söndag 27 december 2015

Vad ska jag plantera?

Hej Görel och god fortsättning!
Vi har två böcker från dig om äpplen som är jättebra. Vi har ett relativt nyinförskaffat landställe,   gränslandet zon 3/4. Tomten är stor och nu till våren kommer mycket frukt och bär att planteras. När det gäller äpplen kommer en del planteras med avsikt att ge bra must för cider och vin. Läste i din bok om triploida äpplen vilket känns smart då de innehåller mer vätska. Något förslag på sort (bra om det är så syrligt och /eller aromrikt? Jag får också plantera vildapel eller prydnadsapel då äpplen som är sura/beska/bittra är bra att blanda in för en mer rustik smak på cidern - dvs så som fransmännen föredrar.
 

Hej!
Ja, triploida äpplen brukar ge ett bra utbyte vid pressning. Tyvärr är din tomt för kall för att tillåta ett fritt val av saftiga, goda, triploida sorter. Ribston är dock ett utomordentligt val som jag tror att du ska bli mycket nöjd med: ett mycket aromrikt, välsmakande, ganska lättodlat äpple. Frösåker är en annan triploid sort med förnämlig smak som skulle passa dig fint. Kanske skulle du också kunna odla det välsmakande Rossvik.

Gravensteiner vore också ett bra tips — oerhört välsmakande och saftigt -- men det kräver en varmare zon  och äpplena har benägenhet för att drabbas av mögel i kärnhuset (kärnhusmögel) när de lagras, något som tyvärr ger musten en jordig smak.

Melon och Åkerö (ej triploida) har också benägenhet för kärnhusmögel. Men Cellini är ett fint syrligt äpple som jag kan rekommendera samt Maglemer och Golden Noble.

Vill du göra cider med fransk touche vore det fint med någon fransk cidersort på tomten. Vid Pometet som tillhör Köpenhamns universitetet odlar man cideräpplesorter. Du kan pröva att ta kontakt med dem (adress på nätet). Har annars någon läsare tips för hur man får tag i franska cidersorter?

Lycka till med dina planteringar! Gott nytt äppelår!
Görel





tisdag 22 december 2015

Färsk forskning om fruktträdskräfta

Nordapp är förkortning för Prebreeding för Future Challenges in Nordic Apples, ett projekt som bekostas av de nordiska länderna, administreras av Nordiskt Genresurscenter och drivs av SLU, Finska naturresursinstitutet i Piikkiö och Norska Graminor AS i Njos.

Nordapp har fokuserat sin forskning på bland annat fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) som är ett allvarligt problem i just våra nordiska länder där klimatet är svalt och fuktigt. Går det att hitta en resistensgen mot kräfta? Det har forskarna inte lyckats med ännu men man har sett att vissa äppelsorter är mer motståndskraftiga än andra, till exempel Aroma, Frösåker och Santana. 

Fruktträdskräfta yttrar sig i svarta sår och gropar i trädet. Så småningom faller grenen av.
Framöver kommer vi att få fler forskningsresultat från projekt Nordapp som löper vidare till och med 2017. Läs mer  i LTV-fakultetens faktablad 2015:39.

söndag 20 december 2015

Resistens mot grönmögel

Det är milt som i april där utanför. För att säga det som det är, jag gillar det. Jag vill inte ha snö och kyla. Visst vore det kul att kunna ta sparken och flyga fram på Mälarisen i medvind,  men å andra sidan, nu riskerar jag vare sig att halka eller få frostknölar.

Det varmare vädret har nackdelar förstås. Det blir mer lagringsskador på våra vinteräpplen. Lagringsrötorna har ökat i Mellaneuropa på senare år, sannolikt en effekt av klimatförändringen. Importerade äpplen från sydligare länder är därför frikostigt behandlade med medel mot lagersvampen grönmögel, läser jag i ett faktabad från SLU. Grönmögel är inte en skadegörare att leka med. Möglet (Penicillium expansum) avger flera svårt giftiga ämnen som t ex patulin.

Alla äppelsorter är inte lika benägna att drabbas av grönmögel. Forskare vid Balsgård har konstaterat att Katja och Birgit Bonnier tillhör de mest motståndskraftiga äppelsorterna liksom Ringstad, Gloster och Mutsu.

Att tänka på varje höst: grönmögel angriper främst skadad frukt. Det behövs bara en helt liten skada så kommer möglet och hela frukten ruttnar. Lägg endast helt oskadade äpplen i vinterförvar.

Läs mer:
LTV-fakultetens faktablad 2015:38, SLU

Resistens mot grönmögel hos äpple

Fakta från Institutionen för växtförädling – Balsgård



lördag 12 december 2015

Svenskodlat är bäst

Den på många håll svaga skörden av hemodlade ekologiska äpplen -- jag tar för givet att alla odlar ekologiskt --- gör att många av oss måste köpa våra juläpplen i butiken i år. Hur är det då med importerat kontra svenskodlat? Färsk forskning visar att  rester av bekämpningsmedel inte innebär någon långsiktig hälsorisk för oss svenska konsumenter oavsett om vi äter konventionellt odlade eller ekologiskt odlade frukter och grönsaker från Sverige eller utlandet. Dock hittade man mer rester av bekämpningsmedel i importerade frukter än i svenskodlade och ekologiskt odlade frukter.

Om en kombination av bekämpningsmedel i mycket låg dos har carcinogena eller andra negativa effekter vet man idag mycket lite om. Forskarnas slutsats är att om vi vill minska vårt intag av bekämpningsmedel så bör vi i första hand köpa det som är ekologiskt odlat och i andra hand  inhemskt odlade  frukter.
  http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/Examensarbete%20-%20Katarina%20Beckman%20PDF.pdf

Cox Orange är ett underbart äpple att njuta till jul

lördag 5 december 2015

Förträffliga juläpplen

Vinkännare skulle jag inte vilja vara. Jag tycker inte tillräckligt mycket om vin och jag skulle inte klara att skilja alla druvsorter åt. Det finns 1500 olika druvsorter i världen, läser jag i SvD.
Världens äppelsorter är förstås långt fler än druvsorterna, ingen vet hur många och ingen kan känna igen alla.

