi gör klokt i att äta obesprutade äpplen med skal.


Bli inte förvånad om kvällstidningens löpsedel om några år har rubriken: "Bygg en stark kropp, ät Cox Orange!"


Oranie = Oranjeappel

Jag har tidigare skrivit om att jag fick ett brev från Schweiz med frågan om inte svenska Oranie kunde vara samma äpple som  holländska Oranjeappel.  För ett par veckor sedan tog en medlem i  pomologiska sällskapet med sig Oranieäpplen till ett pomologiskt möte i Hamburg där en holländsk pomolog slog fast just detta: Oranie är samma äpple som Oranjeappel!





Kanske har någon svensk godsägare beställt fruktträd från Holland på 1800-talet och då råkat få med denna goda sort i sändningen? Hur som helst, en lyckad import! 

torsdag 27 september 2012

Äpplen med skorv


Fråga: Tänkte höra om det är farligt att äta äpplen med svarta prickar?
Mvh Emelie

Svar:
Jag har inte sett någon rapport om att det skulle vara farligt men skär jag alltid, för säkerhets skull, bort skal med svarta prickar --  som utgörs av skorv, en svampsjukdom -- och äter sedan äpplet. Det har regnat mycket i sommar och många äppelsorter har drabbats av skorv, tyvärr.


Ovan Mantet som är ett underbart sommaräpple men just i år förfulats av skorv. Under skalet är köttet ljust och gott som alltid.

lördag 22 september 2012

Musta själv


Förra helgen var jag engagerad vid Enskede gård där villaföreningen bjöd på en eftermiddag i äpplets tecken. Föreningen hade köpt in mustapparat för 9 000 kr som alla medlemmarna nu kan låna mellan varandra.

Först skar man sönder äpplena i halvor eller fjärdedelar och malde dem. Sedan la man det malda i en form och vevade ned ett lock så att saften pressades ut och ned i ett uppsamlingskärl.
Jag fick prova en bärnstensfärgad must som var den godaste jag har druckit -- optimalt  färsk och underbart fyllig i smaken!




Kristin Larje från Enskede gårds villaägarförening demonstrerar den nya mustapparaten. Först ska äpplena malas.

Det malda läggs över i en tunna.
Ett lock över äpplena....

......vevas ned  så att äpplena pressas och ut rinner den härligaste must.



En mustapparat för finsmakare som kan experimentera med till exempel en sats fina Gravensteiner, en sats lagom mogna Oranie och kanske en blandsats med vad man har i  trädgården!

söndag 16 september 2012

Namnet är äppelbladstekel

Har tidigare skrivit om den pigga, gröna larv som höll på att kaläta mitt lilla Härneviträd förra året och gav sig på Cox Orange i våras (utan att den gången lyckas göra större skada). Marodören visade sig vara en sällsynt bladstekel vid namn Pristiphora maeste. Något svenskt namn hade den inte, så jag ringde Artdatabanken och föreslog "äppelbladstekel".

Från Artur Larsson på Artdatabanken har jag sedan fått ett mejl där han skriver så här:
 "Ja, äppelbladstekel är nog ett är bra namn på Pristiphora maeste, då det inte finns så många bladsteklar på just äpple och den dessutom heter apple leaf sawfly på engelska. Just denna art verkar inte vara så vanlig i vårt land men  jag har fått ett par rapporter de senaste åren."

Han skriver att det brukar vara Svenska namnkommittén som emellanåt fastslår svenska namn, ofta i samband med att någon projektgrupp inom Svenska artprojektet arbetar med en viss grupp och då sätter man oftast namn på samtliga arter inom en grupp, man tar inte en art åt gången.

Vad Artur Larsson vet kommer namnkommittén inte att ta sig an bladsteklarna inom en nära framtid. Han skriver : "...blir det aktuellt kommer jag kanske att föreslå just äppelbladstekel,  vi kan ju ha det som arbetsnamn så länge."
 
Jag är nöjd. Namnet får bli äppelbladstekel!






tisdag 11 september 2012

Varsågod!

