lördag 23 december 2017

God jul!

Vad kan vara bättre än att sitta ned och stilla sig med ett gott äpple innan julstressen tar över?  I år fick vi den första frukten på vårt Taftträd som G har dragit upp på A2 med en ymp från vår norske vän Sven Gundersen.

Taftäpple, ett vinteräpple med angenämt kött
Är Taftäpplet obekant? Inte så konstigt. I Svens trädgård går äpplet under sitt norska namn Silkeeple. Olof Eneroth däremot presenterar sorten som Taftäple i sin Handbok i Svensk Pomologi ". Taftäpple efter Taffet-apfel som, skriver han, "är ett i Tyskland för frukter med fin hy ofta använt namn, tillämpat både på sommar, höst- och vinterfrukter". Han fortsätter: "Hos oss förekomma de äfven, åtminstone de begge sistnämnda".

Det Taftäpple som vi nu har lyckan att smaka har det tyska namnet Weisser Winter Taffet-Apfel.  "....hvitt, fint, fast, saftigt, vinsyrligt, angenämt kött" skriver Eneroth. G och jag kunde inte ha uttryckt det bättre.

Om taft står det så här i Norstedts uppslagsbok från 1952:
Taft (av persiska taftha, vävt), tät, 2-skaftad sidenvävnad med fina, tvärgående ripsränder.  

lördag 16 december 2017

Glasighet hos äpplen

Ibrahim Tahir har skickat en kommentar (apropå mitt inlägg om glasighet hos äpplen den 13 augusti 2016): Glasighet är en fysiologisk sjukdom (mest under lagring) som orsakas av bl. a. kalciumbrist under fruktutveckling. Jag undrar varifrån du Ibrahim har fått den här uppgiften?

Boken "Apples -- Botany, Production and Uses" är författad av de främsta amerikanska experterna på området. Där skriver Christopher B. Watkins vid Department of Horticulture, Cornell University, USA, att glasighet (som kallas water core på engelska) är en fysiologisk åkomma (disorder) som endast uppstår på trädet och vanligen associeras med ökad mognad och låga nattemperaturer men det finns också en variant som beror på heat stress.

På nätet har jag hittat en artikel av Randy Beaudry, Department of Horticulture, Michigan State University. Han menar också att glasighet uppstår bara på trädet och är i hög grad knutet till vissa äppelsorter (highly cultivar-dependant) men kan uppstå hos de flesta äppelsorter. Professor Beaudry skriver att det kan finnas en länk mellan låg kalciumnivå och glasighet men sambandet är svagt.

Båda dessa forskare är eniga om att glasighet ökar äpplets sötma (och finns det något godare att sätta tänderna i än ett genomskinligt Oranieäpple? Eller Gyllenkroks Astrakan?) Sötman och det genomskinliga, glasiga utseendet kommer av att mellanrummen mellan cellerna i äppelköttet fylls med sorbitolrik vätska.

Glasighet är ett intressant fenomen och efter nyår tänker jag samla mig till en längre artikel som kommer att publiceras i Pomologen, medlemsblad för Sveriges Pomologiska Sällskap.

söndag 3 december 2017

Vinteräpplen



Bilden ovan är tagen av Ulrika Rydh vid Hägerstalunds gård nära Sollentuna för någon vecka sedan. Tjusiga röda äpplen som hänger kvar ännu. Jag har fått smaka och bedömer att det är en lyckad kärnsådd. Trots att vi har haft kalla dagar är kvalitén märkvärdigt opåverkad.

En skämtteckning i The New Yorker (16 oktober 2017) visar en kvinna som står framför en fruktdisk. Hon säger:
-- Vilken sort är bäst om man vill ha ett äpple som ligger framme i en korg och till slut blir förstörda därför att du inte gillar att äta äpplen utan bara vill ha någonting höstaktigt?

Jag gillar äpplen och låter dem aldrig ligga framme i en korg. Smak och konsistens  försämras mycket fort i rumstemperatur. Äpplen ska ligga svalt för att hålla bra.

söndag 19 november 2017

Halsband med äpplen


Mitt nya äppelhalsband
G har ett antal slipsar som han inte använder särskilt ofta. Det var längesedan jag såg honom i hans   mörkgröna sidenslips med små gröna äpplen och bad att få skicka den till min väninna Ulla Ericsson som gör de vackraste halsband. Min outfit nästa höst är given: äppelhalsband till äppelgrön jacka.  

söndag 12 november 2017

Jane Austen om äpplen

2017  har varit ett dåligt äppelår och priserna i butiken är därefter: drygt 40 kr kilot kan man behöva punga ut för svenska äpplen.

Skralt äppelår var det också 1813 i England när författaren Jane Austen den 23 september skriver till sin syster Cassandra: "Det är ont om äpplen i den här delen av landet: 1 pund & 5 shilling per säck".
Jag har ingen aning om hur många kilo äpplen som en säck kunde rymma.

Två år senare, 17 oktober 1815, gratulerar Jane Austen sin syster till att ha lyckats få en så duktig kokerska: "Det gläder mig verkligen att den nya kokerskan börjar så bra. Goda äppelpajer är en betydande del av vår hushålleliga lycka."