Nu till jul är vissa sorter givna för oss gammalmodiga som tycker att juläpplen -- som prydnad i granen, i julljusstaken, i fruktskålen -- ska vara rödkindade. Då finns Ingrid Marie, Cox Pomona (ett underbart äpple men kan bli för tungt att hänga i granen), Röd Melon (det finns en sådan mutant), Röd Ribston (en annan röd mutant), Ölands Kungsäpple, Eva-Lotta, Cellini, Berner Rosenäpple och Eldrött Duväpple.

Min favorit bland dessa sorter är det sistnämnda, det lilla vackra äggformade äpplet med hållbarhet till mars eller längre. Utan att tappa arom eller fasthet! Jag är lycklig nog att ha ett träd på tomten och äter varje dag i december min ranson på tre härliga duväpplen, det ena efter det andra.

Sätt ett träd till våren, om du kan! Blommar vackert i vitt, blir ett behändigt träd.

lördag 28 november 2015

The Tree of Information

Den amerikanska veckotidningen The New Yorker innehåller alltid något av intresse. I senaste numret daterat 23 november hittar man en artikel om den 42-årige skåningen Niklas Broström som är bosatt i Oxford och under namnet Nick Bostrom har gett ut en bästsäljande bok om artificiell intelligens: Superintelligence: Paths, Dangers, Strategies.

Jag ska läsa artikeln men inte just idag, den är 16 sidor lång. Idag ska jag göra en beskrivning av Winter Banana som intresserar mig sedan jag den här hösten fått frukter från Skåne och därefter stötte på äpplet i Normandie där denna amerikanska sort verkar vara allmänt planterad.

Winter Banana har sitt ursprung i Indiana, USA, omkring 1876. Ofta ser man en söm (skarp linje) på skalet.
I The New Yorker hittar man alltid fina skämtteckningar. I det nämnda numret finns en teckning som har rubriken The Tree of Information. En orm i trädet håller fram ett äpple och säger så här till Eva: "Äpplet är en trädfrukt. Dess latinska namn är Malus domestica. Kina och USA producerar huvudparten av alla äpplen i världen. Frukten kan ätas rå eller tillagad och ger omkring 75 kalorier". 





söndag 22 november 2015

När trädet drabbas av svamp


Hur gammalt kan ett äppelträd bli? Flera hundra år, om det vill sig. Det är det gamla Åkerö-trädet vid Åkerö säteri i Sörmland ett exempel på. Som Gullmar Henäng har fört i bevis stammar det trädet från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet.

Men det kan inträffa mycket som förkortar trädets livslängd. De här bilderna som jag tog i går visar ett gammalt Åkeröträd omgivet av en krans med honungsskivlingar. När svampexperten Åke Stridh ringde mig häromdagen, passade jag på att ställa några frågor.

Jag fick veta att honungsskivling ledsamt nog gärna går på äppelträd och när det händer finns inget vi kan göra. Svampen är en parasit som går in i trädets rötter och försvagar det. Det drabbade trädet har bara ett fåtal kvar år att leva. Eftersom mycelet går från rot till rot kan även omgivande äppelträd angripas.

Som Åke sa, ibland måste man sätta nya träd. I en trädgård där det dykt upp honungsskivling får man nyplantera i en annan del av trädgården, så långt från svampmycelet som möjligt.


torsdag 19 november 2015

Sommelier och pommelier

En sommelier vet vi vad det är: en person som vet allt om vin och kan ge råd om viner att dricka till olika slags mat. Jag har läst att vi nu också kan ta hjälp av en selmelier: en person som ger råd om vilket salt vi ska använda. För vi har ju inte längre bara två salter att välja på -- fint salt och grovt salt -- utan det finns ett förvirrande stort antal gourmetsalter att hålla reda på för den som önskar snobba i köket.

Vem blir först med att kalla sig pommelier? Alltså en person som vet allt om smak, konsistens, hållbarhet och matlagningsegenskaper hos olika äppelsorter. En duktig pommelier som kan konsulteras av kockar,  matskribenter och livsmedelsföretag -- ja, alla som söker råd om äppelsorter för olika ändamål -- blir värd sitt arvode flera gånger om.

Santana är ett  svenskodlat äpple som jag nyss  köpte i min livsmedelsbutik. Gott att äta klyfta för klyfta, passar fint till äppelkakor. Bra val till fruktsallader eftersom köttet inte brunfärgas så fort. Många äppelallergiker tål det här äpplet.

lördag 14 november 2015

Rättelser och kommentarer

Den som inget gör, gör inget fel. Säger jag för mig själv som en tröst för de fel som tyvärr smugit sig in i min bok "Svenska äpplen".

I dag lägger jag i varje ex av boken en lapp med rubriken Rättelser och kommentarer. Jag ber er som tidigare har skaffat min bok att vara snälla och föra in det nedanstående!


s 192 under Historik står ”vid mitten av 1800-talet”, ska vara ”vid mitten av 1900-talet”
s 230 ny forskning visar att Ingrid Maries föräldrar är Cox Orange och Cox Pomona
s 294 Sten Ebbesten ska vara Sten Ebbersten
s 318 Beateborg ska vara Beateberg
s 398 årtalet 1921 ska vara 1920 
s 508 Eva-Lotta utgår eftersom analysen upptäckts vara osäker
s 508 Filippa S7 S10 ska vara  S7 S24
s 509 Holsteiner Cox S5 S9 ska vara S5 S9 S?

Kart av Gyllenkroks Astrakan

torsdag 5 november 2015

Skicka inga bilder!

Jag har en vädjan som jag vet att alla pomologer som håller på med äppelbestämning ställer sig bakom: Snälla, skicka inte mejl med bilder och begäran om sortbestämning! Inte ens om du skickar ett dussin bilder på ditt äpple kan vi med säkerhet säga vad det är för sort. Pomologen behöver se, känna på, lukta på och smaka på ditt äpple.

Det går inte heller att bestämma  äppelsorter med hjälp av Nordiska muséets äppelapp.