Den här tiden ser man ofta hur vänliga människor ställer lådor med äpplen utanför sitt staket. Man har fått för mycket frukt och vill dela med sig. Den förbipasserande blir glad -- man har gått ut på en uppfriskande promenad och får som bonus plocka till sig ett gott äpple. Den här lådan, med skylten Varsågod!, bjuder på den gamla goda sorten Mälardalens vitgylling.

lördag 8 september 2012

Musta inte Åkerö

Nu är det snart dags att plocka ned sina äpplen och åka iväg till musteriet. Men se upp, om du vet att din äppelsort brukar mögla i kärnhuset, få så kallad kärnhusmögel, musta den inte! Det blir en konstig jordsmak på musten om man låter dessa äpplen gå med. Åkerö brukar drabbas av kärnhusmögel och det gäller fler sorter också.

Bilder från en utställning

Gullmar Henäng och Ingrid af Sandeberg samtalar på Sigtuna Museum med Ingrids äppelbilder i bakgrunden. Foto: Johan av Sandeberg. 
       


Görel Kristina Näslund och Ingrid af Sandeberg fotograferade av Johan af Sandeberg vid vernissagen av utställningen av Ingrids akvareller
Elisabet Claesson på Sigtuna Museum har gjort en fantastiskt fin utställning av Ingrid af Sandebergs alla akvareller till min bok "Svenska äpplen". Utställningen pågår till oktober och den som har vägarna förbi är välkommen att titta in på muséet och njuta av Ingrids bilder.

onsdag 5 september 2012

Ska vi ses?

Välkommen till Sigtuna museum den 7 september kl 14 när det är vernissage på utställningen av Ingrid af Sandebergs akvareller (original) till min bok “Svenska äpplen”! Konstnären är på plats liksom jag själv. Det blir en vacker utställning och muséet kommer att dofta av färska äpplen! Alla är varmt välkomna!

Utställningen pågår till 7 oktober.
 

måndag 3 september 2012

Se upp med sommarfrukten

Det är många getingar i farten just nu, läser jag i tidningen som ger rådet att hälla sockervatten i en skål och sätta några meter bort på gräsmattan om man vill äta utomhus och vill äta i fred.

Om man har mogna sommaräpplen kvar på trädet behövs ingen skål med sockervatten. Hos mig flockas getingarna vid kvarsittande Gyllenkroks Astrakan; om en fågel har hackat hål på ett äpple fortsätter sedan getingarna att äta av det goda fruktköttet.


Observera alltså: om du plockar sommarfrukter, se upp för getingar i trädet!


onsdag 29 augusti 2012

Stenkyrke, Gotlands landskapsäpple

Varje landskap i Sverige har ett eget landskapsäpple (det finns landskapsblommor, landskapsdjur, landskapsfåglar, landskapssvampar, landskapsmossor,  landskapsfiskar och landskapsstenar också). Jag har nyss varit en vecka på Gotland och konstaterat att Stenkyrke är ett väl valt landskapsäpple för ön -- den mycket goda äppelsorten växer överallt,  inne i Visby och ute på landet. Det gulskaliga äpplet är mycket gott och det är lätt att känna igen --många frukter har en liten extrafrukt vid skaftet.

Vill du sätta ett klätterträd till ditt barn-- välj Stenkyrke! De horisontala grenarna gör trädet roligt att klänga i.

söndag 19 augusti 2012

Nytt från Sollerön

Jag skulle vilja skriva att allt är väl med mina äppelträd men det är sällan allt är riktigt väl i en äppelträdgård. Frukterna på Mantet-trädet vanpryds av skorv och i flera fall monilia --varje dag plockar jag bort grå moniliaäpplen. Det beror på allt regn vi har haft och jag hoppas på finare frukter nästa år. Också Gyllenkroks Astrakan har drabbats av mycket monilia. Här skyller jag på fåglarna -- de hackar hål i goda, mognande äpplen som sedan blir infekterade.

Nyss fick jag samtal från min vän Jörgen på Sollerön som ligger ute i havet nästan uppe vid finska gränsen. Jörgen är pionjär på Sollerön vad gäller att odla äpplen. Han berättar för mig hur det går för hans Kitajka (ser bra ut), Rödluvan (växer så det knakar!) och  Rescue (ger 13 äpplen i år, riktigt stora). Jörgens entusiasm är smittande och säkert kommer många i hans trakter att ta efter när de ser att det faktiskt går att odla äpplen så långt norrut.

