lördag 23 december 2017

God jul!

Vad kan vara bättre än att sitta ned och stilla sig med ett gott äpple innan julstressen tar över?  I år fick vi den första frukten på vårt Taftträd som G har dragit upp på A2 med en ymp från vår norske vän Sven Gundersen.

Taftäpple, ett vinteräpple med angenämt kött
Är Taftäpplet obekant? Inte så konstigt. I Svens trädgård går äpplet under sitt norska namn Silkeeple. Olof Eneroth däremot presenterar sorten som Taftäple i sin Handbok i Svensk Pomologi ". Taftäpple efter Taffet-apfel som, skriver han, "är ett i Tyskland för frukter med fin hy ofta använt namn, tillämpat både på sommar, höst- och vinterfrukter". Han fortsätter: "Hos oss förekomma de äfven, åtminstone de begge sistnämnda".

Det Taftäpple som vi nu har lyckan att smaka har det tyska namnet Weisser Winter Taffet-Apfel.  "....hvitt, fint, fast, saftigt, vinsyrligt, angenämt kött" skriver Eneroth. G och jag kunde inte ha uttryckt det bättre.

Om taft står det så här i Norstedts uppslagsbok från 1952:
Taft (av persiska taftha, vävt), tät, 2-skaftad sidenvävnad med fina, tvärgående ripsränder.  

lördag 16 december 2017

Glasighet hos äpplen

Ibrahim Tahir har skickat en kommentar (apropå mitt inlägg om glasighet hos äpplen den 13 augusti 2016): Glasighet är en fysiologisk sjukdom (mest under lagring) som orsakas av bl. a. kalciumbrist under fruktutveckling. Jag undrar varifrån du Ibrahim har fått den här uppgiften?

Boken "Apples -- Botany, Production and Uses" är författad av de främsta amerikanska experterna på området. Där skriver Christopher B. Watkins vid Department of Horticulture, Cornell University, USA, att glasighet (som kallas water core på engelska) är en fysiologisk åkomma (disorder) som endast uppstår på trädet och vanligen associeras med ökad mognad och låga nattemperaturer men det finns också en variant som beror på heat stress.

På nätet har jag hittat en artikel av Randy Beaudry, Department of Horticulture, Michigan State University. Han menar också att glasighet uppstår bara på trädet och är i hög grad knutet till vissa äppelsorter (highly cultivar-dependant) men kan uppstå hos de flesta äppelsorter. Professor Beaudry skriver att det kan finnas en länk mellan låg kalciumnivå och glasighet men sambandet är svagt.

Båda dessa forskare är eniga om att glasighet ökar äpplets sötma (och finns det något godare att sätta tänderna i än ett genomskinligt Oranieäpple? Eller Gyllenkroks Astrakan?) Sötman och det genomskinliga, glasiga utseendet kommer av att mellanrummen mellan cellerna i äppelköttet fylls med sorbitolrik vätska.

Glasighet är ett intressant fenomen och efter nyår tänker jag samla mig till en längre artikel som kommer att publiceras i Pomologen, medlemsblad för Sveriges Pomologiska Sällskap.

söndag 3 december 2017

Vinteräpplen



Bilden ovan är tagen av Ulrika Rydh vid Hägerstalunds gård nära Sollentuna för någon vecka sedan. Tjusiga röda äpplen som hänger kvar ännu. Jag har fått smaka och bedömer att det är en lyckad kärnsådd. Trots att vi har haft kalla dagar är kvalitén märkvärdigt opåverkad.

En skämtteckning i The New Yorker (16 oktober 2017) visar en kvinna som står framför en fruktdisk. Hon säger:
-- Vilken sort är bäst om man vill ha ett äpple som ligger framme i en korg och till slut blir förstörda därför att du inte gillar att äta äpplen utan bara vill ha någonting höstaktigt?

Jag gillar äpplen och låter dem aldrig ligga framme i en korg. Smak och konsistens  försämras mycket fort i rumstemperatur. Äpplen ska ligga svalt för att hålla bra.