Gör så här: ta med fem fina exemplar av din äppelsort och sök upp en livs levande, kunnig, sympatisk pomolog vid en äppelutställning nästa höst! Bara 11 månader kvar till nästa säsong. Vi ses då!




tisdag 3 november 2015

Första recensionen

Första recensionen av en nyutkommen bok svarar alltid Bibliotekstjänst för och på den grundar landets bibliotek sina inköp. I går fick jag Bibliotekstjänsts recension av min sprillans nya bok "Konsten att sköta ett äppelträd":


Efter att ha läst Görel Kristina Näslunds nya bok kan man travestera Almqvist och konstatera att "Blott Sverige svenska äpplen har". Det svenska klimatet är faktiskt synnerligen väl skickat att ge riktigt goda äpplen. Varmare klimat riskerar att äpplena mognar snabbare och därmed smakar mindre, för att inte tala om alla sjukdomar och parasiter på äpplen som skulle uppskatta värmen. Man kan bli mörkrädd för mindre när man läst Näslunds beskrivningar av de senare! Men framför allt blir man entusiastisk och intresserad av äppelodling. Vi får veta mycket om bl.a. val, plantering, beskärning och annan skötsel av träden, när man plockar och hur man förvarar äpplen, om små och stora skadedjur. Dessutom finns det listor med exempel på sorter som skiljer sig i fråga om blomsterfärg, härdighet, motståndskraft mot det ena och det andra, skördetid etc. I boken finns trevliga färgfoton och litteraturlista. Bara att rekommendera för äppelälskare.

söndag 1 november 2015

Bénédictine = Blenheim Orange

Min resa till Frankrike nyss omfattade fem dagar i Paris och fem dagar i Normandie som är en region med två viktiga näringsgrenar: goda äppeldrycker (cider, pommeau och calvados) och underbara dessertostar (framförallt Livarot och Camembert). När jag förra året besökte Normandie smakade jag  äpplena Cox Orange och Bénédictine (stavas även Bénédictin) köpta i Rouen och fann dem mindre goda. Jag tror att jag dömde ut dem.

Nu fick jag plocka Bénédictine och Cox Orange hemma hos Dominique och Christian som har ett normandiskt sommarhus nära Dozule. Fantastiskt läckra äpplen! Bättre kan inte finnas. Jag svär vid min äppelplockare att jag aldrig mer ska säga att Sverige har världens godaste äpplen.

Bénédictine, även känd som Blenheim Orange
Jag ser i en bok att Bénédictine är det franska namnet på Blenheim Orange. Till våren ska G och jag ympa in sorten i vår trädgård. Jag räknar dock inte med att det ska bli lika oemotståndligt gott här som i Normandie.....


tisdag 27 oktober 2015

Att spaljera äppelträd

Äppelträd som inramning
Har den äppelintresserade något att hämta i Paris? Javisst, ta metron ut till Albert Kahns museum (ligger utanför de vanliga Pariskartorna men finns precis intill tunnelbanestationen Bologne Pont de St-Cloud, linje 10). Muséet är intressant med bl a 72 000 bilder från hela världen i autochrome, en tidig metod för att fotografera i färg, tagna under tidigt 1900-tal.

Albert Kahn var en rik bankir som lät plantera en enorm trädgård indelad i sektioner med var sitt tema: den blå trädgården, den japanska trädgården, den engelska trädgården, den franska trädgården, vinterträdgården, frukt- och rosträdgården o s v.

När mina vänner och jag var där förra veckan hittade vi inte många äpplen i fruktträdgården men vi kunde beundra träd spaljerade på fantasifulla sätt.

Äppelträd i klotform
Ett spiralvridet äppelträd (svårt att se trädets vridning på bilden)

Låt grenarna gå rakt ut  och du får en vacker avskiljare mellan olika rum i trädgården

Ett sätt att spaljera som man inte ska vara nybörjare för att våga sig på
Här har man låtit fyra grenar gå rakt ut och sedan dragit dem snett uppåt för att mötas i toppen

måndag 12 oktober 2015

Om solens betydelse

Ett sådant här år märker man vilken stor betydelse som solen har för fruktens kvalitet. Det är bland annat för att solstrålarna ska nå fram till alla frukterna på trädet -- ge dem smak och färg -- som vi beskär trädet och håller det glest och luftigt. Vad hjälper det om sommaren har varit solfattig som i år.
Sörmlands Kalvill, en stor triploid äppelsort
Många äppelsorter smakar ändå ganska bra men när det kommer Sörmlands Kalvill märker man stor skillnad. I år är dessa äpplen gröna och helt utan arom, de smakar vatten.

Vi har skördat alla träd förutom ett: Vit Vinterkalvill. Det sitter ett ensamt  äpple på ett litet träd i äppelhäcken som G planterade förra året. Så är det, vissa  sorter bär väldigt tidigt, ibland redan i plantskolan.

fredag 9 oktober 2015

Ny bok: "Konsten att sköta ett äppelträd"


Bilden på bokomslaget visar ett gammalt Grågyllingträd med vriden stam (typiskt för den sorten) som jag har fotograferat vid Skoklosters slott, Uppland

Jag säger som Per Gynt när han framhåller att han är autodidakt:
Metodisk har jeg intet lärt,
men jeg har tenkt och spekulert,
og lest meg til en del av hvert.

Jag är autodidakt precis som Per Gynt. Jag har ingen metodisk skolning i hortikulturella frågor. Men jag har haft trädgård med äppelträd i över 40 år och lika länge varit nördigt intresserad av äpplen och äppelträd. Den kunskap jag inte har kunnat läsa mig till, har jag tillfrågat kloka människor om. På den grunden har jag vågat mig på att skriva en handbok med titeln "Konsten att sköta ett äppelträd". Ett stort tack till mina kära vänner i Sveriges Pomologiska Sällskap som lärt mig så mycket under åren! Ett lika stort tack till de experter som granskat texten och lämnat värdefulla kommentarer!

Min bok vänder sig till alla som vill odla egna, hälsosamma, friska ekoäpplen. Den handlar om allt från plantering, beskärning, blomning, pollinering, kartgallring, skörd, förvaring, små och stora skadedjur, nyttodjur att värna om och mycket mer som är bra att veta.

Nyss fick jag den här frågan: "Det blåser mycket där jag bor. Vilken äppelsort passar då att plantera?"
I "Konsten att sköta ett äppelträd" ger jag en lista på äppelsorter som sitter kvar bra på trädet. Jag ger också många fler listor, till exempel på äppelsorter som bär tidigt efter plantering, bär frukt längst ut på grenen (något att beakta vid beskärning), blommar i vitt, blommar i rött, står bra mot skorv, kan ätas av allergiker, tål att förvaras länge och så vidare.