Jörgen drömmer nu om att köpa härdiga plommonträd och att sätta en 100 meter lång äppelallé vid infarten på sin tomt. Jag önskar honom lycka till.

Alla äppelsorter kan få monilia. Plocka bort drabbade äpplen och kasta dem i soporna. Bilden visar monilia -- det börjar med att äpplet blir brunt, sedan grått -- på ett Gul Richard-äpple.  

söndag 12 augusti 2012

Discovery med smak av jordgubbe

Gav romanen Den stängda boken av den danska författaren Jette A. Kaarsbol till en väninna.  Hon sa att den var jättejättebra så jag ville också läsa den. Handlingen tilldrar sig i Köpenhamn på 1870-talet. Huvudpersonen Fredrikke har ett sommarhus med trädgård där trädgårdsmästare Jacobsen arbetar med att skörda sommaräpplen. Transparente, Discovery? undrar författaren. Just där la jag ifrån mig boken.

Discovery? 1870?  Kunde lika gärna ha stått att Fredrikke tog sig fram på Segway i Köpenhamn. Discovery uppkom 1949 när en K Dummer satte kärnor av Worcester Parmän i sin trädgård i Essex, England. Worcester Parmän är alltså en förälder till Discovery, den andre föräldern är Beauty of Bath. Undra på att det blev ett utsökt gott, vackert äpple.

Om någon månad kan vi njuta Discovery skördade i Sverige. Med smak av jordgubbe.


lördag 11 augusti 2012

Nytt nummer av Pomologen



För snart 12 år sedan grundades Sveriges Pomologiska Sällskap. Vad tiden går, säger jag som var med vid starten. Jag förstår att det finns sällskap för allt möjligt för tänk så roligt det är att vara med trevliga typer som har samma särintresse som en själv. Människor som man kan tala pomologi med får man ett särskilt förhållande till.

I sommar har ett nytt nummer av medlemstidningen Pomologen kommit ut. Bäst är en artikel av Gullmar Henäng om Skoklosters slott, men kanske är jag jävig. Jag har flera gånger besökt slottet och den 22 september ska Gullmar och jag medverka vid en Äppeldag på Skokloster.

Men det finns mycket mer att läsa i denna värdefulla lilla tidning som ger vad man aldrig hittar någon annanstans. Anna-Stina Andersson skriver till exempel om tvestjärtens betydelse för våra fruktträd. Hon lär bland annat ut hur man bygger en tvestjärthydda som går att flytta; när tvestjärtarna ätit slut på bladlöss i ett träd flyttar man hyddan till nästa träd. Men flytta bort hyddorna när frukten mognar, annars kan tvestjärtarna ge sig på den.

Ett pomologiskt kalendarium som upptar tre sidor -- och då har kanske inte allt roligt som pågår i landet i höst kommit med -- tyder på fortsatt ökande intresse för pomologi landet.

Bilden visar en alm troligen från 1600-talet utanför det så kallade Stenhuset vid Skokloster.


Goda, röda Paula

Såg ett nytt äpple i snabbköpet i går. Dumt att köpa ett importerat äpple nu när svenska äpplen börjar komma på marknaden  -- just i går kunde jag smaka min första Gyllenkroks astrakan, den hade fallit till marken, vita kärnor men ändå god -- men jag var nyfiken på den här frukten av årets skörd. Paula Red från Polen stod det på lådan.

Vilket gott äpple! På nätet fann jag att denna tidiga sort antagligen är en mutation av McIntosh och hittades 1960 av odlaren Lewis Arends i Sparta Township, Kent County, Michigan. Mr Arends döpte  äpplet efter sin hustru Pauline. Jag läser mig till att det är gott som ätäpple och till äppelmos men inte till pajer eftersom köttet snabbt kokar sönder.

lördag 4 augusti 2012

Oranie, Oranje-appel

"Slow art", eller långsam konst, är rubriken för en underbar utställning på Nationalmuseum i Stockholm. Där får man se fantastiska verk som det tagit konstnären hundratals timmar av tålmodigt arbete att framställa.

"Slow food" är ett annat begrepp som avser mat som kräver lång tillagningstid, säg torkat renkött eller kalops.

