Till minne av Hilding

Maglemer i knopp

Det är inte alltid som man kommer ihåg vad man talade med en människa om första gången. Men jag vet vad Hilding Karlsson och jag talade om den allra första gången. Det måste ha varit i mitten av 1990-talet som han ringde till mitt arbetsrum på Karolinska Institutet. Han frågade om jag kände till äpplet Linda. Hur ser det ut? undrade han. Jag beskrev Linda, ett fint vinteräpple med många goda egenskaper. Säkert ympade han sedan in äpplet i sin stora trädgård på landet, Hilding var en passionerad ympmästare med en omfattande samling äppelsorter.

Så sent som i fredags talade jag med honom i telefon -- han lät glad och sa att han mådde bra -- och i lördags var G ute med honom för att samla ympar vid Krusenbergs herrgård och Noors slott. I måndags morse fick Hilding en propp i lungan och åkte in till Akademiska sjukhuset, Uppsala, där han avled i går kväll.

Det känns konstigt att Hilding inte finns mer. Han var en kunnig och generös person som ofta skickade mig rapporter från sin trädgård, bilder av äppelblommor, olika meddelanden om nya fynd och kommentarer angående mina böcker och mina bloggar. Med Hilding försvinner mycket vetande om äppelsorter. Vi känner tomrummet efter en god vän.

Detta är  Cox Orange. Jag minns att Hilding gillade min bild och nämnde att det är sällan man ser en hel klunga blommor som utvecklas till kart.

Nu mognar sommaräpplena

Hilding Karlsson  i Uppsala skriver att äpplena mognar fort i värmen. Han har kunnat köpa såväl Nanna, Transparente Blanche och Vista Bella i sin butik. Här hos mig är de vackra äpplena på Gyllenkroks Astrakan mogna nu och jag har gjort årets första äppelpaj.

Ovan Hildings bild av Tullhusäpple. Det är en åländsk äppelsort från rysstiden som han dragit upp nya träd av. Tyvärr hade träden dött under vintern och de ympar Hulding har kvar är delvis uppätna av älgar.

Så här skriver Hilding: "När jag för några dagar sedan besökte det gamla trädet gick det inte att hitta! Inte ett spår fanns kvar, nedsågat, borttransporterat och även stubben utplånad. Jag blev inte särskilt glad. Måste försöka utreda vem som har fattat beslutet utan att fundera på om det var något värdefullt."

Tänk så fort det går för en tanklös person att utplåna ett äppelträd. Det borde vara böter för sådant.

Uselt i Hötorgshallen

Hur är det, finns  det svenska äpplen att köpa i din butik?  Själv gick in i gamla, fina Hötorgshallen häromdagen för att titta på vad jag trodde skulle vara ett rikt sortiment av svenskodlad frukt. Jag såg inget alls och frågade expediten om man hade svenska äpplen. Jag vet inte, måste fråga, sa den unga kvinnan som sedan kom tillbaka och pekade: "Det där är svenska äpplen".

Jag köpte två till ett kilopris av 45 kronor. Gick in på Indiskas kafé  intill, drack te, åt några samosas och smakade på ett av äpplena. En tydlig, söt smak av Golden Delicious vittnade om att denna frukt var så långt från ett svenskt äpple som man kan komma. Gick tillbaka till Hötorgshallen och lämnade igen det resterande äpplet.

Hilding Karlsson i Uppsala har besökt ett par olika butiker.  Här är hans rapport:
"Den första butiken hade 5 sorter: Aroma, Collina, Discovery, Gravenstein
och Åkerö. Collina kan lätt förväxlas med James Grieve om man inte tittar efter
lite närmare.
Gravenstein - äpplena (röd) var stora och vackert flammiga. Åkerö -
äpplena var små och bleka i färgen, sannolikt odlade i olämpligt klimat.

Butik nr 2 hade 10 sorter: Aroma, Discovery, Gravenstein, James Grieve,
Katja, Signe Tillisch, Summerred, Sunrise, Worcester (Parmän) och Åkerö.
Sorten Sunrise är helt okänd för mig och Worcester är helt ny bland
köpeäpplena.

En tråkig historia med Gravenstein - äpplena, de låg i tre fack. Det
mellersta hade stora, vackert färgade Röd Gravenstein, de två
andra facken innehöll små dåligt färgade äpplen som med svårighet kunde
identifieras som Gravenstein. Men det värsta var att
de små äpplena nästan genomgående var svårt angripna av pricksjuka!
Jag tog kontakt med den fruktansvarige och påpekade att han borde
reklamera dessa. Jag har svårt att tänka mig att någon skulle vilja köpa
dessa äpplen till fullt pris."


Finns det äppelträd i Äppelviken? Jadå, jag gick en promenad  där i veckan och kunde märka hur trädkronorna gled in i varandra på tomterna.

Brev från Hilding

Hej Görel!

Jag läste idag din blogg Svenska Äpplen och din glädje över att ha löst gåtan med Suislepp kan jag mycket väl förstå. Jag funderade själv några år på en vacker rödflammig sort som jag kallade Seminariet 40 men som senare visade sig vara just den vackra sorten Suislepp. Den röda flammigheten mot den ljusa bakgrunden är ju lite speciell, men tydligen kan den också vara mer strimmig som i din bok. En bild som inte stämde med mina (och dina) flammiga äpplen. Se bifogad bild.

Jag har senaste helgen också fått en mångårig gåta löst. En sort från Kjettinge, Börje, NV om Uppsala som jag kallat Kjettinge 5B och 5C har nu äntligen fått ett riktigt namn; Södermanlands Kalvill. Efter ca 15 år kom plötsligt iden att noggrant jämföra Kjettinge-äpplet med Södermanlands Kalvill/Oljeäpple. Det var lätt gjort eftersom båda sorterna suttit inympade på samma träd i många år, endast en halvmeter ifrån varandra! Vilken härlig känsla när den ena detaljen efter den andra stämde. Jag hade sedan länge gett upp att söka efter rätt namn, många gissningar på liknande sorter hade ju misslyckats. En lyckad frösådd tänkte jag väl.

Många hälsningar,  Hilding







Tack Hilding för ditt brev! Trägen vinner, heter det. Det finns alltså både en strimmig och en prickig Suislepp. Nu kan vi, och alla som läser bloggen, den här sorten.