En god äppelpaj är verkligen något som ökar vår lycka och som en familj kan samlas kring även i dag. "Brev" av Jane Austen i översättning av Paulina Helgeson är rakt igenom en läsvärd volym.




söndag 5 november 2017

Nyutgåva av 1700-talsbok

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, huserar i en mäktig äldre gul byggnad högt upp i Drottninggatsbacken. KSLA:s bibliotek är alltid värt ett besök. Där kan intresserade bland annat hitta pomologisk litteratur att studera och där säljs de böcker som akademien har bekostat utgivningen av.

En av KSLA:s senaste utgåvor är denna: "Stadsmajorens ANDERS ROSENSTENS Grundeliga Underwisning om Skogars skötsel jämte Bihang om Allahanda Fruktbärande Träns Wård hwilka höra til Trägården", en volym på drygt 400 sidor som kom ut första gången på 1730-talet.

Kapitlet om fruktbärande träd ger en bild av hur människor på 1700-talet tänkte om värdet av fruktträd och hur träd och frukt bäst skulle tas om hand. Jag undrar så hur järnbarkspäron smakade? Många av de uppräknade namnen på äppelsorter är bekanta -- som kalviller, renetter, borstoffer och rosenhäger -- men jag hoppar till inför pungäpplen.

Nytrycket från KSLA är försett med kommentarer från olika nutida forskare. Allan Gunnarsson och Joachim Löfgren har läst kapitlet om fruktträd. Stadsmajoren Rosensten ger den här beskrivningen av pungäpplen: goda, ganska stora; men hålla sig knapt till mårtensmässo; hwarföre de ock bäst brukas til kokning och torkning". Gunnarsson och Löfgren skriver så här: "Handlar troligtvis om en fruktsort  (möjligen typ av äpplen) med punglik form. Ej omnämnda i övrigt i litteraturen."

Nej, några Pungäpplen stöter man inte på i pomologisk litteratur. Min tro är att Rosensten har gjort ett skrivfel och menar Pundäpplen. Sådana äpplen växte vid Hässelby slott år 1729.

Rosenstens bok finns att köpa från internetbokhandeln. Den finns också som PDF-filer för fri nedladdning på akademiens hemsida, www.ksla.se

För övrigt njuter jag av Gul Richard, ett äpple som ska ätas långsamt, klyfta för klyfta, till musik. Rätt val till älsklingsfrukten är countertenoren Philippe Jaroussky som sjunger till musik av Händel. Finns på Youtube.

lördag 4 november 2017

Om Vit Holländsk Renett

Minns inte vem som gav oss ymp av Vit Holländsk Renett men det var något som G ympade in för några år sedan och har burit frukt första gången i år. Nu har vi smakat det vackra äpplet. I sin gula skalfärg -- till att börja med skönt celadonfärgat och sedan citrongult  läser jag i ett utdrag ur Deutschlands Kernobstsorten  -- och sin svaga orange rodnad påminner det om höstäpplet Oranie men är blankare och fetare att ta på.



 


Det är svårt att förstå sig på namngivarna från förr. Varför i all sin dar skulle detta äpple kallas renett? När det har blank yta istället för sträv och köttet inte har den fasthet som vi väntar oss av en äkta renett? Till yttermera visso ska den tyske pomologen Diel ha räknat in äpplet bland de röda renetterna.

Renett eller inte, detta är ett underbart äpple. Mycket fin smak och en härlig konsistens och saftighet. Vom ersten Range, av första klass, skriver också författaren till Deutschlands Kernobstsorten (som kallar frukten Weisse Nederländische Renette). Jag gissar att äpplet håller till jul men inte så mycket längre. 

söndag 29 oktober 2017

Om blomning och fruktmognad

Eldrött Duväpple
Hilde Nybom tipsade mig häromdagen om faktabladen från Institutionen för Växtförädling, Balsgård. Den som söker på "epsilon äpple faktablad" kommer till de här matnyttiga informationsbladen som handlar om t ex äppelallergier, tillverkning och pastörisering av must, nya äppelsorter från Balsgård och fruktträdskräfta.

Hilde skickade mig också ett nytt och intressant faktablad om blomning och fruktmognad hos en lång rad äppelsorter på Balsgård. Man har undersökt tid för blomning och fruktmognad och sedan lagt in tidpunkterna på en 9-gradig skala. Många av namnen är okända för mig  --  lokalsorter och utländska sorter -- men 120 av de undersökta äppelsorterna finns med i min pomologi "Svenska äpplen" och jag kommer att skriva in siffrorna för varje äpple i min bok och alla som har den kan göra likadant. Det nya faktabladet är inte inlagt på epsilon ännu men kommer snart, lovar Hilde.