Äpplen är också slow food. Ta Oranie. Trädet blommar i slutet av maj. Det bildas kart som sväller och fylls med saftighet och den härligaste smak under sommaren. Det tar fyra månader -- 120 dagar, 2928 timmar -- för ett Oranieäpple att bli färdigt att njutas. Vi som vet hur sagolikt god den frukten är väntar gärna, vi har något att se fram emot....

Min vän Frits Brunner i Schweiz har skrivit till mig och föreslagit att Oranie kan vara samma äpple som den gamla sorten Oranje-appel som han hittat bild på i en gammal holländsk bok. Inte alls omöjligt. Men tyvärr går det inte att säga med säkerhet eftersom bokens beskrivning är för kortfattad. Drömmen vore att någon holländsk odlare hörde av sig för att meddela att hen har  Oranje-appel i sin trädgård så att vi kan jämföra frukterna.


Bilden visar ett kommunalt Oranie-träd i Sigtuna. Bara några få frukter i år, men så är trädet illa skött.

söndag 29 juli 2012

Bekämpa päronrost

Har ett spaljerat päronträd -- Clara Frijs, mycket goda -- som drabbades av päronrost för kanske fyra år sedan. Päronrost är ett gissel men genom att varje år systematiskt ta bort alla blad med gula fläckar har jag lyckats minska angreppen.

När trädet dör

Den sorg man känner när det älskade äppelträdet blir sjukt och  dör ifrån en. Nyss ringde en kvinna och ville tala om sitt sjuka träd, fullt av kräfta. Hon grät när hon berättade om trädets eländiga tillstånd och när jag sa att jag inte såg mycket hopp för det -- att det kanske var lika bra att ta ned trädet och sätta ett nytt, på en annan plats i trädgården -- kom ännu fler tårar.

Jag har sedan talat med Anna-Stina Andersson om kräfta i äppelträd och hon menar att det finns exempel på att om man stadigt rensar bort alla sjuka grenar och skär bort alla synliga kräftsår kan det hända att trädet hämtar sig och lever många år till.

Äppelträd kan dö därför att harar har renskalat stammen från bark eller för att sorkar har ätit upp rötterna. Eller för att det är övergivet, gammalt, sjukt och avtynande. Ett träd som vårdas kan  bli mycket gammalt -- se på det uråldriga Åkeröträdet vid Åkerö säteri som inte alls är från 1759 som man tidigare trott utan, som G har funnit  stöd för hos Olof Eneroth, måste vara från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet.

Plötslig äppelträdsdöd kan också inträffa. Min vän Bengt hade två Oranieträd planterade i slutet av 1980-talet på tomten i Sollentuna. Först dog det ena och ett par år senare det andra. Bengt hade inte gjort något fel och äppelträd på tomterna intill mådde bra. När jag talade med växtskyddsexperten Maj-Lis Pettersson om detta fick jag veta att hon varit med om samma sak -- ett av hennes äppelträd dog plötsligt, utan synbar orsak.

Om trädet dör behöver man inte ta bort det. Man kan låta klätterhortensia klättra upp i stammen.  Eller bygga en bänk runt om en rest av trädet, se bild från Drakegårdens trädgård i Sigtuna. Fritt fram att picknicka på bänken!

lördag 21 juli 2012

Vad är det för äpple?

Jutta Otto har  skickat tre bilder på sitt mycket stora, goda, gröna äpple  och undrar vad det kan heta.  Tyvärr är det nästan omöjligt att bestämma äpplen per bild. Det finns för många sorter. Man behöver hålla i äpplet, lukta på det och smaka, se detaljer som skaft och kärnor. Man måste veta något om äpplets hållbarhet. Jag vågar därför inte namnge äpplet, det skulle bara bli en gissning. Men här lägger jag ut Juttas bilder; är det någon som  känner igen äpplet? 


Det bästa är att ta med fem exemplar av sorten och gå till äppelutställning med tjänstgörande äppelexpert på hösten.



söndag 15 juli 2012

Kommer Ringstad från Össby?

Aldrig får man vara riktigt nöjd. Här använde jag sex år av mitt liv för att skriva pomologin "Svenska äpplen" och försökte, förutom att ge korrekta beskrivningar av frukternas för- och nackdelar, också presentera varje äpples sanna ursprung i den mån det var känt. Och så kommer det ett brev från min vän Olle Ridelius! Som vänder Ringstad upp och ned! Olle får mig i alla fall att fundera ett varv till över Ringstadsäpplets härkomst. Kanske kommer det inte alls från gården Ringstad utanför Norrköping? Kanske är det en amerikanare?

