söndag 15 juli 2018

Rolig länk



Jonathan målad av Mary Daisy Arnold 1934
Pär-Anders skickade mig en länk till en innehållsrik hemsida där man bland annat hittar underbara gamla bilder på äpplen och päron:
http://adamapples.blogspot.com/?m=0



Weatlhy målad av Ellen Isham Schufft 1905

lördag 14 juli 2018

Sommaräpplet Pirja



Det ligger ett rött nedfallet äpple på marken. Det är det finska sommaräpplet Pirja som fått en liten skada vid skaftet -- jag gissar på bett från en tvesjtärt. Äpplet smakar moget och mycket gott men är mindre än det brukar vara. Även om G vattnar träden var och varannan dag kan det inte kompensera bristen på ett uppfriskande regn då och då. Jag plockade också ned ett äpple som såg rött och moget ut men hade behövt ett par, tre veckor till.

Pirjaäpplen har vi tack vare den finske gitarr- och lutspelaren Pentti Hildén som älskar äpplen och skickade oss en ymp för flera år sedan. Tack Pentti! Vi har inte träffats men jag har hört dig framföra I Saw My Lady Weep av John Dowland  på Youtube. Mycket bra.

söndag 1 juli 2018

Viktig tillsyn

Det är ett knog att vara fruktodlare. Varje dag får man gå runt och titta till sina skyddslingar. Mår de bra? Har det hänt något? Behöver de vatten? Ska jag kartgallra lite till?

Ser du äpplen med bruna prickar i skalet har de troligen  angripits av äppelvecklare – plocka bort  dem från trädet och kasta i biogaspåsen som kommunen håller med. Plocka också upp de äpplen som brådmognat och fallit till marken på grund av vecklarlarver.

Längst upp t v och längst ned t h är äppelspinnmalens larver i färd med att kaläta grenen.
I vissa trädgårdar uppträder nu äppelspinnmal som bildar små nästen i trädet. Inuti dem äter hungriga små larver upp alla bladen. Spana efter spinnmal och ta bort alla nästen med hjälp av hushållspapper.

söndag 24 juni 2018

Varför gödsla träden?



Mantet  23 juni 2018. De torra blombladen klänger sig kvar och liknar små vimplar.
Alla lyssnar på poddar,  även jag. Min pod heter In our time och produceras av engelska BBC. Programledaren Melwyn Bragg samtalar med framstående experter på olika områden. Alla programmen ligger kvar på nätet och det är bara att välja vad man känner för att lyssna på just i dag.

Senast hörde jag på ett samtal om fotosyntesen som föddes för några miljoner år sedan. Bragg sa att det var ett svårt ämne och jag kan bara instämma. Så mycket kunde jag i alla fall inhämta att solljus, vatten och koldioxid är nödvändiga för fotosyntesen, även kallat koldioxidassimilation, som i min gamla biologibok kallas "den kanske viktigaste syntes som över huvud taget existerar". Men de små fotosynteskraftverken i cellen (the chloroplastic cell) kräver också kväve, fosfor och magnesium, sa experterna och det är där gödseln kommer in. Vi gödslar för att skapa en effektiv fotosyntes.

Klorofyll betyder grönt blad. Men klorofyll är inte grönt, det är bara som ögat uppfattar det. Klorofyll absorberar rött och blått men inte grönt som reflekteras från det.

Åren efter vi har planterat ett äppelträd bör vi tillföra gödsel. Stora uppväxta äppelträd behöver som regel inte gödsel, rötterna hämtar vad som krävs. Det är bara om träden står på mycket mager mark som vi behöver tillföra näring. 

söndag 17 juni 2018

Pelarträden på plats


Nyplanterade pelarträd i rad vid trappan.
Nu är nio pelaräppelträd på plats: Polka, Waltz, Flamenco, Redcats, Kong Skjold, Suncats, Bolero, Arbat och Dzin. Priserna varierar från 450 kr (Gränna växter) till 698 kr (Steninge trädgård). Alla träden utom Bolero blommade vid planteringen så G och jag väntar oss att få smaka pelarfrukter av olika slag i höst. Återkommer med rapporter då.

söndag 10 juni 2018

Kartgallra!