Om jag framöver har möjlighet att arbeta om pomologin och  trycka en ny upplaga ska dessa  uppgifter givetvis ingå.


lördag 21 oktober 2017

Brunt kött

Mantet är mitt sommaräpple. Godare än alla andra tidiga äpplen. Vackert, saftigt, härlig smak, går att använda till allt (även till must om man plockar dem lätt omogna). En nackdel är att även fåglarna gillar Mantet och gärna gör hål i äpplena och sedan blir det fruktmögel som ligger som ett pärlband utanpå äpplet.
Mantet med missfärgat kött
I år tillstötte något annat. Äpplet kunde se fint och oförstört ut utanpå men när jag skar itu det syntes ett missfärgat, brunmelerat kött. Äpplen kan bokna, men det är något annat, då är köttet brunt i mitten av äpplet.

Talade med min pomologvän Mattias Iwarsson i Uppsala om saken. Han har sett samma fenomen i andra äppelsorter, till exempel Mio och Gravensteiner, i höst. Inte heller han hade stött på det tidigare och han, precis som jag, har ändå varit med ett tag.

Konstigt. Något klimatiskt? Bara att hoppas att det inte uppträder nästa år igen.






söndag 15 oktober 2017

Eldrött Duväpple, en favorit

För tre veckor bestämde jag äpplen på Växtförsäljningen i Åkersberga. Butikens stora sortiment av äppelträd förtjänar beröm och jag är lycklig för det unga par med liten son som, på min inrådan, gick hem med ett träd av sorten Eldrött Duväpple.

Det gömmer sig stor njutning i det lilla Eldröda Duväpplet
Det röda duväpplet är en fantastisk finsmakarsort som jag önskar att fler skulle upptäcka. Det fasta, lilla, slätkindade äpplet har en alldeles egen karaktär. Det är otroligt gott idag och behåller sin suveräna smak obruten fram till åtminstone mars.

lördag 14 oktober 2017

Oster, ett vinteräpple

Oster, vår nya, rödkindade vinterfrukt
Att sätta en äppelkärna och dra upp en egen sort är en oemotståndlig utmaning.  Det är klart att G och jag också ville pröva det.

Oster (se bilden) kallar vi äpplet som vi tagit fram från en kärna i ett Glosteräpple. Vi satte kärnan för 7 år sedan och nu har trädet, cirka 2.5 meter högt, burit fram sina första sex äpplen som vi skördat.  De är ganska små, liknar duväpplen. Det största äpplet väger blott 45 g. Frågan om detta är det slutgiltiga utseendet. Det är inte ovanligt att äpplen har ett speciellt utseende det första året för att senare visa sin specifika form och skalfärg.

Jag har smakat ett äpple och det är ganska syrligt. Oster är helt klart ett vinteräpple som behöver ligga och mogna fram. Återkommer i december om hur det smakar då.

söndag 8 oktober 2017

Skörden är bärgad


En kartong klädd med frigolit på insidan skyddar äpplena mot kyla. Längst fram en korg med Eldrött Duväpple och en korg med Gul Richard.
Början av oktober och det har blivit kallt på nätterna. Vi har skördat våra äpplen, ett arbete som inte tog lång tid i år eftersom flera träd stått renons på frukt.

Hur förvarar man sina äpplen? Kallt och inte för torrt. Vi har en stor kraftig kartong som vi klätt med frigolit i botten och på sidorna. Där ligger våra vinteräpplen med den hållbaraste sorten längst ned, i vårt fall Eldrött Duväpple. Jag bryr mig inte om att linda varje äpple i papper utan lägger dem bredvid varandra med papper mellan lagren. Sedan får kartongen stå på glasverandan och det kan bli rätt kallt utomhus utan att äpplena tar skada.

måndag 2 oktober 2017

Blommande Ingrid Marie



I dag är måndagen den 2 oktober och Ingrid Marie blommar så här fint i trädgården vid Sigtuna prästgård. Jag räknar till sex blomklasar i trädet som planterades förra året. Det är inte helt ovanligt att äppelträd blommar om på hösten.

söndag 1 oktober 2017

Mer om Gratia


Gratia, ny äppelsort
Som jag tidigare berättat har det kommit en ny äppelsort från Balsgård: GRATIA. I nummer 3 av Pomologen -- denna utmärkta tidning med allehanda nyttig och intressant information som går till medlemmarna  i Sveriges Pomologiska Sällskap fyra gånger om året  -- får läsaren veta mer.

Gratia har sitt ursprung i Aroma och en icke namngiven amerikansk selektion. Det är samma föräldrasorter som den framgångsrika syskonskaran Fredrik, Frida och Folke har. Gratia, mindre än sina syskon, plockas i början av oktober då äpplet är ätmoget med en söt smak som kan dra åt lakrits. Kan lagras ett par månader.


Trädet blir nätt och välbyggt, uppger Hilde Nybom som skickat mig ett par bilder på sin nya favorit. Hilde skriver så här i sitt mejl:
-- Jag gillar själv detta äpple mycket eftersom det är lagom stort (det vill säga litet), vackert och framförallt extremt lättätet (krispigt, saftigt, mild söt-aromatisk smak med lagom mycket syra).

I Linköpings stift har man ett stort äppelintresse som avspeglas i att man planterat en genbank med  äppelsorter från stiftet i biskopsgårdens trädgård i Linköping. I år är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser på  dörren till Wittenbergs kyrka och projektet med äppellunden, där också Gratia ingår, är ett led av 500-årsfirandet. Stiftet omfattar drygt 100 församlingar som alla fått ett Gratia-träd att plantera.