Det finns ett aber med min nya bok. Istället för att ge ut boken själv, vände jag mig den här gången till ett förlag och det ledsamma har hänt att det är ett tryckfel på ryggen. Jag har bett förlaget att trycka nya böcker, men nej. Jag är väldigt ledsen för det här. Om du ändå vill köpa min bok för att lära av innehållet och studera alla listor, lova mig att aldrig, aldrig, aldrig ta av skyddsomslaget......



torsdag 8 oktober 2015

Anna efterlyser 26 äppelsorter

Anna Hoffstedt på fruktutställningen på Nynäs slott i helgen som var

Har jag, eller har jag haft, ett riktigt storstilat projekt? Jag tror inte det. Mina mål har varit de vanliga: Hålla sig flytande, ha någorlunda kontroll på vikten, vara hygglig mot mina medmänniskor. Men Anna Hoffstedt har sedan några år ett stort projekt. Som jag har berättat tidigare har hon bestämt sig för att smaka varje äpple som finns med i Anton Nilssons pomologi.

Här nedan är Annas lista med de frukter som återstår att provsmaka. Kan du hjälpa henne med en av dessa svårfångade äppelsorter? Skriv då till annah_53@hotmail.com!
Billingeäpple
Björkvik
Björnegårdsäpple
Börringeäpple
Ivö
Jungfruäpple
Kvistrumsäpple
Lärjeholmsäpple
Lökäpple från Huskvarna
Manningstons parmän
Mullsjö
Mölnbacka skogsäpple
Norrviken
Röd atlas
Salaholmsäpple
Sandbergs röda
Skälbyäpple
Snilsäpple
Spellinge favorit
Svärmorsäpple
Thuleäpple
Tryserums kransäpple
Uveredsäpple
Villands glasäpple
Värmlands sötäpple
Åbyäpple

    

onsdag 7 oktober 2015

Okänd limerickmästare



Jane Harvey, som gav mig limericken om gröna äpplen, har skickat mig titeln på den bok som den är hämtad ur jämte den aktuella sidan. Anon skrev denna limerick.

måndag 5 oktober 2015

Liten limerick om vådan av att äta äpplen

Sveriges Pomologiska Sällskap har 15-årsjubilerat på Nynäs slott under en vecka. Ett stort tack till styrelsen som ordnat med ett så rikt, varierat program och en fantastisk fruktutställning!

Här är en limerick jag lärde mig av den svensk-engelska grupp som föreläste om morrisdans och sånger att sjunga kring äppelträdet för god skörd:

There was a young a lady from Tyde
who ate some green apples and died.
The apples fermented
inside the lamented
and made cider inside her inside.

onsdag 30 september 2015

Föredrag om Olof Eneroth lördag 3 oktober

Observera! Rätt tid för mitt föredrag om Olof Eneroth, den svenska pomologins fader, är lördagen  den 3 oktober  kl 13 på Nynäs slott! Välkomna!

För ett detaljerat program, gå in på www.svepom.se

tisdag 29 september 2015

Bilder från en fruktutställning

Hör från de ansvariga i Sveriges Pomologiska Sällskap att jubileumsutställningen på Nynäs slott lockade många besökare under helgen. Du som inte hade möjlighet att vara där då, kom till helgen, så kan vi ses!

Jag håller föredrag om 1800-talsmannen Olof Eneroth, Sveriges förste pomolog, kl 13 på lördag och bestämmer äpplen på söndag. OBS! Ta med 5 äpplen av varje sort! Här är två bilder från den vackra utställningen som Erik Karlsson har skickat mig. 

söndag 27 september 2015

Vem skrev på äpplet?


"När jag var borta på bokmässan i Göteborg var det någon annan som skrev här hemma!"
Berättar min granne författaren Beata Arnborg och skickar mig bilden ovan.  Men vem är det som har skrivit så vackert i det röda skalet? Ser kanske snigelskrift ut så här? Någon som vet? 

Jubileumsutställningen på Nynäs slott har öppnat

Har inte själv varit på den stora fruktutställningen  på  Nynäs slott i  Sörmland (dit kommer jag nästa helg) som invigdes i går, men eftersom det är superduktiga krafter inom Sveriges Pomologiska Sällskap som ordnat den är jag viss om att det är ett arrangemang som saknar sitt motstycke: 200 äppelsorter och 70 päronsorter.  En så stor samling av päronsorter har inte visats i landet på närmare 100 år, skulle jag tro.

Är du det minsta pomologiskt intresserad, åkt dit och titta på alla underbara frukter som kan odlas i vårt land!

fredag 25 september 2015

Äpplets dag den 25 september!

Kanelbullen har sin egen dag, messmöret, semikolonet och en massa andra saker också. Men äpplet har hittills inte firats på en speciell dag på året. Det ska bli ändring på det. I dag lanserar Riksförbundet Svensk Trädgård "Äpplets dag" som fortsättningsvis ska firas den 25 september varje år.

Bra idé, eller hur? En dag när vi kan samlas kring kaffe med äppelkaka, när trädgårdsbutikerna kan tävla med varandra om extrapriser på fina äppelträd av många sorter och när alla skolbarn kan få göra studiebesök i en äppelträdgård och lära sig vikten av att odla och äta svenska äpplen. Själv firar jag Äpplets dag i dag med att koka lite äppelchutney.

Bilden är från äppelträdgården vid Skoklosters slott. Där är gott om frukt på träden i år trots att det är så fattigt på andra ställen. Förklaringen kan vara att det finns bikupor i trädgården och bina tar vara på varje timme med hyggligt väder.

söndag 20 september 2015

Svenska äpplen året runt

Fruktodlarna i Skåne har ett mål: att sälja svenska äpplen under hela året. Jag läser i nyhetsbladet på nätet Gott & nära att man kunde leverera sorten Rubinstar fram till 24 juli i  år och  fler långlagrade sorter ska det bli, för nu har man snart ett nytt stort kylhus med gastäta rum där syrenivån är låga 1,5 procent vilket gör att fruktens åldrande saktas ned. Det är tänkbart att Aroma i juli inte är så goda som 10 månader tidigare, men godare än importerade äpplen.

