söndag 19 november 2017

Halsband med äpplen


Mitt nya äppelhalsband
G har ett antal slipsar som han inte använder särskilt ofta. Det var längesedan jag såg honom i hans   mörkgröna sidenslips med små gröna äpplen och bad att få skicka den till min väninna Ulla Ericsson som gör de vackraste halsband. Min outfit nästa höst är given: äppelhalsband till äppelgrön jacka.  

söndag 12 november 2017

Jane Austen om äpplen

2017  har varit ett dåligt äppelår och priserna i butiken är därefter: drygt 40 kr kilot kan man behöva punga ut för svenska äpplen.

Skralt äppelår var det också 1813 i England när författaren Jane Austen den 23 september skriver till sin syster Cassandra: "Det är ont om äpplen i den här delen av landet: 1 pund & 5 shilling per säck".
Jag har ingen aning om hur många kilo äpplen som en säck kunde rymma.

Två år senare, 17 oktober 1815, gratulerar Jane Austen sin syster till att ha lyckats få en så duktig kokerska: "Det gläder mig verkligen att den nya kokerskan börjar så bra. Goda äppelpajer är en betydande del av vår hushålleliga lycka."

En god äppelpaj är verkligen något som ökar vår lycka och som en familj kan samlas kring även i dag. "Brev" av Jane Austen i översättning av Paulina Helgeson är rakt igenom en läsvärd volym.




söndag 5 november 2017

Nyutgåva av 1700-talsbok

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, huserar i en mäktig äldre gul byggnad högt upp i Drottninggatsbacken. KSLA:s bibliotek är alltid värt ett besök. Där kan intresserade bland annat hitta pomologisk litteratur att studera och där säljs de böcker som akademien har bekostat utgivningen av.

En av KSLA:s senaste utgåvor är denna: "Stadsmajorens ANDERS ROSENSTENS Grundeliga Underwisning om Skogars skötsel jämte Bihang om Allahanda Fruktbärande Träns Wård hwilka höra til Trägården", en volym på drygt 400 sidor som kom ut första gången på 1730-talet.

Kapitlet om fruktbärande träd ger en bild av hur människor på 1700-talet tänkte om värdet av fruktträd och hur träd och frukt bäst skulle tas om hand. Jag undrar så hur järnbarkspäron smakade? Många av de uppräknade namnen på äppelsorter är bekanta -- som kalviller, renetter, borstoffer och rosenhäger -- men jag hoppar till inför pungäpplen.

Nytrycket från KSLA är försett med kommentarer från olika nutida forskare. Allan Gunnarsson och Joachim Löfgren har läst kapitlet om fruktträd. Stadsmajoren Rosensten ger den här beskrivningen av pungäpplen: goda, ganska stora; men hålla sig knapt till mårtensmässo; hwarföre de ock bäst brukas til kokning och torkning". Gunnarsson och Löfgren skriver så här: "Handlar troligtvis om en fruktsort  (möjligen typ av äpplen) med punglik form. Ej omnämnda i övrigt i litteraturen."

Nej, några Pungäpplen stöter man inte på i pomologisk litteratur. Min tro är att Rosensten har gjort ett skrivfel och menar Pundäpplen. Sådana äpplen växte vid Hässelby slott år 1729.

Rosenstens bok finns att köpa från internetbokhandeln. Den finns också som PDF-filer för fri nedladdning på akademiens hemsida, www.ksla.se

För övrigt njuter jag av Gul Richard, ett äpple som ska ätas långsamt, klyfta för klyfta, till musik. Rätt val till älsklingsfrukten är countertenoren Philippe Jaroussky som sjunger till musik av Händel. Finns på Youtube.

lördag 4 november 2017

Om Vit Holländsk Renett

Minns inte vem som gav oss ymp av Vit Holländsk Renett men det var något som G ympade in för några år sedan och har burit frukt första gången i år. Nu har vi smakat det vackra äpplet. I sin gula skalfärg -- till att börja med skönt celadonfärgat och sedan citrongult  läser jag i ett utdrag ur Deutschlands Kernobstsorten  -- och sin svaga orange rodnad påminner det om höstäpplet Oranie men är blankare och fetare att ta på.



 


Det är svårt att förstå sig på namngivarna från förr. Varför i all sin dar skulle detta äpple kallas renett? När det har blank yta istället för sträv och köttet inte har den fasthet som vi väntar oss av en äkta renett? Till yttermera visso ska den tyske pomologen Diel ha räknat in äpplet bland de röda renetterna.

Renett eller inte, detta är ett underbart äpple. Mycket fin smak och en härlig konsistens och saftighet. Vom ersten Range, av första klass, skriver också författaren till Deutschlands Kernobstsorten (som kallar frukten Weisse Nederländische Renette). Jag gissar att äpplet håller till jul men inte så mycket längre.