Gratia betyder nåd. Det är anställda inom Linköpings stift som namnsatt den nya äppelsorten och stiftet har sponsrat varumärkesregistreringen och virusrensningen av den. Gratia kommer att säljas främst genom Svenska kyrkan.


lördag 30 september 2017

Äpple på päronträd

Höst upp päron, längre ned ett rött äpple. Foto: Rune Johansson

Hur vanligt är det att man ympar äpple på päronträd, frågar min vän Rune Johansson. Han har varit hemma hos en vinodlare i Wien och hittat just detta: äpple i päronträd.

Jag har bara mött detta en enda gång tidigare. Det var Sune Zachrisson i Vadstena  -- vår förste ordförande i Sveriges Pomologiska Sällskap -- som av misstag satte in en ymp av Transparente Blanche i ett päronträd och till sin häpnad upptäckte ljusa äpplen i trädet några år senare. Även i år, bra många år senare, kommer det äpplen bland päronen. 

Det går alltså att blanda äpple med päron. Bara att prova för den som har en liten radhustomt. 


måndag 25 september 2017

Äpplets dag i dag

Det är Äpplets Dag i dag måndag, en dag som ska firas. Jag tänker grädda min snabba äppelkaka. Enkel att göra men med två finesser: brynt smör och muscovadosocker.

Supersnabba äppelkakan (här bakad i stekpanna med Sörmlands Kalvill)

Supersnabba äppelkakan
75 g smör
1 ägg
1 dl muscovadosocker
2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 äpplen

Till den här kakan använder jag en medelstor gjutjärnsstekpanna och sätter ugnen på 175 grader.

1. Lägg smöret (det ska vara smör) i stekpannan. Låt det bli ljusbrunt och därefter svalna.

2. Rör ihop ägg och socker med en gaffel i en skål.

3. Rör ned smör, mjöl och bakpulver.

4. Bred ut smeten i stekpannan.

5. Skär äpplet i klyftor (låt skalet vara kvar om det inte är tjockt). Tryck ned klyftorna i smeten.

6. Grädda i mitten av ugnen i 20 -25 minuter.

Omslag till Husmodern nr 11, 1944 (mig tillsänt av Olle Ridelius)



söndag 24 september 2017

En gammal frukthandlarannons




Den gamla sommarstugan i skogen var nyss riven och ingenting fanns kvar på tomten förutom lite bråte som en rostig lykta, ett kaffefat och några tidningssidor. Jag fångades av en annons som toppades av ordet ÄPPLEN i fetstil. Det var firman H G Kindahl på Kåkbrinken 13 i Stockholm som gjorde reklam för sitt sortiment av Cleopatra, Dunns och Jonathan. Just den ensamma sidan har inget datum, det är bortrivet, men en tidningssida intill var daterad 1 juli 1938 så jag förmodar att detta datum gäller för annonsen för importerad frukt.
En av von Schantzs äppeltavlor som frimärke
Philip von Schantz gjorde stor lycka med sina målningar av bland annat bär och äpplen under 1970-talet. Han uppgav själv 1984 att de gröna äpplen han avbildade var av sorten Cleo, det vill säga Cleopatra.

Jonathan kan vi fortfarande hitta i odling i Sverige, det finns till exempel ett sådant träd i trädgården intill Humlegården vid Stora gatan i Sigtuna. Dunns, eller Dunn´s Seedling, är ett äpple som  jag aldrig sett. 

söndag 17 september 2017

Använd ditt gamla träd till något bra

Vi är så trötta på vårt Alice-träd. Frukterna bara ruttnar på trädet. Nu ska vi ska vi ta ned det, har vi sagt. Vi skulle vilja ha Åkerö i stället, men det tar förstås många år innan det får frukt. Sa kvinnan som jag träffade på Skokloster slott i går när jag var där och föreläste om äpplen.  

Men vänta nu, sa jag: ni kan utnyttja att ni har ett uppvuxet äppelträd. Ympa in Åkerö och fler goda sorter i ert  äppelträd, vet jag. Sätter ni in en Åkerö-ymp, behöver ni inte vänta länge alls på frukt.

Bästa sättet att lära sig ympa är att gå en kurs. Hör med närmaste trädgårdsförening om det inte det inte går att ordna en ympkurs. Annars kan man besöka trädgårdsmässan i Älvsjö till våren och lyssna när en av Pomologiska Sällskapets medlemmar demonstrerar ympning. Där på mässan kan man också passa på och köpa äppel-ympar av mångahanda slag

söndag 10 september 2017

Tavlor i tiden


På Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm nyligen såg jag dessa två tavlor på en vägg:  "Vit kruka med äpplen" av Åke Göransson och  (nedan) "Augustiäpplen" av Ragnar Sandberg.



Kaféet på slottet serverade äppelkaka som sig bör, äppelkaka bakad på äpplen från slottsträdgården.
Äppelkaka på Waldermarsudde med björnbär och blåbär


lördag 9 september 2017

Ett år som går till historien

Det här året går till historien, sa en vän. Ett år av missväxt. Inga äpplen på träden. Ett äppelträd utan vackra, lysande frukter i september månad är en sorglig syn -- lika sorglig att se som en trädgård  utan äppelträd.