Det vi kallar naturligt kartfall -- när obefruktad eller dåligt befruktad kart faller från trädet -- har vi kunnat se även i år, men det osannolikt goda majvädret har inneburit att fruktblommen pollinerades på ett effektivt sätt och träden står fulla med kart som redan är ganska så stora. Dags för odlaren att handgripligt gå till verket och kartgallra.

Av en klunga på fyra, fem äppelkart, spara en. Låt äpplet i mitten få chans att utvecklas optimalt. I ett stort gammalt träd når du inte ända upp, men gallra så högt det går, från marken eller från en stege.

Kart av Suislepp. Av dessa sju frukter får två sitta kvar.

G och jag har lagt många timmar på kartgallring  av äppel- och plommonträd. I höst får vi lön för mödan.


lördag 2 juni 2018

Som det växer

 
Taftäppelträd med långa skott
Man får vattna förstås men annars är värmen ett stort plus. För som det växer! Det lilla Taftäppelträdet visar årsskott som redan är tre decimeter långa.

Två träd levererar inte: Eldrött Duväpple och Södermanlands Kalvill har båda sparsam fruktsättning.  På de övriga träden kan man verkligen inte klaga.

En annorlunda sak i år: äppelkarten på många träd visar kvarsittande blomrester.  Fler som har noterat det?
Taftäppelkart med kvarsittande blomblad

söndag 27 maj 2018

Det blir en kalashöst


Stora blommor på Mantet i år, Undre bilden: Ashmeads Kernel.
Det kan vara inbillning men G och jag är överens: vi har aldrig sett så många och så stora äppelblommor på våra träd som i år. Det vackra majvädret har också gjort att insekter i mängd surrat  i träden och bidragit till en fin pollinering. Allt talar för att vi får en kalashöst.

Vissa träd blommar över fort men den goda, tidiga sorten Mantet --jag vet att jag har lovordat det äpplet tidigare i bloggen -- har en lång, vacker blomning.

Sommarväder utan något regn -- då blir det torrt för växter och bin.  Jag ställer ut ett fat med vatten och sittkulor till bina.  Hoppas att det gör nytta.


lördag 26 maj 2018

Blommor och kart




På vårt Frescatiträd (en kärnsådd) dröjer sig några få vita blommor kvar. Vi upptäcker plötsligt att en kvist ståtar med rosa blommor. Den kvisten är inte ympad så det måste röra sig om en mutation.

Vår begeistring är enorm och hur svårt blir det inte att vänta på att se om grenen får frukt och hur den i så fall ska arta sig. Kanske får vi  Röd Frescati i höst? 

Pirja har hunnit få riktigt stor kart.

lördag 19 maj 2018

Pelarträdet Skjold med flera

Ber att få önska alla en glad pingst! Här är äppelblomningen praktfull. Det kan inte bli annat än en härlig äppelhöst i år. 

Varför hittar jag inga pelaräpplen i din bok Svenska äpplen, har man frågat mig. Nej, där finns inga pelaräpplen och det är en brist, erkännes. Förklaringen är att jag vet så lite om dessa äppelträd  och det jag hade hört -- till exempel att äpplena inte var de mest smakliga -- var ganska negativt.

Men inte gå efter vad andra säger. En måste förstås skaffa egna erfarenheter. Sagt och gjort. G och jag har shoppat pelarträd. Med 27 äppelträd på tomten -- i ålder från 3 till 20 år -- skulle man inte tro att vi har plats för mer men en pelarapel är slank och när G hade röjt bort en spireahäck fanns det plötsligt gott om utrymme. 