Efterfrågan på svenska äpplen är stor och odlarnas mål är att öka produktionen med 50 procent till 2020. I dag utgör svenska äpplen bara en mindre del av landets totala äppelkonsumtion men Henrik Stridh, vd för den ekonomiska föreningen Äppelriket, tror att det kommer att ändras.

Det behövs fler fruktodlare. För hugade kan det vara bra att veta att det kostar runt 400 000 kr att plantera ett hektar äppelträd (ca 3 500 träd) och driftskostnaden ligger sedan på ca 100 000 kr per hektar. En kommersiell odling förnyas efter 10-15 år.




söndag 13 september 2015

Pröva något nytt!

I veckan var jag på ett möte med idel äppelintresserade människor. En av dem sa att hon hade arbetat flera år  i plantbutiker och aldrig hade hon stött på så många konservativa människor som där. Alla kunderna sa samma sak: "Jag vill köpa samma äppelsort som mina föräldrar hade".

Har man växt upp med ett visst äpple i trädgården, vill man ha den vid sitt eget hus som vuxen. Det är inte konstigt alls. Äpplet påminner om den ljuva, ansvarslösa, glada tiden när vi var barn och det värsta som kunde hända var att få magont av att ha ätit tre äpplen på raken.

Åkerö är en underbar, klassisk äppelsort känt för  att ta många år på sig  med att börja bära frukt. I trädgårdsbutiken vid Steninge slott fann vi dock  ett ungt Åkeröträd till salu, med frukt på grenen.
Ändå är det inte så dumt att våga sig på en ny äppelsort. Som Aroma eller Fredrik. Eller en av de sprillans nya sorterna från Balsgård: Agnes (sommarfrukt), Trulsa (tidig höstfrukt) , Lovisa (stort höstäpple) och Folke (stort vinteräpple).  Jag tror att den kvartetten kommer att bli  mycket populära äppelsorter.

fredag 4 september 2015

Jubileumsutställning på Nynäs slott

Sveriges Pomologiska Sällskap, SPS, fyller 15 år. Det var i december år 2000 som en skara entusiaster startade föreningen som sedan dragit till sig ett stadigt växande antal medlemmar från hela landet (och även utomlands ifrån). Det förnämsta med att tillhöra SPS är att man får träffa trevliga, likasinnade människor att dela erfarenheter med och kanske byta en ymp med ibland. Och så får man  den förnämliga tidningen Pomologen med artiklar och bilder som du inte hittar någon annanstans.

SPS firar sina 15 år med en jubileumsutställning på Nynäs slott den 26-27 september och 3-4 oktober. Gå in på svepom.se för att få ett detaljerat program!  Lördagen den 3 oktober kommer jag själv att hålla ett föredrag om Olof Eneroth, pomologins fader i Sverige, och den 4 oktober hjälper jag till med att sortbestämma äpplen. Alla hälsas välkomna! Vi ses då!




onsdag 2 september 2015

Morgon på TV4

I går var jag med i programmet TV4 Nyhetsmorgon för att tala om äpplen. I fem minuter! Då hinner man inte säga mycket men jag kunde ändå visa Suislepp, Mantet och Hampus som är underbara, tidiga äpplen (inslaget finns att se på TV4 Play).
Hampus 28 augusti  2015
I korridoren i det stora tevehuset hade jag ett överraskande möte med en släkting till Olof Eneroth, den svenska pomologins fader. Tevemannens bror, som heter Mats Kjellström, har släktforskat och resultatet ligger på nätet. Intressant läsning, jag lovar!

måndag 31 augusti 2015

Fy för kartig frukt

Ibland förstår man ingenting alls. Discovery är ett härligt, tidigt äpple med sötma och arom som påminner om jordgubbe. När jag nyss besökte min närmaste livsmedelsbutik skyltade man med svenska Discovery, 35 kr kilot. De såg gröna och inte alls lockande ut men jag köpte ett par. Man kunde svagt ana en liten arom men inte mer. Dessa äpplen var inte värda sitt pris.

 Odlarna borde inte släppa iväg sina äpplen för tidigt. Man skapar inget sug efter svenska äpplen genom att sälja kart.
Kartig Discovery är inte gott

Förra veckan hörde jag talas om ett hotell i Sigtuna där man ställt fram en skål med svenska äpplen till sina gäster. Bara det att äpplena var gröna, hårda. Hur kan man göra så här? Att erbjuda gästerna den kartiga frukten är som att ge barn en påse godis som smakar otäckt, det bäddar för besvikelse. Ifall fruktskålen stod där enbart som dekoration borde den ha försetts med en skylt: Obs! Går ej att äta!






lördag 29 augusti 2015

Falska gyllenkrokar

I går hade vi främmande till lunch. Gästerna överräckte en påse äpplen från sitt träd i Täby. Toppiga. gröna äpplen som jag för mitt liv inte kunde känna igen. Gyllenkroks Astrakan, Östergötlands landskapsäpple, sa gästerna. Nej, bort det. Gyllenkroks Astrakan ser ut på ett annat sätt, sa jag och visade gästerna våra äpplen.
Äkta Gyllenkroks Astrakan  till vänster, falsk till höger
Trädet i Täby planterades på 1930-talet av husets förrförre ägare. I 80 år har det stått där under namnet Gyllenkroks Astrakan. Det är inte helt ovanligt i dag att man får en annan äppelsort i butiken än den man vill ha. Det var säkert inte ett okänt fenomen på 30-talet heller. 

fredag 21 augusti 2015

Slutet på sommaren

Slutet på sommaren -- är kanske det här den bästa årstiden? När man kan promenera på den lilla stadens trottoarer och plötsligt förnimma en fin äppeldoft som man förstår emanerar från trädgården bakom det rödmålade staketet --T B? Ja, T B. När man kan plocka ned och avsmaka paradisiskt vackra, tunga, glasiga Gyllenkroks Astrakan från sitt eget älskade träd. När man kan se att Södermanlands Kalvill har svällt till betydande storlek och lovar att mogna till balsamisk sötma och arom om en månad. När man visserligen kan notera att några träd står tomma på frukt men snart ska det komma en ny vår med långt bättre förutsättningar för pollinering och fruktsättning.
Gyllenkroks Astrakan den 20 augusti. Se upp när du plockar sommaräpplen, det kan sitta en geting med preferens för äpplen i en av de lockande frukterna! Plocka gärna med handskar på händerna!
Slutet på sommaren -- en tid för tacksamhet, glädje och optimism. 

söndag 16 augusti 2015

Trädgårdsmedalj till Olle Ridelius

Riksförbundet Svensk Trädgård ger år 2015 Patriotiska Sällskapets trädgårdsmedaljer till Olle Ridelius, Smedjebacken,  Nils Andersen, Höganäs och Haldo Edlund, Kristianstad.