Varför står träden, de flesta träden, tomma? Över mer eller mindre hela landet? Häromdagen talade jag med kvinna i Urshult. Hon sa att det var illa där: dåligt med äpplen och päron. Inga ekollon. Och jordgubbsskörden hade varit sämre än vanligt.

 Tänkbara orsaker:

1) Efter ett år med rik skörd bär äppelträdet ofta sämre eller inte alls nästa år.

2) Frost kan ha skadat blomknopparna eller blommorna.

3) Om trädet blommade bra, kan pollineringen ha uteblivit. Honungsbin i din närhet kan ha drabbats av varroakvalster eller bekämpningsmedlet neonikotinoider. Å andra sidan vet man i dag att våra vildbin sköter en stor del av den viktiga pollineringen.

Jag lämnar öppet för att det kan finnas en orsak vi inte känner till...... Atmosfäriskt nedfall av luftburna föroreningar från öst?

Den frukt som finns är sig inte lik, säger många: liten, sen i mognaden, inte vacker. Jag plockar ned Mantet och tre äpplen av fem visar ett brunfläckigt kött medan oförstörda äpplen smakar mindre sött och gott än de brukar göra.


Bilden visar vår kärnsådd Oster. Det sitter fem frukter kvar på trädet, fint färgade men ganska små.  Får nog sitta en månad till innan jag plockar dem.

söndag 3 september 2017

Välkommen till Skånelaholm!


 

Skånelaholm är ett vackert litet slott cirka två mil från Sigtuna. Precis som det ska vara vid varje välutrustat slott och säteri finns där en äppelträdgård. Nästa söndag, den 10 september,  kl 15´00 kommer jag att hålla föredrag om äpplen på slottet. Välkomna då!

I går var G och jag ute vid Skånelaholms slott och rekade och jag tog bilden ovan. Många av de gamla träden har fastspikade plåtlock tänkta att skydda trädet efter att en gren blivit kapad. Det bästa vore att plocka bort de här locken. I dag menar vi att det är fel att stänga inne fukt i trädet. Mycket bättre att låta luften ha tillträde. Har ditt gamla träd ett stort öppet hål, så stick ned handen och töm insidan på mulm som det lösa materialet kallas (en mix av murken ved och exkrementer från vedlevande insekter).

torsdag 31 augusti 2017

Per-OLof Bergendal har lämnat oss

 

Per-Olof Bergendal har lämnat oss. Han begravs i dag kl 11´00 i Vitaby kyrka. Född i Norrbotten utbildade han sig till hortonom i Skåne och blev en kunnig, framgångsrik fruktförädlare som drog upp flera nya äppelsorter vid Balsgård  -- den mest kända av dem är Aroma. Per-Olof skulle ha fyllt 95 år i höst. Jag mötte honom flera gånger och hade alltid lika stort utbyte av våra samtal.

onsdag 30 augusti 2017

Nytt från Balsgård

Talade nyss med professor Hilde Nybom, fruktförädlare på Balsgård. Hon berättade att det framöver kommer två nya äppelsorter. Det är till att börja med Gratia som Svenska kyrkan har varit med och bekostat; äpplet är ändå en religiös symbol. Jesusbarnet bär ofta ett äpple i handen på gamla tavlor och skulpturer.

Den andra sorten är Henrik Åkesson som Kiviks musteri har betalat för. Jag återkommer till de nya sorterna när jag har fått veta mer om dem.

Hilde lät mig också veta att man har gjort en stor undersökning av cideräppelsorter på Balsgård. Till våren kommer hon presentera en lista på lämpliga cideräpplen för svenskt klimat. Alla som är medlemmar i Sveriges Pomologiska Sällskap och därmed får den förnämliga tidskriften Pomologen kommer att få kännedom om Hildes resultat.


måndag 28 augusti 2017

Gratis Munthes Rosenäpple


Munthes Rosenäpple
GRATIS EPLEN stod det textat med blyerts på en bit papper i hinken vid strandpromenaden. Det finns alltså människor som detta miserabla fruktår fått så mycket äpplen att de bjuder de förbipasserande att smaka! Härligt. Jag försåg mig med goda Munthes Rosenäpplen ur korgen och gick hem för att laga en äppelpaj. Stort tack!


lördag 26 augusti 2017

Hampus klar att skörda


Hampus 26 augusti 2017
I morgon kommer gäster med stort pomologiskt intresse och vi tänker sätta dem i arbete. De ska få hjälpa till att skörda Hampus. Det tar inte lång tid -- det kanske är  20 frukter på det lilla trädet -- och som tack får gästerna äta så många äpplen de vill.

Hampus är ett underbart läckert sommaräpple. Fruktköttet smälter i munnen, men det tjocka skalet stannar kvar där. 

tisdag 22 augusti 2017

Äppelvägar


Äppelvägen i Västerås
Hur många Äppelvägar finns det i landet? Jag har hittat en sådan väg i Bålsta och i går fick jag en bild på Äppelvägen i Västerås.