De här sorterna har vi fått tag i på nära håll: Bolero, Redcats, Suncats och Skjold. Nu ska vi jaga fler ändå.
Bolero (ovan) och Redcats
Suncats    
Skjold
 Skjold är en dansk sort döpt efter Odens son. Så här står det på nätet: Men det var folkets tro, at Skjold var Odins søn, og at hans lig drog til Odin igen, og derfor var det kongernes hædersnavn, når de kaldtes Skjoldunger efter ham.

lördag 12 maj 2018

Först till blom


Hampus 12 maj 2018
I dag, den rekordvarma dagen 12 maj, slår äppelträden ut. Inte i hela landet förstås och inte alla  sorter på en gång, men här i Sigtuna ser jag de första rosavita blommorna lysa mot mig. Först till blom var grannens Hampus men snart är våra sorter Rosenhäger och Pirja -- ett underbart gott finskt sommaräpple -- i kapp. 

Körsbärs- och plommonblom har vi njutit i flera dagar. Vårt Clara Friis på spaljé blommar också fint sedan i onsdags men päronblom är nu en sak för sig. Jag går fort förbi spaljén för att slippa känna lukten av sillake.


söndag 6 maj 2018

Mio, nyplanterat i Sigtuna


Jorden måste vattnas rejält innan Mio-trädet sätts ned i trädgården vid biblioteket i Sigtuna. Paula håller i vattenslangen medan Olof, snart 4 år, och G väntar på att fortsätta arbetet.
Det finns en sak jag håller hårt på: varje bibliotek med omgivande trädgård bör ha ett äppelträd. Äpplet är ändå kunskapens frukt och biblioteket är symbolen för all världens samlade vetande. Jag frågade alltså Paula Norrlid, chef för biblioteket vid Prästgatan i Sigtuna, om jag kunde få plantera ett träd på tomten.

Här har trädet kommit i jorden. G får hjälp med att hålla det under tiden han öser på jord.















Sedan Paula hade fått OK från kommunen att man ville ta på sig skötseln av trädet fick jag grönt ljus och vi bestämde tid för plantering: passande nog i går på litteraturfestivalens dag i Sigtuna. Alltid väldigt roligt att plantera träd och i går hjälpte några litteratur- och äppelintresserade entusiaster till med olika moment i arbetet medan Paula läste ur  Mio, min Mio av Astrid Lindgren.

Jorden stampas ned runt trädet.

Vilken sort vi valde? Mio förstås. G och jag var eniga om det. Mio korsades fram 1932 av statshortonom Emil Johansson av sorterna Worcester Parmän och Oranie. Mio kan stoltsera med modersortens vackra, röda skalfärg medan dess saftighet och härliga smak kommer från Oranieäpplet. Astrid Lindgrens Mio-bok gavs ut 1954 och året därefter fick den nya äppelälsklingen namnet Mio.

Nu står trädet på plats. Må det trivas och ge barnen många äpplen. Äppelrötterna kräver mycket vatten för att de ska etablera sig i jorden. Det som nu återstår är en stödpåle som kommunen har lovat att sätta dit jämte en vattensäck.

söndag 29 april 2018

Hjälp vildbin med en bostad

EU förbjuder användningen av neonikotinoider, insektsgifter som anses mycket farliga för bin och en orsak till de senaste årens många döda bisamhällen. Det var en glädjande nyhet i veckan.

När bina har lagt sina ägg i hotellets öppningar murar de igen ingången.
Snart blommar våra äppelträd och vi börjar känna oro för att pollineringen. Vildbin finns av många sorter och de bidrar stort till att blommorna pollineras. Vi kan hjälpa till genom att sätta upp ett bihotell, antingen ett som vi köper färdigt eller ett som vi bygger själva.

Bihotell fotograferat  i äppelträdgården vid Linköpings slott
































Här är en bruksanvisning.

a) Använd en spik för att gröpa ut ett hål i varje ände av ett gäng 15 cm långa bambupinnar.

b) Knyt om bambupinnarna med ett snöre.

c) Sätt upp bunten i ett träd eller sätt fast den vid en solig husvägg.

