tag:blogger.com,1999:blog-79970004931608461342024-03-13T11:05:24.773+01:00Svenska äpplenEn blogg om pomologiska frågor och nyheterGörel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.comBlogger641125tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-14230880577235980482023-12-23T09:54:00.003+01:002023-12-30T10:18:31.784+01:00Om äpplet Rambo<p> </p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal;"> </span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEZL3_GnF2lcMj1fF0-oeO3NQgTCvF6lgHQMb_oNTp6jxfJ7chOvIhmsLrUxbSlBZuNuouLh7RiVEDi3ceP4jaMOAswJJLA1TYHOxAPQ6qvOPNl4F2_dkumjwW2geEpicGQQTH0IrFhVhkhlZNK7HwsnShjpfNm7nZ015528x9SwgkTldDVOyDm3tlj_c/s2917/Rambo.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2615" data-original-width="2917" height="359" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEZL3_GnF2lcMj1fF0-oeO3NQgTCvF6lgHQMb_oNTp6jxfJ7chOvIhmsLrUxbSlBZuNuouLh7RiVEDi3ceP4jaMOAswJJLA1TYHOxAPQ6qvOPNl4F2_dkumjwW2geEpicGQQTH0IrFhVhkhlZNK7HwsnShjpfNm7nZ015528x9SwgkTldDVOyDm3tlj_c/w400-h359/Rambo.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Ramboäpplen</td></tr></tbody></table><span style="font-size: 12pt; font-style: normal;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Rambo. Det hörs på namnet att detta inte är
vilket äpple som helst. Rambo är ett äpple med imponerande magomfång och en
vikt som ofta överstiger 200 gram. Den plattrunda formen gör äpplet skönt att
hålla i och när man för det till ansiktet fångar näsan den starka doften som
bara kan beskrivas som härligt äpplig. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Det stora röda
äpplet är fäst på trädet vid ett kort skaft – hur kan ett så litet skaft hålla
en så tung frukt? Rambo har ett ljust kött som smakar av såväl septembersol som
höstdunkel. Rambo är vackert, väldoftande, saftigt, krasigt, utsökt
välsmakande. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Om du skär upp det imposanta
äpplet ser du att det rymmer ett fåtal tunna och dåligt matade kärnor. Ja, en
del kärnor är små som en fluglort. Det betyder att Rambo tillhör gruppen </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">triploida äppelsorter </span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">som kännetecknas av
kraftigväxande träd, stora blommor och frukter med ett ytterst välsmakande kött.
Underbart goda och väldoftande Gravensteiner vars skal parfymerar dina händer är
givetvis en triploid äppelsort. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Frukterna brukar
vara stora men triploida Ribston, Rött Järnäpple och Rehnskt Bönäpple avviker
genom att hålla medelstorlek. Det triploida trädet har en svaghet: blommornas pollen
duger dåligt till att befrukta blommor på andra äppelträd och kärnorna, ynkliga
att se, kan inte användas till att dra upp nya träd. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Den initierade läsaren
påpekar nu att Åkerö och Melon inte heller visar mycket till kärnor och de är diploida
äppelsorter, det vill säga att de har 34 kromosomer istället för det triploida
antalet 51. Javisst. Åkerö och Melon rymmer bara några få utvecklade kärnor,
men det finns något att lägga märke till: i dessa två fall är kärnorna knubbigt
droppformade i motsats till de plattare, längre kärnorna hos triploida
äpplen.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Flertalet äldre äppelsorter har ett okänt ursprung.
Vi kommer aldrig att få veta Åkeröäpplets sanna bakgrund. Om det tjusiga äpplet
Rambo har vi dock vissa uppgifter. En undersökning av dess historia leder oss
flera århundraden tillbaka. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Resa till</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Norra Amerika</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> är en reserapport i
tre delar som utkom åren 1753 – 1761 och skrevs av Pehr Kalm född 1716 av
finska föräldrar i Själevad, Ångermanland. Han utbildade sig vid universitetet
i Uppsala där han blev en av Carl von Linnés favoriserade lärjungar. År 1748 reste
Kalm tillsammans med trädgårdsmästare Lars Jungström på en över tre år lång studieresa
till östra Nordamerika. De blir borta i mer än tre år. Kalm träffar en
prästänka, gifter sig och får barn men glömmer aldrig sitt uppdrag: att göra
noggranna anteckningar om växter, djur, jordbruk, husbygge, familjeliv,
sjukdomar, klädsel, indianer och mycket annat. Hur bygger man gärdesgårdar i
norra Amerika? Hur behandlar man sjukdomar? För att bota malaria – frossan
kallad – ska man svälja en bit stekt äpple omvirad med spindelväv, får Kalm
veta. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Kalm och Jungström samlar
hela tiden frön som de skickar till Sverige. Det ligger i tiden att kartlägga
naturen med målet att finna nyttigheter som berikar människornas liv. Kanske ska
dessa två upptäcktsresande hitta värdefulla amerikanska foderväxter, köksväxter
och medicinalväxter som kan trivas i Sverige?</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Efter förhandlingar med lenapeindianerna fick
Sverige 1638 tillstånd att etablera en koloni på en udde intill Delawarefloden belägen
mellan två tillflöden som gavs namnen Christina River och Brandywine Creek.