Äppelvägen i Bålsta

söndag 20 augusti 2017

Premiär



G bakade säsongens första äppelkaka i går: en smulpaj med strössel av smör, socker, vetemjöl och havregryn. Mycket smakligt. Äpplena som användes i kakan var lätt omogna sommaräpplen av olika sorter. Bredvid Mumin-muggen äpplet Hampus, en sort som börjar bli mycket läcker nu.

lördag 19 augusti 2017

Varning för mistel

Jag har en bekant som gnuggat vita mistelbär mot grenar i sitt äppelträd och verkligen fått en grön mistelboll att börja växa. Jag säger bara: så obetänksamt. Han tycker att det ser romantiskt och spännande ut med en mistel som gungar i trädet men ett är säkert, misteln är en parasit och kommer att döda trädet, så småningom.
 

 Bilden visar mistel i ett äppelträd vid Botaniska trädgården i Uppsala.

torsdag 17 augusti 2017

Ett enda äpple, i ladan


Lavia
Christer Sandberg har skickat mig bilden ovan. Den visar äpplet Lavia som mognar innanför ladväggen. Det är det enda äpplet som man fått i Strömbergs trädgård i Hidingsta i år! Christer menar att dåliga utfallet beror på den svåra kylan på påskafton, det var -14 i Hidingsta på morgonen. Några veckor senare kunde man se bruna toppar på blomknopparna och ytterligare några veckor senare ramlade de bort vid beröring.

När man firade äppelblommens dag Strömbergs trädgård fanns det fem (5) blommor i hela trädgården!

Hur kunde äpplet i ladan bli befruktat? Vi kan se att det är glest mellan plankorna och ett bi kan lätt ha flugit in med pollen.

Äpplet Lavia finns med i Leif Blomquists bok  Äppel i norr. Härstammar från kärnsådd vid Lavia folkskola i slutet av 1800-talet. Leif skriver så här: Ett synnerligen vackert, rött äpple. God, men lite "tungäten" frukt. En ganska frisk sort som rekommenderas för ekologisk odling.


söndag 13 augusti 2017

Äpplen med figurer

Ibland stöter man på någon som visar ett äpple försett med ett hjärta eller visar texten LOVE. Man kan tro att det är en ny fluga, detta att skriva på äpplen. I själva verket är det ett mer än 300 år gammalt trick!

En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok  skriven av Reinerus Reineri Broocmann från 1700-talets första hälft har ett kapitel med titeln Om äplen och päron. I den boken (som kommit i nyutgåva med kommentarer) hittar jag det här:
Wil man för ro och nöje skuld hafwa äplen, som se ut som wore the med grönt och rödt illuminerade, så kan man af Pergament skiära ut bokstäver, eller hwad för slags figurer man wil hafwa, och klistra them på gröna Stetiner äplen fast med mundlim, medan the sittia på trän i wäxten, när nu solen skin på them, warda the på then delen och sidan, som icke med Pergament betäckt är, hel röda, så at then, som ej wet af thenna konsten måste sig högeligen ther öfver förundra. Ja, jag erinrar mig en gång sedt, at en wiss Herre blef öfwertalt  och trodde, at thetta war en besynnerlig rar art af äplen, som och skickade och begärte Ympe-qwistar theraf.

I Umeå har man skapat en Sara Lidman-gång vid järnvägsstationen med vackra citat ut hennes böcker. Här nedan står det så här:
-Å ha du hört att söderut där dem hava allting å vräka i sig äpplen å vete å rosblommer där hava dem int snåttra!
-He jer tjänligt åt dem!
Snåttra är hjortron förstås


söndag 6 augusti 2017

Tid att beskära


 G har tagit fram den stora stångsekatören men inte för att knipsa grenar den här gången utan för att stöta ned äpplen angripna av monilia. På marken redan avklippta grenar.
Det går att prokrastinera i trädgården också. Min plan är alltid att vi ska klara av beskärningen av äppelträden i juli, men den månaden blev det några små resor och besök av kära vänner istället.
Nu har vi alla fall tagit itu med det viktiga jobbet och faktiskt klarat av hälften.

Vad är det som ska bort? Döda grenar, defekta grenar, grenar som växer bort från solen och rakt in i trädet, grenar som växer rakt upp och hotar att bilda ett träd i trädet, grenar som krockar med andra grenar och grenar som löper tätt bredvid andra grenar  -- de ska bort!

Minns: trädet behöver vara g-l-e-s-t o-c-h l-u-f-t-i-gt för att solen ska nå alla frukter och ge dem smak och färg!

onsdag 2 augusti 2017

Sista vinteräpplet


Ingbo den 2 augusti 2017
Idag delade G och jag på det sista Ingbo-äpplet.  Innanför skalet -- som hade fin färg men var skrynkligt -- var köttet vitt och oförstört. Ett riktigt gott äpple.