"Olle Ridelius har genom sina insatser att sedan 1980-talet aktivt leta upp och samla äldre äppelsorter i Dalarna, bidragit stort till att rädda många unika och gamla sorter, som t ex Tunaäpplet i Islingby. Olle var ordförande i Sveriges Pomologiska Sällskap 2008-2011 och brinner för bevarandet av gamla genuina sorter som sedan länge varit försvunna ur plantskolornas sortiment. Genom sina gärningar som lärare på Vassbo trädgårdsskola i Falun har han bidragit till att inspirera och sprida sitt kunnande till nya generationers äppelodlare" skriver Riksförbundet Svensk Trädgård. Grattis Olle!


lördag 15 augusti 2015

Fråga om skorv

Hej Görel Kristina!
Jag har ledsnat på mitt äppelträd. Det har en massa sjukdomar i år. Fläckar och fruktmögelsvamp. Känns bara äckligt. Förra året var det inte heller bra. Alla frukter svartprickiga.Vad råder du oss att göra? Vi kan väl inte såga ner det och plantera en gammal svensk sort...
Margareta

Hej Margareta!
Jag har tittat på ditt träd och håller med om att det inte ser roligt ut. Summerred är känsligt för skorv och nu har vi haft en blöt sommar som gynnar skorvsvampen. Mitt Cox Orange är väldigt drabbat också. Nästa år kan våra träd se mycket bättre ut och ge fina äpplen.

Tyvärr är alla äppelsorter behäftade med någon svaghet, den perfekta äppelsorten finns inte. Man får stå ut med att trädet har mindre goda år och sköta om det på bästa vis med beskärning och kartgallring. Om du ändå vill byta till en annan sort, till exempel en gammal äppelsort som matchar det fina, gamla huset passar sorter som Melon, Åkerö och Gravensteiner bra. 

Tänk på att inte sätta ett nytt träd på samma plats som det gamla (där du kan räkna med att jorden visar så kallad jordtrötthet)! Och låt gärna en slöjdlärare i någon av skolorna ta hand om den fina äppelveden att slöjda med!
Mitt Cox Orange-träd har nästan inga frukter i år,  men på en gren ympad med Rubinette finns  ett antal osköna, skorviga frukter som alla ser ut som på bilden.






lördag 8 augusti 2015

Har njutit första sommaräpplet

Close är det tidigaste sommaräpplet jag känner till. Den som är lycklig nog att ha  Close i sin apelgård har kunnat njuta den i ett par veckor nu, skulle jag tro.  I dag har G och jag smakat Pirja, det tidigaste äpplet i vår trädgård. Vi fick en ymp från den finske, äppelälskande musikern Pentti Hildén och i år har den gett frukt för första gången. Utsökt god, både söt och syrlig, är vårt omdöme.

Leif Blomqvist skriver om Pirja i sin bok "Äppel i norr". Han berättar att sorten har korsats fram i Finland från Huvitus x Melba  och att den introducerades på marknaden 1980. Han skriver: "underbart goda frukter, sötsyrliga med förnämlig arom"  Det kan vi hålla med om! Leif berättar också att Pirja blivit omåttligt populär i Finland och att det är en svagväxande sort. Hos oss har dock Pirja-kvisten visat stor växtkraft och ränt iväg med långa skott.

Pirja är en köldtålig sort som kan odlas i zonerna  VI - VII enligt Leif Blomquist.

lördag 1 augusti 2015

Lilla äppelboken i nyutgåva

År 2002 kom Lilla äppelboken (tänkt för barn mellan 3-6 år men kan även läsas av vuxna) ut på Rabén & Sjögrens förlag. Boken, som illustrerats på ett förnämligt sätt av Kristina Digman och blivit översatt till danska, franska, engelska, tyska och koreanska, har inte funnits på svenska på många år. Nu är den bristen åtgärdad, Lilla äppelboken har kommit ut på nytt, denna  gång i förlagets Klumpe Dumpe-serie.



Hoppas att många föräldrar och förskolor hittar min bok! Den vill ge barnen en introduktion i äpplets värld.

måndag 27 juli 2015

Läser korrektur

Hela helgen har jag läst korrektur på min kommande bok "Konsten att sköta ett äppelträd".  Efter att själv ha gett ut tre böcker om äpplen är jag ovan vid att inte hålla i produktionen, den här gången förlitar jag mig på någon annan. Får hoppas att boken blir fin och att den kommer ut om någon månad!

Ribston, som Andreas Andersson påpekade i sin kommentar häromdagen, är ett äpple med många fina ättlingar. Men jag önskar att många ska upptäcka vilket fint äpple som Ribston är: nästan lika gott som Cox Orange men lättare att odla, bär rikt alla år, kräver inte mycket beskärning och kartgallring, passar till det mesta. Kan förvaras till april med aromen i behåll,  inte många äpplen slår det. Ska du plantera ett vinteräpple i höst, fundera på Ribston. 

lördag 18 juli 2015

Ingrid Maries föräldrar kartlagda

Det har länge varit känt att det danska äpplet Ingrid Marie har Cox Orange som sin ena förälder. I min pomologi "Svenska äpplen" har jag skrivit att Guldborg troligen är den andra föräldern. Det visade nämligen preliminära resultat på Balsgård (baserade på den enkla DNA-markören RAPD). När man senare gjorde större analyser på Balsgård (med SSR-markörer,  simple sequence repeat DNA) stod det klart att Guldborg måste avföras.

Professor Hilde Nybom har nu skrivit till mig och berättat att en dansk poster på Eucarpia-konferensen i Bologna i midsommarveckan visade att det snarare är Cox Pomona som är Ingrid Maries förälder nummer två.