Kolonin, som fick heta Nya Sverige, låg mellan Nya Amsterdam (nuvarande New
York) i norr och de engelska kolonierna Virginia och Maryland i söder. Dit
reste den svenske drängen Peter Gunnarsson 1639 tillsammans med brodern Sven
Gunnarsson på båten </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Kalmar
Nyckel.</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">
</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Bröderna Gunnarsson
blev därmed två av de tidigaste kolonisterna i Nya Sverige. Peter Gunnarsson
tog sig efternamnet Ramberget efter berget med samma namn på hemorten Hisingen
men ändrade det rätt snart till Rambo. Peter Rambo flyttade senare till
nuvarande Philadelphia där han blev en betrodd man i staden, gifte sig med
Brita Matzdotter från Vasa i Finland och fick åtta barn. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Pehr Kalm fick veta
att Peter Rambo vid flytten till Nordamerika hade tagit med sig fröer,
däribland äppelkärnor, från Sverige. Kalm berättar om detta så här: ”En stor
del av de äppelträd, som nu finnas i detta landet, lära först ha kommit från
Sverige. Mr Peter Rambo, en svensk, som bodde ned uti Racoon, berättade för mig
denna dag, att hans farfar Peter Rambo, som varit bland de första svenskar, som
kommo hit, har fört med sig äppelkärnor i en ask, dem han här planterat vid sin
gård. Vid första nedresan hos Peter Rambo åt jag av de äpplen som leda sitt
ursprung från Sverige<b style="mso-bidi-font-weight: normal;">”.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></b></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Här ett annat
utdrag ur resedagboken: ”Vi besökte i dag åtskilliga av de svenska, som här
satt sig ned, vilka mådde mycket väl. En av dem vid namn Anders Rambo hade ett
vackert stenhus 2 våningar högt, samt en stor trädgård där bredvid. Vi blevo
allestädes mycket väl fägnade, och vistades över följande natten hos nyssnämnde
Rambo. Vi kunde ännu ej märka det ringaste tecken till höst, mer än det, att
åtskilliga frukter voro mogne, ty i övrigt stodo alla trän så gröna, och marken
var så full med allehanda blomster, som här i Sverige vid midsommarstiden.[...]
Trädgårdarna, där vi i dag har vandrat fram, hade ingen annan stängsel än låga
gärdesgårdar. De voro dock uppfyllte med allehanda slags sköna frukter. Vi
blevo i början halvhäpne, när vår vägvisare steg över hägnaden in i en av dessa
trädgårdar, och samlade åt oss åtskilliga behagelige frukter. Ännu mera öktes
vår förundran, när vi blevo varse, att ägarne ej en gång brydde sig om att
vända ögonen på oss. Vår följeslagare lämnade oss till svar, att de här ej äro
så nogräknade om något litet frukt som på många andra orter i världen, emedan
de hava en så stor ymnighet därav. Vi märkte sedan mer än ofta, att de i
Sverige och Finland äro mycket mera nogräknade om ett par rovor uti rovlandet
än de här om de välsmakeligaste frukter”. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Hackspiten är ett
stort gissel. ”Denne är skadlig både på Mayslandet och i äppel-trädgårdarna; ty
han hackar sönder Mays-axen och äter upp äpplena. Somliga år infinner han sig i
stort antal, i synnerhet där söta äpplen växa, dem han så uppäter, at ej mera
än torra skalet sitter qvart”. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-tab-count: 1;"> </span>I Philadelphia får Kalm
lära sig hur man lagar </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">apple</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">dumplins</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">. ”Et sätt, huru en
Äpplerätt af de Ängelska här plägar tilredas, var äfven detta: De taga et
Äpple, skala det: göra så en deg af vatten, mjöl och smör, baka den tunt ut,
och omgifva Äpplet dermed.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Detta bindes
sedan uti en ren Linklut, lägges i en gryta, och kokas. När det är fullkokadt,
tages det af, och sättes på bordet. Medan det är varmt skäres skårpan af på ena
sidan. Derpå hafva de smör och såcker tilhopa blandade, hvilket lägges inuti,
der Äpplet är, hvarefter Såckret, Smöret och Äpplet blandas väl tilhopa; då det
är färdigt. De kallar detta Apple Dumplins.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Somliga kallardet Apple Pudding.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Det smakar rätt väl”.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Här en anteckning
från 6 oktober 1749: ”Trä-gårdar voro i myckenhet vid Chichester. De stodo
fulla med Äppel-trän, hvilka nu likasom suckade under sin börda af de många
äpplen, hvarmed de voro belastade. Mästa delen af dem var vinter-äpplen, hvilka
voro tjenlige at förvaras öfver vintern, och altså vid denna tiden mycket sura.