I år får vi inte ett Ingbo-äpple och inte många andra äpplen heller. Jag talade med en person på Julita och det var likadant i deras stora äppelträdgård, ingen frukt. Man kommer inte att kunna visa lika omfattande äppelutställning som tidigare år.
Oster den 2 augusti 2017
Oster växer sakta. Spännande med en kärnsådd. Jag tror att det blir ett vinteräpple.

söndag 30 juli 2017

Om rosenäpplen

Svampar är lätta att dela in i grupper. Det finns skivlingar, musseroner, soppar, slemsvampar, jordstjärnor och mycket annat. Men äpplen, det är något som inte låter sig kategoriseras.
Vi har renetter och astrakaner och kalviller förstås, invänder någon. Ja, men det finns inga bestämda botaniska kännetecken för den ena eller andra gruppen som det gör för svampar. Var och en som försöker sig på en indelning av äppelsorter kommer att få kritik.

Olle har skickat mig ett utdrag ur Nordisk familjebok från 1959.  Här läser man om fem grupper av äpplen: renetter, (ä. med fast kött, ofta av karakteristisk smak och försedda med rostigt skal), kalviller (äro högbyggda, något kantiga,  täml. stora  frukter med mycket fin smak), rosenäpplen (bilda en föga enhetlig grupp av små el. medelstora  ä. med fint, något löst kött av behaglig arom), duväpplen (äro vanl. täml. små, regelbundna frukter med fint fruktkött t. ex. Filippa) och rambouräpplen  (äro stora, vanl. grovköttiga frukter).

Inte ett ord om astrakaner! Nog blir man förvånad. I stället talas det om rosenäpplen som beskrivs som man gärna beskriver en astrakan: fint, löst kött, behaglig arom. Den för mig okände författaren skriver att Gyllenkroks Astrakan, Brunnsäpple, Ringstad, Sävstaholm och Transparente Blanche brukar räknas till gruppen rosenäpplen.

Sävstaholm målad av Bertha Wernquist på uppdrag av Olof Eneroth
Om Säfstaholms äple skrev Olof Eneroth så här i sin pomologi (s 24):
Ur Handbok i Svensk Pomologi
"I Svenska Trädg. Föreningens Årsskrift för 1859 samt i Illustrerad Trädgårdstidning  för 1861 beskrefvo vi sorten under namn av Säfstaholms Rosenäple. Sedan vi funnit att de flesta grupper, klasser eller familjer, eller hur man behagar kalla dem, omöjliga att begränsa i fråga om äplefruktens varieteter och leda till mera oreda än reda, förkorta vi namnet till ovanstående".


lördag 15 juli 2017

Nya glasäpplen








Dyrbara äpplen i NK:s skyltfönster
Jag säger bara en sak: börja inte samla på glasäpplen. Det finns hur många som helst. Äpplet är ett favoritobjekt för glaskonstnärer, liksom för keramiker och målare.

Åsa Jungnelius heter en glaskonstnär som ställer ut på NK i Stockholm i samband med att Kosta Boda firar  275 år som stolt tillverkare av konst- och bruksglas. Bland annat visar Åsa Jungnelius tre unika äpplen. Investeringsobjekt kanske som kommer att gå för höga priser på en antikvitetsauktion en dag i framtiden? Men redan i dag måste man vara stadd vid kassa för att köpa dem. De stora, tunga, mycket vackra äpplena kostar 29 000 kr styck.



lördag 1 juli 2017

Äppelros i trädgården

SMHI lovade småblåsigt i går. Istället blev det ganska så storblåsigt. En koll nu på morgonen visar att inget ont har hänt träden. Lite kartfall är naturligt just den här tiden -- det är dåligt befruktad kart som faller av.
Så här stor har karten på Hampus-trädet hunnit bli. Räkna med att äpplet är fullstort och moget tredje veckan av augusti.
G går omkring och kollar årets ympar. De som är obönhörligt döda, klipper han bort. Men, säger han, man ska inte ha för bråttom. I dag såg han att en ymp av Mauks Sämling (som vi fått av en bekant i utlandet, vet inget om den sorten) har börjat spricka ut.

Har man snöat in på äpplen vill man förstås ha en äppelros i trädgården, något annat duger inte. G och jag hade tur, här fanns redan en präktig äppelros i ett hörn mot gatan. I annat fall hade vi lätt kunnat hitta en liten telning i markerna, här omkring Sigtuna växer  bra många äppelrosor.


Så här känner du igen en äppelros:
Bladen har lätt rundade spetsar och känns kladdiga på undersidan. För ett blad mot näsan, gnugga och känn hur gott det doftar! Blomman är inte så stor och har en intensiv röd färg som sedan bleknar.

söndag 25 juni 2017

Lustiga strutar


Det här är inte någon sorts vandrande pinnar utan strutar med larver av päronrullvivel
G och jag har ett päronträd (goda Clara Frijs) intill en mur. Längs muren går en trappa och där har vi hittat flera små lustiga bladstrutar. Alla bladstjälkarna åt samma håll. Jag kan räkna till sex bladstjälkar i en strut och åtta i en annan. Vem har besvärat sig med att rulla ihop dessa lustiga strutar och varför?