.




söndag 22 april 2018

Allt om knoppar

I radioprogrammet Naturmorgon i går kunde vi lyssna på den unge arboristen Claes Lööw (från Umeå tyckte jag mig höra på sättet att tala) som har ett stort intresse för knoppar. Han vet allt om trädens knoppar - - hur de ser ut, hur de doftar -- och för att vi andra också ska kunna lära oss att känna igen träden på deras knoppar har han skrivit "Den stora knoppboken -- Sveriges lövfällande lignoser i vintertid" utgiven på vad jag tror är hans eget förlag Lööwerk. Måste absolut vara en unik, spännande bok att ha i sitt naturbibliotek.

lördag 21 april 2018

Vänta med beskärningen

"Vinterbeskärning!" har det annonserats om på en lapp på livsmedelsbutikens anslagstavla sedan ett par månader. Märkligt. Har vi inte alla tagit till oss informationen om att beskärning vintertid bara ger en skog av vattenskott och skapar onödigt merarbete? Juli är den bästa tiden för äppelträdsbeskärning, om du frågar mig.

G och jag har gått runt och granskat äppelknoppar. De visar små röda knoppfjäll och gröna spetsar och jag kan meddela det här: det ser ut som om det blir riklig fruktblom i år. 


söndag 15 april 2018

Dansande skyltar

På vintern påminner träden om vårt nervsystem, skrev den rysk-amerikanske författaren Vladimir Nabokov. I mitten av april ser de nakna äppelgrenarna fortfarande ut som nervtrådar. Här och där hänger det lappar -- människor som går förbi på gatan stannar och undrar vad det är som dansar i vinden. Det är förstås alla små skyltar som utmärker våra inympade äppelsorter och ska stoppa oss från att beskära bort dem.

De sju nya små äppelträden i krukor har tagit sig och visar allihop gröna små blad, roligt nog. I en större kruka samsas topparna från grundstammarna. De grönskar också och har vi tur kommer de att slå rot och bli till nya stammar att använda oss av nästa år. 
De avskurna topparna på grundstammarna (A2, inköpta hos Sveriges Pomologiska Sällskap på trädgårdsmässan i Älvsjö) grönskar och slår rot

I livsmedelsbutiken i Märsta hittar jag till min glädje underbart fina Elise-äpplen: stora, saftiga, goda.

lördag 7 april 2018

Høve Reinet

Trots att vi vaknade med nyfallen snö på marken i går och någon värme inte vill infinna sig hopar sig vårtecknen:
plocksallad och persilja visar små gröna blad i lådorna på glasverandan,
G går ständigt och tittar till sina krukor med nya små äppelträd.


G har ympat upp sju nya träd och de flesta ska skänkas bort, vi själva har knappast plats för fler träd. Särskilt spännande är att se om Høve Reinet (dansk stavning) ska ta sig.
Vår vän Jette talade så varmt om sitt danska barndomsäpple att G beställde ympar från Boi Jensen (adress: podemesteren@de-gamle-sorter.dk). Och faktiskt, en av ymparna skjuter redan små gröna blad!   Ympmästarens lycka är stor.

Ovan en bild på  Høve Reinet i Pedersens pomologi Danmarks Frugtsorter. Där beskrivs sorten som frisk,  tålig och lättodlad. Stammar från en kärnsådd i  Høve, Själland,  omkring 1874.



 


söndag 18 mars 2018

Därför vaknar trädet på våren

 
Äppelblom från okänt träd

Snart, om cirka två månader, kommer vi att kunna njuta av äppelblom på nytt. Men hur vet trädet när det är dags att somna in på hösten? Och sedan vakna ur vintervilan och börja bygga blad och blommor? Det hänger ihop med ett socker: kallos.