Mäst vid alla bond-gårdar och andra gårdar här i landet var en sådan
äppelträdgård, och den merendels tämeligen stor, hvadan ägaren hade god hjälp
både til mat och dryck i sit hushåld för en stor del av året. Jag förundrade
mig ofta öfver folkets kloka eftertanka här i landet. Så snart någon tilhandlat
sig något nytt land, derest hvarken var hus eller upbrukad jord förut, var
gemenligen des aldraförsta<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>göromål, at
köpa sig unga äppelträds-stammar och anlägga en äppelträgård. Sedan började han
först, at se sig om efter hus, och uptaga mark til åker. De visste att träden
fordrade tid [...] Vid denna tiden såg jag allestädes vid gårdarna qvarnar,
hjul, vältar och andra machiner, at krossa sönder äplen med, samt prässar, at
sedan göra Cider deraf”. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Kalm säger inget om
varför det var viktigt att plantera äppelträd med det allra första. Det var
inte så mycket för att få äpplen att äta eller att laga </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">dumplings</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> av utan för att få
råvara till cider. De svenska nybyggarna brukade dricka hembryggt öl men nu är cider
den stående drycken för vardag och fest. Kalm träffar den 91-årige mannen Nils
Gustafson som berättar att i hans barndom nyttjade ingen av svenskarna cider
och det dröjde länge innan de tog efter sina grannar engelsmännen, men det har
ändrat sig. ”Nu för tiden äro här ganska få, som brygga öl eller dricka, utan
de bruka gemenligen Cider”.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">I mitten av juni
1749 befinner sig Kalm i Albany: ”Äppelträn af åtskilliga slag sades trifvas
här ganska väl, och bära så så skön frukt, som på något annat ställe i Norra
Amerika. Mäst vid var gård på landet voro stora äppel-trägårdar. En art af
äpplen funnos här, som voro ganska stora och tillika mycket välsmakeliga. Desse
sändes om Höstarna som en raritet både til Nya York och andra orter. Af de
kärnor jag af dessa samlade, och i Åbo i Finland sådt, har jag fåt up en
myckenhet trän, som trifves ganska väl, och ej tagit minsta skada af våra
Vintrar; men som de ej ännu har blommat, så kan jag ej säga om den frukt de här
bära, vill likna den de hade uti Albany. På landet härom kring Albany göras
hvar Höst af äpplen en mycken skön Cyder”. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Hur kan den här
mannen, Linnés lärjunge, nyfiken och frågvis om allt han ser i det främmande
landet, vara så förstockad att han inte ber sina värdar att få namnet på det
stora och välsmakeliga äpplet som skickades som en raritet till New York? Var
detta kanske det äpple som senare fick namnet Rambo? Vi kommer aldrig att få veta.
Kalm intresserar sig mycket för äppelodling men han nämner inte en enda
äppelsort vid namn i sin resedagbok. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> <span> </span><span> </span><span> </span><span> </span><span> </span><span> </span>År 1751 återvänder Pehr Kalm till Sverige.