Jag vände mig som alltid till jourhavande biologen Didrik Vanhoenacker  på Naturhistoriska Riksmuséet. Han svarade att det bör vara päronrullviveln (även kallad stor björkrullviveln) Byctiscus betulae -- 6-8 mm lång och metallglänsande -- som rullat päronbladen. Honan lägger ägg inne i struten där larven utvecklas innan den förpuppas på marken. Både vuxna vivlar och larver äter blad och unga skott. Skönt att de lämnar frukten i fred. Jag kan bara hoppas på att vivlarna inte får för sig att hoppa över till något äppelträd i närheten ....
https://www.artportalen.se/search/gallery/taxon/106185 

söndag 18 juni 2017

Bihotell i bruk

 

Förra året, när  G fyllde jämnt, fick han ett bihotell av grannarna och satte upp det på husväggen cirka tre meter ovan marken. Skulle hotellet få några gäster?  Jodå, som man ser av bilden är flera av rummen med stor, rund ingång igenmurade och nästan alla ingångarna till de mindre rummen. Här har små vildbin hittat ett hem för sina larver som så småningom ska kläckas till nya bin. Riktigt vad kottarna på första våningen ska tjäna till vet jag inte. Kanske någon annan vet?

Ett bihotell är lätt att göra själv av bambukäppar med olika diameter (det finns många typer av vildbin och alla kräver sin storlek på rummet) som man surrar tillsammans i en packe och binder fast i ett träd. 


lördag 17 juni 2017

Vad ska det bli av Oster?




I januari  2010 hittade jag en kärna som hade börjat gro i ett Glosteräpple. G planterade kärnan i en kruka och på hösten fick det lilla trädet ett hem i trädgården. Nu är det över 3 meter högt. Förra månaden blommade trädet för första gången.

Vi har sex kart och vad ska hända? G och jag tänker inte på annat. Ska den här nya sorten, som verkar få avlång form och som vi kallar Oster, utvecklas till ett underbart saftigt sommaräpple eller en sagolikt aromrik höstfrukt? Eller ett sötäpple utan någon syra, bara fadd? Kanske en så besk frukt att smaklökarna bedövas? Mycket kan inträffa, alla kartarna kan ramla ned eller bli tagna av äppelvecklare. Vi hoppas att få se åtminstone en liten frukt växa fram.

söndag 11 juni 2017

Urshults äpplekungar

SVT har nyss visat dokumentärfilmen "Urshults äpplekungar" av Anette Lykke Lundberg som spelades in för drygt 10 år sedan. Den ligger kvar på SVT play och om du har möjlighet, se den. Tittaren får följa några hängivna smålänningar i deras arbete i ängsfruktodlingarna. Ett stort slit, förstår man, men också stor tillfredsställelse.

Alla som medverkar i filmen lever inte längre, tyvärr. Men vi ska hoppas att Per-Anders Almén som äger Ellenäs udde --  en paradisisk plats både när äppelträden blommar och när de bär frukt  -- och hans familj kan upprätthålla den gamla traditionen med ängsfruktodling.

tisdag 6 juni 2017

Fira dagen med ett svenskt äpple


Guldrenett är alltid rätt
Lena bor i en gammal prästgård i Uppland omgiven, som sig bör, av äppelträd. Bland annat finns där ett Guldrenetträd. Min bästa sort, säger Lena. Inte så stort men håller bra i jordkällaren, gott till paj och till mos.

I dag firar vi nationaldagen med att äta det sista av de Guldrenetter som vi fick av henne i höstas: äpplet lyser som av guld strimmat i rött, är fastköttigt, slätskaligt, kanske inte så saftigt men välsmakande. Underbart roligt att alla tre pinnarna som G ympade in i april verkar ta sig bra. Om några år kan vi kanske ge bort ympar till hugade.
  
Det finns förstås fler goda sorter som håller att lagra till och med nationaldagen. För mig är Ribston våräpplet nummer ett. Kan bli lite skrynkligt men är alltid utsökt gott. I korgen ligger Ribston från Lena och Lennart Svahns trädgård.




lördag 3 juni 2017

Varför Tunaäpple?

Dalarnas landskapsäpple är Tunaäpplet. Moderträdet står i Islingby utanför Borlänge. Det var trädgårdsmästare Johan Lundvik som uppmärksammade det goda äpplet och på 1930-talet tog med sig frukter till ledarna för Experimentalfältet i Stockholm. Han fick veta att detta var en unik sort och att han kunde själv sätta namn på äpplet.

Varför blev det Tunaäpple? Jag menar, det kunde också ha blivit det Islingbyäpple eller Dalaäpple eller Borlängeäpple? Olle Ridelius vet allt om Dalarnas frukthistoria. Han blir förvånad över min fråga. Olle har hittat 15 angivelser för Tuna som ortsnamn runt om i Sverige. Förstod jag inte att det är Tuna i Tunabygden runt Borlänge som namnet kommer av? Tuna är ett ofta använt namn i Dalarna (Stora Tuna, Tunabyggen etc)! Nej, jag tänkte inte på det. 
Olle Ridelius, pomolog i Dalarna, visar hur man ympar äppelträd på Trädgårdsmässan  i Älvsjö 2017

Olle har skickat mig ett tidningsomslag från 1940-talet. Ett sparsmakat, skönt omslag för FORM, den svenska slöjdföreningens tidskrift.