Olle har hittat en text  i tidningen Trädgårdsskötseln (en kortvarig publikation som blev nedlagd efter ett år) daterad 9 januari 1895; redaktör är trädgårdsmannen Rudolf Abelin (skapare av Norrvikens trädgårdar). Under rubriken "På strövtåg" skriver signaturen -n (Abelin själv) att när han första gången smakade "Ringstaäpplet" trodde han fullt och fast att han hade en amerikansk frukt framför sig men fick veta att äpplena skördats vid den lilla gården Össby i Östergötland cirka 15 km från  Ringstad gård.

Vid Össby fann Abelin ett stort och gammalt träd som ägaren sa var uppdraget med kärnor från Amerika. Författaren blev viss om att Össby-trädet var "af vida högre ålder, än något vid Ringsta kändt exemplar" men om det var att betrakta som moderträd kan han inte säga.

Ringstad eller Össby, vad ska vi tro? Abelin såg ett äldre träd vid Össby, men vad säger att historien om kärnor hemsända i brev var sann?  Frans Rundberg, som enligt andra källor drog upp sorten vid Ringstad gård, dog 1818. Vid den gården kan mycket väl ha funnits ett gammalt träd från sjuttonhundratalet som inte stod kvar vid Abelins besök på stället.

fredag 13 juli 2012

Två år senare



En aprildag för två år sedan besökte jag Skoklosters slott och blev förskräckt: flera av träden i den stora äppelplanteringen var svårt angripna av harar som ätit av barken. Det var ändå omkring 20 år gamla träd och det är förståeligt att ansvariga trädvårdare inte anade att träden skulle behöva skydd runt stammen under vintern.  

Nu gjorde G och jag ett nytt besök i trädgården. De träd som förlorat bark runt hela stammen stod döda medan de som fått behålla en remsa bark visserligen levde ännu men var mycket försvagade. Det verkade som om de döda träden främst var av sorten Filippa (vi gick med inventeringslista i handen). Filippa är ett gott äpple och kanske har trädet särskilt välsmakande bark.

Frostfjäril på Brunstorps gård

Talade förra veckan med  min vän Björn Kalin som är ansvarig för Brunstorps gård utanför Jönköping. Han berättade att man där haft svåra angrepp av frostfjäril i år. Jag frågade om man tänkte sätta upp limringar mot frostfjäril  runt träden i höst. Björn hade inte bestämt sig än.

 -- Vi har 400 träd på gården och man kan hoppas att det inte sker samma sak nästa år. För kanske 10 år sedan hade vi ett lika svårt angrepp av frostfjäril och sedan har det varit lugnt tills nu, sa Björn.

Frostfjärilens  larver kan kaläta ett träd men äppelträdet lever vidare, det har sovande (adventiva) knoppar som slår ut och ersätter de uppätna bladen.

Bilden (från 2010, tror jag) visar en ö av flytande äpplen i dammen vid Brunstorps gård

tisdag 10 juli 2012

Mycket skorv i år

När jag kartgallrade såg jag tyvärr många tecken på att 2012 blir ett skorvår. Känsliga sorter som Gul Richard och Mantet visade redan många äppelkartar med bruna fläckar. Allt regn som kommit har gynnat skorvsvampens tillväxt, träden hann aldrig torka mellan skurarna. Äpplena blir lite fulare men de går ändå att äta efter skalning.

Jag tar för givet att alla beskär sina träd nu i sommar. Gå hårt fram, träden ska vara g -- l -- e -- s -- a när du är klar. Glesa träd torkar upp snabbt efter ett regn och det förebygger svampsjukdomar.

måndag 9 juli 2012

Bra att kartgallra nu

Nedanför varje äppelträd ligger nu nedfallna kart. Trädet kastar alla svaga kartar och efteråt (efter vad som kallas "det naturliga kartfallet") kanske det är lagom mycket kvar, annars får man gallra lite själv i början av juli. Av en "klunga" lämnar man kvar en enda kart som får utvecklas fritt, bli stor och välfärgad.