Han gör ett längre uppehåll i Stockholm och visar ingen brådska att resa vidare
till Uppsala. Det får Linné – som var en av initiativtagarna till Amerikaresan och
som Kalm skriver om med största respekt i sin bok: ”Vår tids berömde
Naturkännare Herr Archiater Carl Linneaus som varit min praeceptor i alla delar
av Historia Naturalis, samt handledt mig med största ömhet och alltid vårdat
sig om min välfärd” – att gå i taket. Linné skriver till sin vän Abraham Bäck,
kunglig livmedikus i Stockholm, i en ton som blandar stark irritation med ömhet:
”tag eldbränder och kasta efter Prof. Kalm att han må komma oförtövat till
Uppsala, ty jag längtar efter honom som en brud efter kl 1 på natten”. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">De äppelträd med ursprung i en svensk kärna
som Kalm mötte hos Peter Rambo, sonson till den förste Peter Rambo, måste ha varit
100-åriga. Där kan också ha funnits yngre träd ympade med de först uppdragna
sorterna. Vi vet inte om Kalm fick smaka äpplet Rambo. Vi vet inte ens om den
goda frukten fanns vid hans besök 1748. Det går inte att utesluta att äpplet Rambo
har ett annat ursprung än en kärna från Hisingen. Någon i släkten Rambo kan ha
satt en amerikansk äppelkärna som gav ett fint resultat, gett den nya lyckade
sorten namn efter familjen och fört ut både träd och frukt till försäljning. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Det kan också vara
så att Rambo är en förkortning av Rambour. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Knappt har jag
tänkt tanken förrän jag får stöd för den. Den amerikanske presidenten Thomas
Jefferson är känd för att ha haft en stor fruktodling vid Monticello, den
pampiga herrgården i Virginia som i dag är öppen för allmänheten som ett
museum. Odlade kanske Jefferson ett äpple kallat Rambo? Har han uttryckt en
åsikt om det äpplet? På fråga till Monticellos kansli blir svaret att Rambo inte
förekommer bland de äppelsorter som dokumenterats av Jefferson och det finns
inget som visar att den funnits i hans fruktodling. Däremot har personalen
ibland tagit med Rambo i de äppelprovningar som man ordnar för allmänheten.
Peggy Cornett, som har titeln </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">curator of Plants at Monticello</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">, det vill säga att hon är ansvarig för
växterna vid herrgården, skriver så här om Rambo i sitt svarsmejl: ”It is a
French apple variety with great antiquity, dating to the sixteenth century, and
was referred to as Summer Rambour and Rambour Franc”. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Rambo är alltså liktydigt
med en fransk äppelsort som stammar från 1500-talet. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">I uppslagsverket </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">The New Book of Apples, The Definite
Guide to Apples</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Including
over 2 000 varieties</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> av Joan Morgan och Alison Richards från 2002 står detta: Rambour
är ett franskt ord för stora, röda äpplen. Rambouräpplen har odlats överallt på
den europeiska kontinenten och förekommer fortfarande i trädgårdar i Frankrike
men blev aldrig populära i England. Rambour Franc är det mest kända rambouräpplet
och det tros ha sitt ursprung i byn Rambour nära Abbeville, Picardy. Äpplet De
Rambure som omtalas 1532 av botanisten Jean de la Ruelle kan vara synonymt med
Rambour Franc även kallat Rambour d’Eté [det vill säga Sommarrambour] som
fortfarande odlas i Frankrike. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Jag letar upp
Rambour d´été på nätet och hittar tre hemsidor med exakt samma illustration av
äpplet – ett helt äpple, ett ituskuret äpple och en klunga blommor – men den attribueras
till tre olika konstnärer: Henri Louis Duhamel du Monceau (1700–1783), Pancrace
Bessa (1772–1835) och Pierre-Antoine Poiteau (1776–1854). Någon av dessa
fransmän kan vara upphovsman till illustrationen. Det viktiga för mig är den
exakta likheten mellan detta äpple och det som går under namnet Rambo: samma
sköna runda form, samma djupa skafthåla och korta skaft, samma runda, lätt
spolformade kärnhus och samma koniska foderrör med mittställda ståndare. Allt
tyder på att Rambo och Rambour d´été är samma äppelsort. Visserligen är äpplet
på den gamla bilden grönt med röda strimmor men äpplen muterar ofta och det kan
vid flera tillfällen under århundradena ha uppstått röda mutanter. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">The proof of the pudding is in the
eating</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">
heter det i England. När hösten kommer behöver jag se och smaka Rambo och
Rambour d´été <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>sida vid sida för att vara
övertygad om att de är identiska.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; tab-stops: 114.0pt;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></b></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Äpplet Rambo hat varit en vida spridd och
omtyckt äppelsort i östra USA. År 1804 är Rambo medtagen i </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Domestic Encyclopedia</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> och under de
följande 100 åren förekommer sorten i samtliga amerikanska pomologiska verk av
betydelse. I boken </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">The
Apples of New York</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> som kom 1903 är Rambo självklart med. Man får veta att
äpplets ursprung är okänt men att det har sitt namn från de familjer som förde ut
sorten på marknaden. Äpplet har odlats mycket i Delaware, Pennsylvania och New
Jersey och infördes till Ohio av inflyttade familjer från Pennsylvania. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">I dag, skriver
författaren S A Beach i </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">The
Apples of New York</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">, är Rambo inte lika planterad som den var ett halvsekel tidigare.
