söndag 25 januari 2015

Intrikat äppelskål


Måste visa den äppelskål från York som G och jag fick i julas. Vete sjutton hur någon kan ha tänkt ut den, men detta består av sammanfogade träbitar som sågats i spiralform. Kan ligga platt och användas som grytunderlag eller skärbräda (för fin för det) eller resas upp och bli till en skål. Vad de förmår, engelsmännen. Det är våra Cox Orange som ligger i skålen. Fortfarande goda men med mindre syra och en annan konsistens än tidigare.

söndag 18 januari 2015

Femstjärnigt Ingbo



Äpplena är av sorten Ingbo, ett vinteräpple framkorsat från Belle de Boskoop och Ingrid Marie på 1940-talet av Per-Olof Bergendahl. Vackert, eller hur? Väldigt fint till matlagning och bakning. Vi har några ympar i ett träd som i år gav mycket.

Jag prövade att koka marmelad på Ingbo i går:

750 g äpplen
500 g demerarasocker
1 citron
1/2 dl vatten

Riv äpplena grovt med skalet kvar. Skala citronen och skär den i bitar. Blanda allt och koka utan lock i 30 minuter. Lägg den varma marmeladen på glasburkar och skruva på locken direkt.

Nästa gång ska jag pröva att tillsätta färsk riven ingefära, det borde bli gott.


fredag 16 januari 2015

Snart slutsåld Äppelbok



Tittade på teveprogrammet Antikrundan i går. Där medverkade bokexperten Ingrid Johansson-Thor och jag tänkte på att vi sågs en gång i Sollentuna när det var bokmässa där, kanske var det år 2001. Bokkännaren, med näsa för böcker som har ett framtida värde, såg min "Äppelbok" och slog genast till med ett köp.

"Äppelbok", som gavs ut år 2000, har fått mycket beröm under åren. Tidningen Allt om Trädgård kallade den till exempel för "årets vackraste trädgårdsbok". Nu är det ett nytt år och jag har gjort en  inventering. Det återstår ungefär 50 exemplar av boken och den kommer inte att tryckas på nytt.

Vill du ha ett eget exemplar av "Äppelbok", får du slå till nu. Kan beställas i boklåda eller i nätbokhandeln. Vill du ha ett eller flera signerade exemplar, skriv till infoatkarnhuset.com så lämnar jag prisuppgift.

tisdag 6 januari 2015

Ciderafton

När man ska fira med cider om inte på Trettondagsafton? G och jag gick inte ut och stänkte cider på äppelträden och inte heller sjöng vi för dem på gammalt engelskt vis; hoppas att de ändå bär bra under 2015.


Vad vi däremot gjorde var att dela en flaska fransk cider. Hälften hällde jag i en kastrull tillsammans med ett par skivor apelsin, några nejlikor och en bit kanelstång. Hettade upp det, hällde i muggar och njöt den smakrika drycken. Det vill säga att jag var begeistrad, G mer tveksam. Han sa sig föredra cider direkt ut flaskan.

Jag hade läst att i Asturien kokar man sin fisk i cider. Måste prövas. Stoppade skivad djupfryst torsk i en panna, saltade och hällde på det som kvar av cidern. Det luktade förföriskt asturiskt när fisken kokade. Och som den smakade! Påminner det inte om hummer, frågade jag. G höll med, det här fick jag gärna servera igen. Spadet var för gott för att kastas. Det får bli fisksoppa i dag.

lördag 3 januari 2015

Så påverkas äpplen av ett varmare klimat


Fruktdisk med Ingrid Marie i förgrunden
Ett nytt år.  Med varje nytt år en liten svängning mot varmare klimat. Undrar man om Sverige redan har blivit ett varmare land är det bara att fråga en gammal erfaren trädgårdsman. Då får man veta att många växter som trädgårdsägarna tidigare varnades för, nu kan planteras lite här och var i landet.

Ett varmare klimat -- klimatexperter menar att om 50 år kommer Sverige att ha minst 2 grader högre genomsnittstemperatur -- betyder att det går att odla köldkänsliga äppelsorter högre upp i landet och visst är det bra. Det kommer också att bli färre frostskador på träd och blommor. Men klimatförändringen har en baksida.

Äppelträden kommer att drabbas av fler besvärliga insekter och sjukdomar när Sverige blir ett varmare land. Fruktens kvalitet kommer också att påverkas. I ett varmare klimat kommer äpplena att mogna snabbare, i vissa fall innan den sortspecifika aromen, sötman och skalfärgen har hunnit utvecklas. Vi kan tyvärr räkna med att svenska äpplen om några decennier inte bjuder samma rika smak och arom som i dag.

Framtidens äpplen kommer dessutom att bli lösköttigare som en följd av att de mognar snabbare (på samma sätt som ett Åkerö odlat i England är lösköttigare än ett Åkerö från Mellansverige). Det betyder samtidigt att fruktens hållbarhet blir sämre. Om du i dag kan äta Ingrid Marie in i februari kommer barnbarnen antagligen inte att kunna spara dessa äpplen över jul.