Jag gick runt bland träden i går och gallrade.  På Cox Orange-trädet hade bestämt varje blomma pollinerats och utvecklats, där fanns det en del att göra.  Bilden visar en snygg klunga Cox-kartar. Här plockade jag bort alla utom mittfrukten och jag ser i min fantasi hur stor och god den kommer att bli. 

lördag 7 juli 2012

Larver att se upp med

Hade besök av en ung journalist i trädgården i går. Hur mycket tid måste man lägga ned på äppelträd? frågade hon. Det beror på ambitionsnivån. Jag vill att mina träd ska vara friska och välmående och ge fin frukt. Jag strävar inte efter mycket frukt men de äpplen som blir ska vara optimalt goda för största möjliga njutning. Då får man gå över träden minst en gång i veckan. Så svaret är kanske att äppelträd  kräver lika mycket tillsyn som en välskött gräsmatta.

År 2010 skrev jag på min blogg gorelkristinanaslund.blogspot.com och senare i tidningen Pomologen om en ny okänd larv som höll på att kaläta mitt lilla nysatta träd av sorten Härnevi när jag överraskade den under min inspektion av träden. Tillfrågade svenska experter visste inte vad det var för gynnare men Pomologiska Sällskapets dåvarande ordförande Olle Ridelius skrev till Royal Horticultural Society i Storbritannien och bifogade min bild.

Det brittiska sällskapets chefsentomlog menade att larven stämmer bra överens med med beskrivningen av en bladstekel som heter Pristiphora maeste. Anna-Stina Andersson (som fått besök av samma larv) skrev mer om stekeln i Pomologen nr 3, 2011. Hon har funnit att detta är ett sällsynt djur, klassad som utrotningshotad i till exempel Finland och Bayern.Jag föreslår att namnet blir äppelbladsstekel.

Larver av Pristiphora maeste
Honorna lägger sina ägg längs kanten på äppelblad och när larverna kläckts börjar de glupskt att äta från kanten och inåt. Stämmer bra, det. Mitt intryck är att larverna föredrar tunna blad på riktigt små träd eller blad i ändarna på större träd. För ett par veckor fann jag en mindre klunga av Pristiphora maeste ytterst på en gren av Cox Orange och gjorde processen kort.

Ska vi vara oroliga för större angrepp av den här stekeln?  Jag tror inte det. Den är sällsynt, trots allt. Men det är klokt att inspektera sina träd ofta.


söndag 1 juli 2012

Knallröda kart

Kartens färg behöver inte säga något om det färdiga äpplets färgton. Bilderna visar Langeland (det avlånga äpplet) och Gyllenkroks Astrakan. Inget av dem är helrött när det plockas ned i mitten av augusti  av september respektive slutet av september. Sörmlands Kalvill, som utvecklas till ett gult äpple, är också helrött just nu.

fredag 22 juni 2012

Titta efter spinn

Det var längesedan  spinnmalen slog till lika hårt mot äppelträden i den här delen av landet, Mälarområdet. Jag hör flera som klagar. En hel gren på mitt Gul Richard är drabbad och jag ser spinn på Gyllenkroks Astrakan och Cox Orange också. Trist, för inuti det nät som bildas finns en brun larv som kaläter grenen.

Det är klokt att gå över träden och avlägsna alla nät vi ser och kan få tag i.

torsdag 7 juni 2012

Fjunig kart

Gyllenkroks Astrakan 7 juni
Cox Orange 7 juni
I mina ögon ser det ut som om pollineringen av fruktträden har varit mer framgångsrik än någonsin. Äppelträden ståtar med klasar av rara, fjuniga kartar som det blir roligt att följa.

söndag 27 maj 2012

Snäva vinklar bör spärras ut

Vissa äppelträd har breda, fina grenvinklar och man behöver inte göra något.  Andra sorter, som Åkerö och Gyllenkroks Astrakan, skickar grenarna rakt upp och då blir vinklarna  snäva. Vinkeln mot stammen ska vara bred, öppen. Har du satt ett nytt äppelträd, är det klokt att se över grenvinklarna.  Om de är snäva, kan grenen lätt brytas av när den belastas med frukt om några år.  Spärra gärna ut en gren med hjälp av klädnypa så som bilden visar.

Det går också bra att hänga tyngder i grenen eller binda grenen mot marken med hjälp av ett snöre fästat med pinne i marken. Efter några veckor kan tyngderna eller snörena tas bort.