Sorten rekommenderas inte för kommersiell odling, men eftersom äpplet är så
välsmakande menar Beach att Rambo säkert även fortsättningsvis kommer att planteras
i hemträdgårdar. Fruktköttet beskrivs så här: </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Vitt med dragning åt gult eller grönt, fast, ganska
fint, starkt krasigt, mört, saftigt, svagt syrligt,</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">aromatiskt, gott till mycket gott.
Särskilt passande som dessertäpple. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Ramboäpplets glansdagar som en ledande
äppelsort är över, men i östra USA är det fortfarande en populär frukt vilket
visas av historien om hur Rambo fick ge namn till en berömd filmhjälte. Författaren
David Morrell<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>– född 1943 i Kanada men
bosatt i USA sedan 1960-talet – är mest känd för sin roman </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">First Blood</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> som kom 1972.
Bokens huvudperson heter Rambo men i den film som gjordes 1982 fick hjälten,
spelad av Sylvester Stallone, ett förnamn och kallas John Rambo. Filmen fick en
stor framgång och det gjordes flera populära uppföljare. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">David Morrell, som var
bosatt i Pennsylvania 1968 när han skrev </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">First Blood</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">, har berättat hur han kom att fastna för namnet Rambo:
”Jag kämpade med att hitta ett bra namn för min huvudperson. En eftermiddag sa
min fru att hon hade köpt ett så gott äpple vid ett stånd. Jag smakade på
äpplet och, ja, det var ett väldigt gott äpple. Vad heter det, frågade jag och
fick veta att sorten kallades Rambo. Jag rusade till skrivmaskinen”. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">David Morrell har
också sagt att namnet Rambo påminde honom om den franske poeten Arthur Rimbaud
vars dikt </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">En tid i
helvetet</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">
från 1873 stämmer väl med Rambos grymma upplevelser som krigsfånge.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">I USA finns organisationer
som värnar om träd förknippade med amerikansk historia, historical trees eller
trees of antiquity. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Rambo räknas som ett
historiskt äppelträd, a vintage apple, och olika krafter arbetar för att bevara
det. Vid Cornell University i New York finns en botanisk trädgård där man
planterade Ramboträd år 1985. I september 2006 planterade den svenske ambassadören
Gunnar Lund två Ramboträd vid American Swedish Historical Museum i
Philadelphia. Samma år anlades en plantering med 50 Ramboträd vid North Dakota
State University i Fargo, North Dakota. Träd av sorten har också planterats på
flera andra ställen som har svensk anknytning, till exempel i Lindsborg,
Kansas, och The Swedish Cabin, Drexel Hill, Pennsylvania. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-style: normal; line-height: 150%; mso-bidi-font-size: 16.0pt;">Föreningen Swedish Colonial Society håller
minnet av den gamla svenskkolonin vid Delawarefloden vid liv och Herbert Rambo,
ättling till Peter Rambo, var i början av 2000-talet föreningens ordförande. På
hans initiativ har ympris av Rambo skickats från genbanken vid
Cornelluniversitetet, New York, till Sverige där det efter obligatorisk,
årslång karantänvistelse och sanering från skadedjur kunde okuleras till 10
träd att sättas i svensk jord. Mattias Iwarsson, som varit i kontakt med
genbanken, fick veta att det enda Ramboträd som finns i genbanken är den
rödskaliga sorten Rambo Red Summer och det växtmaterial som skickades till
Sverige kom från det trädet; de ansvariga hade inga uppgifter om sortens
ursprung. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Den 21 maj 2007, en
solig försommardag, var vi ett femtiotal inbjudna som såg den amerikanske ambassadören
Michael M Wood sätta spaden i marken och plantera ett Ramboträd vid gården
Lövsta i Funbo utanför Uppsala. Platsvalet bestämdes av att Pehr Kalm arbetade vid
gården som föreståndare för ägaren Sten Carl Bielkes experimentträdgård före
avresan till Nordamerika 1748. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Den närliggande
gården Sävja har ägts av Linné och även där sattes ett Ramboträd. De som
svarade för planteringen där var Pia Kalm, släkt med Pehr Kalm, och Ramboättlingen
Marianne Sandels. Den senares förfader Andreas Sandel var en av de svenska präster
som sändes över för att arbeta bland församlingsbor i den gamla svenskkolonin.