Resultatet från forskargruppen vid Köpenhamns universitet ansågs så spännande att representanter för det internationella Fruitbreedomics-projektet omedelbart kontaktade sina arbetskamrater i Angers, Frankrike, där man har en databas för äppel-DNA. Personalen i Angers kollade sitt gigantiska förråd -- Hilde skriver att här finns en väldig massa SSR-data och data för drygt 400.000 så kallade SNP-markörer för var och en av 1200 äppelsorter -- och kunde bekräfta det danska fyndet. Där ser man hur värdefullt det är med internationellt samarbete!

Ni som har "Svenska äpplen", var snälla och för in att Ingrid Marie kommer av Cox Orange och Cox Pomona!

lördag 11 juli 2015

En översättares dilemma

Fick brev från en översättare i går.  Det gällde  H is for Hawk av Helen McDonald. Jagberättaren besöker en utställning med hundratals äppelsorter. Författaren ger uppgifter om några sorter  -- Charles Ross, Coronation, Chivers´ Delight och Peasgood Nonsuch -- och brevskrivaren vill att jag granskar hennes försök att översätta det till svenska.

Ja, hur gör man? När författaren inte verkar ha så mycket hum om äppelsorter och hennes beskrivningar är felaktiga -- ska då översättaren skriva som det står eller ska hen rätta författaren i den svenska texten? Det är ett dilemma när författaren inte har reda på sig, instämmer översättaren och tillägger att man får försöka göra något med varlig hand så att varken recensenter eller författare hakar upp sig.

 Jag kommer att vilja läsa McDonalds bok när den är utgiven.


onsdag 8 juli 2015

En värmländsk sort mindre

Professor Hilde Nybom har skickat mig ett mejl som berättar att hon med hjälp av DNA-analys har "slaktat" en värmländsk lokalsort. Det gäller äpplet "Linda Paas" som gällt för att vara en kärnsådd uppkommen i Arvika. Inga spår av ympning kunde ses på stammen och äpplet fick namn efter fastighetsägaren. Sorten finns planterad i genbanken vid Echstedtska gården tillsammans med värmländska lokalsorter och den går att köpa från Gränna plantskola.

Sedan Sven Levin jämfört det kanadensiska äpplet Linda med "Linda Paas" och konstaterat fullständig likhet bad han Hilde Nybom på Balsgård att göra en DNA-analys. Hildes analys visade att bladprovet från "Linda Paas" inte kan komma från en fröplanta. Den så kallade värmländska lokalsorten är inget annat än den fina, kanadensiska vintersorten Linda som infördes i Sverige på 1940-talet.

Så glad man är för att det finns forskare som kan hjälpa oss att reda ut saker och ting i den pomologiska världen. Säkert finns det fler felaktigheter ute i landet att upptäcka. Vi får göra som Sven och hålla ögonen öppna.

lördag 4 juli 2015

Problem med bladskorv

Varje dag räfsar jag blad under Cox Orange. Brunfläckiga äppelblad. Det är ingen tvekan om att trädet har drabbats av bladskorv och orsaken måste vara de senaste veckornas myckna regnande. Jag räfsar blad och lägger i biogaspåsen som kommunen tar hand om.

fredag 3 juli 2015

Inte mycket kartgallring i år

Har tagit ned den första spinnmalväven. Har börjat beskära lite smått. Har kartgallrat grenar som jag kommer åt från marken. Men kartgallringen tar inte mycket tid i år eftersom flera träd ledsamt nog står utan frukt. Langeland, Cox Orange, Mantet -- nästan tomma träd.

Jag hör att det är lika dålig fruktsättning i Norrköping, kanske även på andra håll i landet. Jag kommer därtill bara att bara kunna plocka två plommon i år, ett till G och ett till mig. I Norrköping får man inga plommon alls.

För en tid sedan ringde en man och frågade varför hans kära Ingrid Marie-träd inte blommade i år. Jag trodde att man kunde lita på sina fruktträd, sa han. Men det kan man inte. Vi sköter om träden så gott vi kan och de bär god frukt år efter år år, men så, utan att man förstår något, står de plötsligt utan äpplen och plommon.

Weisse Englische  Renette, en av årets nya ympar. Det röda bandet ska varna den som beskär.
Weisse Fransösiche Renette

torsdag 25 juni 2015

Stephen Fry och äppelskalaren

På Youtube finns ett program med  Stephen Fry som visar tidernas bästa  gadgets, finurliga apparater som han och alla vi andra älskar att använda mer eller mindre varje dag. Som till exempel mobilen, datorn, burköppnaren, symaskinen, korkskruven.

Stephen Fry avgudar sin äppelskalare. Den kommer högt upp på hans lista. När Stephen vevar den lilla apparaten som på ett mirakulöst sätt skalar, skivar och tar bort kärnhuset på en och samma gång känner han sig som en trollkarl. Sök Stephen Fry -- Apple Peeler




torsdag 18 juni 2015

Astrakan är ett vackert ord

Svenska Dagbladets läsare skickar nu in en ström av vackra ord till redaktionen. I dag kan man läsa att Mona Udd föreslår astrakan som det vackraste svenska ordet: "Den vackraste sammansättning av bokstäver som jag känner. Dessutom innebär det allt äpplet står för: kunskap och hälsa och hemlängtan -- som i Vilhelm Mobergs Utvandrarserie."


Astrakan är underbart vackert, både ordet och äpplet. Så här långt har mina Gyllenkroks Astrakan hunnit i dag, dagen före midsommarafton. Trevlig midsommarhelg till alla!

onsdag 17 juni 2015

Vackraste äppelnamnet


Hur mycket betyder inte ett namn. Skulle jag ha köpt päronen på bilden om de inte hade gått under namnet forellpäron? Det är osäkert.

Vilket är det vackraste äppelnamnet? Vad tycker du? Det finns många namn att välja på. Ananasrenett är ett fint ord, Melonkalvill likaså.  Jag är svag för Virginskt Rosenäpple och för Sickelsjö Vinäpple. Men kanske är Gyllene Kitajka det mest fantasieggande namnet. Jag älskar dessa små, gula, ofta glasiga äpplen, men jag vet att jag planterade trädet för några veckor sedan mycket för det tjusiga namnets skull.