På hösten, som en följd av att dagarna blir kortare, sätter växthormonet abskissinsyra igång med att bilda sockerarten kallos. Detta kallos blockerar sedan de tillväxtkanaler som förbinder olika celler i tillväxtzonen (meristemet) med varandra vilket gör att tillväxtstimulerande signalämnen inte kan spridas i trädet och knopparna försätts i vila.

En tödag då och då på vintern har ingen betydelse. Trädet fortsätter att ligga i vilofas. För att knopparna ska vakna efter vintervilan behöver trädet utsättas för en lång köldperiod. Först fram på våren är kallospropparna upplösta, tillväxtkanalerna framkomliga igen och de tillväxtfrämjande signalerna når fram till knopparna. Tillväxten sätter igång och trädet slår ut blommor och blad.

Uppvaknandet har ingete att göra med att dagarna blir längre på våren som man skulle kunna tro. Tillväxt kan ske i mörker. det är temperaturen som är avgörande, säger professor Rishi som jag når på hans tjänstetelefon i Umeå. Alla vi som har lagrat ympkvistar i kylskåp vet ju också att därinne i mörkret kan knopparna växa till. 

Det är professor Rishi Bhalerao (vid SLU och Umeå Plant Science Center) och hans medarbetare som forskat på hybridasp och kommit fram till ovanstående resultat. Deras artikel har publicerats i Science och resultatet gäller alla slags träd i nordliga klimat.

Science: Photoperiodic control of seasonal growth is mediated by ABA acting on cell-cell communication.  R. Bhaleroao et al.

lördag 3 mars 2018

Härliga Mutsu

I den stora Ica-butiken i Märsta finns en låda äpplen med skylten Rubinola, från Sverige. Jag säger till ett biträde att det är falsk information varpå han ringer en ansvarig och kommer tillbaka till mig: detta är visst Rubinola!

Stort, underbart, väl utvecklat  Mutsu.
Mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves, brukar man säga. Det kommer från ett tyskt uttryck -- Mit der Dummheit kämpfen Götter selbst vergebens -- vilket i sin tur bygger på ett gammalt grekiskt ordspåk. Jag kunde ha lagt min energi på att tala med biträdet, men nöjer mig med att köpa ett halvt kilo äpplen -- två frukter -- och går hem för en stund av stor njutning. Mutsu är ett fantastiskt äpple när det är fullt utvecklat: krasigt, saftigt, aromatiskt med touche av ananas.

Men var de stora goda äpplena verkligen svenska? Jag ringde Henrik Stridh som basar över odlarorganisationen Äppelriket i Skåne. Han tror att butiken måste ha köpt dessa äpplen från någon enskild odlare i Skåne. Alla Mutsu som produceras inom Äppelriket går till industrin. Jag blir häpen när jag hör det. Delikatessäpplen går till industrin? Ja, för när man först släppte ut Mutsu på marknaden i Sverige handlade det om gröna, outvecklade äpplen och de sålde inte. Nej, det är klart. Kartiga äpplen smakar inte gott. Låt Mutsu mogna fram innan de går till butikerna och vi äppelälskare kommer att köpa påse efter påse. 

lördag 24 februari 2018

Skyltar att hänga i äppelträd

I min bok Konsten att sköta ett äppelträd visar jag en bild på en aluminiumskylt med präglat äppelnamn. Var kan jag köpa dessa väderbeständiga, hållbara skyltar, har man frågat mig.

