lördag 19 maj 2018

Pelarträdet Skjold med flera

Ber att få önska alla en glad pingst! Här är äppelblomningen praktfull. Det kan inte bli annat än en härlig äppelhöst i år. 

Varför hittar jag inga pelaräpplen i din bok Svenska äpplen, har man frågat mig. Nej, där finns inga pelaräpplen och det är en brist, erkännes. Förklaringen är att jag vet så lite om dessa äppelträd  och det jag hade hört -- till exempel att äpplena inte var de mest smakliga -- var ganska negativt.

Men inte gå efter vad andra säger. En måste förstås skaffa egna erfarenheter. Sagt och gjort. G och jag har shoppat pelarträd. Med 27 äppelträd på tomten -- i ålder från 3 till 20 år -- skulle man inte tro att vi har plats för mer men en pelarapel är slank och när G hade röjt bort en spireahäck fanns det plötsligt gott om utrymme. 

De här sorterna har vi fått tag i på nära håll: Bolero, Redcats, Suncats och Skjold. Nu ska vi jaga fler ändå.
Bolero (ovan) och Redcats
Suncats    
Skjold
 Skjold är en dansk sort döpt efter Odens son. Så här står det på nätet: Men det var folkets tro, at Skjold var Odins søn, og at hans lig drog til Odin igen, og derfor var det kongernes hædersnavn, når de kaldtes Skjoldunger efter ham.

lördag 12 maj 2018

Först till blom


Hampus 12 maj 2018
I dag, den rekordvarma dagen 12 maj, slår äppelträden ut. Inte i hela landet förstås och inte alla  sorter på en gång, men här i Sigtuna ser jag de första rosavita blommorna lysa mot mig. Först till blom var grannens Hampus men snart är våra sorter Rosenhäger och Pirja -- ett underbart gott finskt sommaräpple -- i kapp. 

Körsbärs- och plommonblom har vi njutit i flera dagar. Vårt Clara Friis på spaljé blommar också fint sedan i onsdags men päronblom är nu en sak för sig. Jag går fort förbi spaljén för att slippa känna lukten av sillake.


söndag 6 maj 2018

Mio, nyplanterat i Sigtuna


Jorden måste vattnas rejält innan Mio-trädet sätts ned i trädgården vid biblioteket i Sigtuna. Paula håller i vattenslangen medan Olof, snart 4 år, och G väntar på att fortsätta arbetet.
Det finns en sak jag håller hårt på: varje bibliotek med omgivande trädgård bör ha ett äppelträd. Äpplet är ändå kunskapens frukt och biblioteket är symbolen för all världens samlade vetande. Jag frågade alltså Paula Norrlid, chef för biblioteket vid Prästgatan i Sigtuna, om jag kunde få plantera ett träd på tomten.

Här har trädet kommit i jorden. G får hjälp med att hålla det under tiden han öser på jord.















Sedan Paula hade fått OK från kommunen att man ville ta på sig skötseln av trädet fick jag grönt ljus och vi bestämde tid för plantering: passande nog i går på litteraturfestivalens dag i Sigtuna. Alltid väldigt roligt att plantera träd och i går hjälpte några litteratur- och äppelintresserade entusiaster till med olika moment i arbetet medan Paula läste ur  Mio, min Mio av Astrid Lindgren.

Jorden stampas ned runt trädet.

Vilken sort vi valde? Mio förstås. G och jag var eniga om det. Mio korsades fram 1932 av statshortonom Emil Johansson av sorterna Worcester Parmän och Oranie. Mio kan stoltsera med modersortens vackra, röda skalfärg medan dess saftighet och härliga smak kommer från Oranieäpplet. Astrid Lindgrens Mio-bok gavs ut 1954 och året därefter fick den nya äppelälsklingen namnet Mio.

Nu står trädet på plats. Må det trivas och ge barnen många äpplen. Äppelrötterna kräver mycket vatten för att de ska etablera sig i jorden. Det som nu återstår är en stödpåle som kommunen har lovat att sätta dit jämte en vattensäck.