Kitajka är det ryska ordet för kinesisk. Sorten drogs upp 1907 av den ryske professorn I V Michurin  via korsningen Vit Nalif x Kitajka. Det är osäkert om Kitajka verkligen har sitt ursprung i Kina.

söndag 14 juni 2015

Äppelträdgården på Rosersberg

Förr, under 1800-talet och första delen av 1900-talet, fanns en äppelträdgård vid varje slott och herrgård. Godsens ägare, med hjälp av duktiga trädgårdsmästare, tävlade om att kunna visa upp en stor välskött apelgård. Äpplet var den rike mannens frukt. Vanliga, fattiga människor hade ofta inte möjlighet att odla ett endaste träd.

Vid Rosersbergs slott kunde nyss se bara några få gamla äppelträd men glädjande nog pågår sedan ett par år arbetet med att återställa slottets äppelträdgård. Området är inhägnat så att inga vilda djur skall kunna vandalisera området och träden är bundna till stadiga stödpålar samt försedda med vattensäck vid foten. En föredömlig plantering.


Nu har också träden försetts med skyltar med information som bygger på mina texter i boken Svenska äpplen samt bilder av Ingrid af Sandeberg.

lördag 6 juni 2015

Vackraste äppelhäcken



Vilken sorts häck planterar en inbiten äppelvän? En äppelhäck givetvis. En sådan kan se ut på flera sätt. Jag har en bukettapel-häck vid gatan. Den blommar nu och något mer slösande vackert kan man inte skåda: mängder av små vita blommor mot ljusgröna blad. Doftar ej, men en människa kan inte få allt. I god jord och soligt läge blir häcken mer än manshög. Kan också klippas till en tuktad, låg häck med raka sidor.

lördag 30 maj 2015

Äppelblom och blad

När jag gick i skolan sa min fröken, som samtidigt var min moster, att äppelträd blommade på bar kvist. Jag vet att hon, lika lite som vi skolbarn,  aldrig hade sett ett blommande äppelträd för sådana fanns inte så många i Västerbotten på den tiden, men moster hade väl läst det i en bok och funnit det märkligt: äppelträd blommar på bar kvist.

Sörmlands Kalvill blommar på nästan bar kvist.
Nu är det en sanning med modifikation. Hur bar kvisten är, beror på sorten. Vissa äppelsorter visar knappt några gröna blad när de blommar, till exempel Sörmlands Kalvill. Medan man hos andra sorter knappt ser man knappt blommorna för de stora gröna bladens skull.
 De vita blommorna hos Eldrött Duväpple är delvis gömda under stora gröna blad.

söndag 24 maj 2015

Vit Vinterkalvill med blomknoppar

Hur det har gått med alla de ympar som G har satt in på våra äppelträd ute i trädgården i år vet vi inte, det är för tidigt att yttra sig om den saken. Roligt nog har alla ympar som sattes in på grundstam (A2) tagit sig, men så har de också fått stå och gona sig på glasverandan. En del har skjutit stora blad medan andra visar svagare växt.

 Silkeeple (t v) har vuxit 4 cm medan Greve Pers Bordsäpple (t h) skjutit hela 30 cm.



Vår äppelhäck, som vi satte förra året, har blivit nedklippt och nu hoppas vi att träden ska grena sig vackert. Ett av dem, Vit Vinterkalvill, visar blommor längsefter den lilla stammen!

söndag 17 maj 2015

Segrare blev Hampus!

Det blev Hampus som visade årets första helt utslagna äppelblomma. Vi har ett helt litet Hampus-träd planterat för några år sedan. Det är märkt "storfruktig Hampus" eftersom vi fick trädet under den beteckningen från Ernst Pettersson i Härnevi; Ernst hade i sin tur fått sorten från en man i en närliggande by. Förhoppningsvis kommer några av blommorna att pollineras -- massor av humlor jobbade i trädgården i går -- och jag får för första gången se frukten. Blir den större än vanlig Hampus? Jag kommer att rapportera.


Ska det bli ett ojämnt äppelår i år? Vissa av äppelträden är otroligt blomrika, till exempel Maglemer och Sörmlands Kalvill. Men vad har hänt mina käraste älsklingar Cox Orange och Mantet? Inte en blomknopp! De två träden har gett oförtrutet varje år sedan 2004 och nu plötsligt inget alls. Det hjälper inte att ha varit intresserad av äppelträd sedan 30 år tillbaka, fortfarande finns mycket som inte går att begripa.

fredag 15 maj 2015

Vem vinner?

Det pågår en tävlan i trädgården.Vilket äppelträd kommer att slå ut först? I täten hittar man Hampus, Maglemer och Sörmlands Kalvill. Striden avgörs under dagen.

Maglemer 14 maj 2015

En annan tävlan gäller vilket träd som kommer att blomma mest. Det lutar åt Maglemer som i år är översållat med blomknoppar.

söndag 10 maj 2015

Om familjeträd

Man anar hur stort  det här gamla äppelträdet i I Sigtuna var en gång innan det fick grenarna brutalt avkapade.
En ledsam sak med att bo i Sigtuna är att vi har långt till en bra plantskola. Jag önskar att här funnes en välsorterad butik liknande Kalles trädgård utanför Askersund som vi nyss tittade in i på vägen hem från Västergötland.

G har nu varit på Plantagen i Märsta och köpt säckar med jord. Jag bad honom studera äppelträdssortimentet och det här är vad han hittade: Alice, Aroma, Ingrid Marie, Gyllenkroks Astrakan, Transparente Blanche, Katja, Rödluvan, Silva, Mantet, Sävstaholm. Tio sorter, det är ändå något, men jag öskar att kunden hade åtminstone dubbelt så många sorter att välja från. Plantagen ska dock ha en eloge för att de säljer Mantet, den ljuvligaste sommarsorten av alla. Priset är 400 kr per träd. Jag önskar alla ett Mantet-träd.

Plantagen erbjöd också familjeträd för 1000 kr styck. Jag upprepar vad jag har skrivit tidigare år: köp inte familjeträd! När trädet växer kommer du att vilja kapa de nedersta grenarna för att de är i vägen vid gräsklippningen och så ryker några av sorterna.

Mycket bättre är att plantera ett träd av en frisk sort, till exempel Sävstaholm -- ympa på Sävstaholm, sa alltid Anton Nilsson -- och ympa på alla möjliga läckra äppelsorter allt eftersom trädet växer till. Sommarsorter längst ned, senare sorter högre upp.