Svaret är Öspabs växtvaruhus med e-postadress info@ospab.se och telefonnummer 044-331190.
G och jag beställde nyss 300 aluminiumskyltar  (mått 76 x 22 mm, artikelnummer 187622) som vi ska dela med oss av till en vän. De tre små paketen kostade 558 kr plus moms och frakt (med DHL, skyltarna levererades efter en dag) och hela kostnaden blev 896 kr. Priset blev alltså nära 3 kr styck.
Aluminiumskyltar att märka ympkvistar med
Skyltarna kan präglas med hjälp av en kulspetspenna som man trycker hårt mot den tunna plåten. Nackdelen är bara att skyltarna blir svåra att avläsa från marken. I år tänker vi skriva sortnamnet med en vattenfast märkpenna för att se om det funkar bättre.



söndag 18 februari 2018

Rockit, små äpplen till skyhögt pris

Rockit står det på tuben med fyra små röda äpplen. Priset är 40 kr för 360 g äpplen.  Det blir ett kilopris på omkring 120 kr.  Vare sig vikten eller kilopriset står på förpackningen och inte heller på kvittot jag får i butiken.

Rockit, små dyra äpplen
Är raketäpplena värda sitt skyhöga pris? Nej. De är väldigt söta och saknar arom. Jag  går in på www.rockitapple.com där man skriver att detta äpple från Nya Zeeland är världen första snacksized apple. Där, långt borta, känner man inte till små, fina äppelsorter som Rescue, Eldrött Duväpple  och Gyllene Kitajka.

Jag hittar ingen information om sortens föräldrar men skickar en förfrågan till www.rockitapple.com. Kanske får jag ett svar.

söndag 11 februari 2018

Drottning Kristinas äpple

Håller på att rensa bland gamla papper och hittar en sida ur tidningen Trädgården från 1905.
Det är prästen  P A Arnman som skriver att Wibyholms Paradisäpple sannolikt är samma gamla goda sort som i Östergötland går under namnet Drottning Kristinas äpple. Båda dessa sortnamn är okända för mig.

Drottning Kristina i vardagsklädsel på tavla som hänger på Skånela slott.
Kanske blommar Drottning Kristinas äpple lika grant som den här okända sorten.
Nu frågar jag er som bor i Östergötland: har ni stött på dessa äppelnamn? Känner ni till Drottning Kristinas äpple?  I så fall, berätta! Jag skulle gärna vilja få en ymp så att G och jag om några år kan skörda Drottning Kristinas äpple här vid Drottning Kristinas väg.


lördag 3 februari 2018

Vilket är det godaste äpplet?

Vilket är det godaste äpplet? Det som sitter i toppen, minns jag att en fruktplockare på Grönsöö slott, (där man upprätthåller slottets flera hundra år gamla tradition av kommersiell äppelodling) sa till mig. Det var äpplet i toppen på trädet som den här mannen försåg sig av, eftersom den frukten alltid nås av maximalt med aromgivande, sötmaskapande sol.

Stenkyrkeäpple med den ofta förekommande lilla tvillingfrukten. Den röda solsidan smakar sötare,  godare än den gröna skuggsidan.
Det är den sköna solen som ger äpplet smak och det är därför spaljerade äpplen på södervänd vägg är en sådan god idé, samtliga frukter på en välklippt spaljé får optimalt med sol. Vill du, kan du göra ett enkelt experiment och låta någon smaka en klyfta från äpplets solsida och en klyfta från äpplets motsatta sida. En person med normalt smaksinne känner skillnad.

Kaffets aromer är noggrant undersökta och jag tycker mig ha läst att kaffearomen är uppbyggd av minst 400 smakämnen. Äpplets smaker är ännu inte kartlagda men studier är på gång, säger professor Hilde Nybom. Det skulle inte förvåna mig om äpplet har lika komplex aromuppbyggnad som kaffebönan.

Vissa smaker är spridda bland våra bär och frukter. Ett äpple kan dra åt banan, ett annat åt päron, ett tredje åt jordgubbe, ett fjärde åt ananas medan ett femte smakar åt citronhållet. Andra smakar rent äpple, med större eller mindre grad av sötma och syra. När äpplet har den rätta balansen av syra och sötma, jublar vi och säger: underbart!

Nyss fick jag frågan: varför är äpplen sötare i foderänden än i skaftänden? Min motfråga blir: är det verkligen sant? Jag har låtit ett antal personer smaka äpplen i ett blindtest, det vill säga de har fått smaka äppelbitar från över- och undersidan av äpple (vår kärnsådd Frescati, det äpple vi fortfarande har något kvar av) för att tala om ifall de kände en smakskillnad och vilken bit som i så fall var sötast. Samtliga mina testpersoner menade att bitarna smakade identiskt lika. Jag håller med. Jag kan inte  känna någon smakskillnad och det finns ingen förklaring till att det skulle finnas det.












Jag fick en fråga av min arbetskompis häromdagen.
Det gällde äpplen, men kanske kan appliceras på all typ av frukt...?
Han frågade följande:
Varför är äpplen sötare i den nedre delen av frukten (foder-delen)
och surare i den övre delen (skaft delen)?
Jag blev helt ställd över denna fråga. Är det måntro så att fruktsockret
"sjunker" till den undre delen av äpplet då den mognar på trädet?
Varför är det så kan man undra? Är fruktsockret tungt? Eller
finns någon annan förklaring till att fruktsockret hamnar i
"foder-delen"?
Gäller motsatsen, dvs är det inte på detta sätt om äpplet plockas ned
omoget och förvaras "upp-och-ned" när den mognar, dvs att fruktsockret
hamnar i "skaft-delen"?
Är det någon som kanske kan svara på detta är det du eller Görel
så därav detta mail...

söndag 21 januari 2018

Planer på det nya året

--Vad vill du att vi ympar i år? Frågar G.

Härligt. Jag har bara att komma med önskemål. Luther påstås ha sagt "Även om jorden går under i morgon, planterar jag ett äppelträd idag."  G och jag har inte plats för ett nytt äppelträd, men en ny ymp går alltid att passa in någonstans.

Arreskov, säger jag. Och underbara Ribston saknas i vår trädgård, den vill jag gärna att vi berikar vår trädgård med. Ytterligare några renetter vore fint att ha och G har beställt Höve från Danmark. Vår danska vän Jette har talat längtansfullt om den renetten som hon minns från sin barndom. I Dansk Frugt  av C. Matthiesen läser jag att äpplet är uppdraget från kärna i Höve by 1874. Matthiesen skriver: Meget god Bords- och Handelsfrugt. Sorten är megen Opmaerksamhed vaerd. 

Om Eva hade mött Jewett i stället ... står det på omslaget till Svensk Motortidning nr 20 år 1923. Den stiliga Jewett-bilen tillverkades i Detroit 1922 - 1926.  
 


måndag 1 januari 2018

Gott nytt fruktår till alla!

Det gångna året är inte mycket att minnas om man ser till skördeutfallet. De flesta hade få frukter att plocka ned. Må det nya året bli så mycket mer gynnsamt och må vi ha kraft att vårda träden så bra som möjligt. Jag tar fram min  bok "Konsten att sköta ett äppelträd" och slår upp Minneskalender: under januari månad kan odlarens syssla vara att snickra nya fräscha fågelholkar att sätta upp så att de står välkomnande när tättingarna flyger in för att häcka, dessa små vänner som hjälper oss att hålla skadeinsekterna borta.

Under julhelgen har jag läst nr 6, 2017, av Rock´n´Roll Magazine. Tidningen ingår inte i min vanliga läsning men Olle Ridelius lät bestämd när han skrev att jag måste skaffa numret som innehåller  en nio sidor lång artikel med rubriken "The Beatles och äppelträdet". Intressant men man får  tyvärr  inget veta om varför bolagsnamnet blev just Apple.

På årets första dag hör det givetvis till att äta ett utvalt, gott äpple. För G och mig blir det Bodil Nergaard, vinteräpplet som vi sparat för detta tillfälle. Vi skördade ett första, vackert exemplar på vår fyra år gamla ymp i mitten av oktober och har förvarat det svalt. Det är gult, slätt i skalet och doftar himmelskt.