Sandel kom att gifta sig med Peter Rambos dotterdotter Maria och paret flyttade
efter några år till Hedemora i Dalarna. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; text-indent: 65.2pt;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Nu har Ramboäpplet kommit tillbaka till
Sverige, sa Herbert Rambo vid ceremonin vid Lövsta. Men äppelsorten Rambo/Rambour
d'été fann sin väg till Sverige långt tidigare. Det är faktiskt troligt att det
växer åldriga träd av sorten på olika håll i landet. Gullmar Henäng presenterar
Rambo i boken </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Fler
svenska äpplen</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> och nämner där att Späth & Söhne i Berlin, tidigare en av Europas
största trädskolor, har sålt äppelsorten Rambo och företagets säljområde
inkluderade Sverige. Rambo finns också med i Alnarps kataloger från 1893 och
några år framåt. Under rubriken </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Nya äpplesorter</span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></b><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">i katalogen läser
man detta om Rambo: ” Under vinterns lopp erhöllo vi från Nordamerika ympkvistar
som vi förökat och erbjuda intresserade fruktodlare nu desamma på försök. Alla
äro ettåriga och ympade på vildstam”. <span style="mso-spacerun: yes;"><br /></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Referenser</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Kalm Pehr </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Resa till Norra Amerika</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> delarna 1 – 3, utgiven 1753–1761</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Ny upplaga utgiven 1904–1929</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Kalm P. </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Peter Kalm’s travels in North America. Revised from the
original Swedish and edited by Adolph B Benson, with a translation of new
material from Kalm’s diary notes</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Dover, 1966</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;"><a href="https://dianecapri.com/2012/03/diane-capri-reveals-david-morrell-and-rambo/"><span style="font-style: normal;">https://dianecapri.com/2012/03/diane-capri-reveals-david-morrell-and-rambo/</span></a></span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;"><span style="font-style: normal;"> </span></span><span class="MsoHyperlink"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">
</p><p class="MsoNormal"><span style="font-style: normal;">Iwarsson, M. </span>Kom
Rambo från Göteborg?<span style="font-style: normal;"> Pomologen nr 3, 2018</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><style>@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:1;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;}p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:16.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
font-style:italic;
mso-bidi-font-style:normal;}.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;}div.WordSection1
{page:WordSection1;}</style><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> <br /></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Henäng G, Näslund G K. </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%;">Fler svenska äpplen.</span><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> Sveriges Pomologiska
Sällskap 2023 <span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p>
<p><style>p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:16.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
font-style:italic;
mso-bidi-font-style:normal;}p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter
{mso-style-priority:99;
mso-style-link:"Sidfot Char";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm;
font-size:16.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
font-style:italic;
mso-bidi-font-style:normal;}a:link, span.MsoHyperlink
{mso-style-priority:99;
color:blue;
mso-themecolor:hyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed
{mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
color:purple;
mso-themecolor:followedhyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}span.SidfotChar
{mso-style-name:"Sidfot Char";
mso-style-priority:99;
mso-style-unhide:no;
mso-style-locked:yes;
mso-style-link:Sidfot;
mso-ansi-font-size:16.0pt;
font-style:italic;
mso-bidi-font-style:normal;}.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;}div.WordSection1
{page:WordSection1;}</style></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-65127621332021169972023-11-18T11:04:00.001+01:002023-11-18T11:04:27.530+01:00Rosemary Russett x Muskatrenett<p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhD4rUQPo3u0LbSyfgndiuhquqMkp_OQjUZnq4YwD3rslS2sEOLv0xCBQ3YhDWEXSflh4o_E-lJ7w7OOneODcw5eT7XjaPET6qur1255WQF6DO0lj_oCTVAbLqCCPjAXioEqCrew9Gk9FSwnV9n6ets99JZ2KnQ1tipWDOBcd0bRmbjz07Dc7wAGWiMqz8/s3553/cox%20orange%2023:9-16..jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3350" data-original-width="3553" height="378" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhD4rUQPo3u0LbSyfgndiuhquqMkp_OQjUZnq4YwD3rslS2sEOLv0xCBQ3YhDWEXSflh4o_E-lJ7w7OOneODcw5eT7XjaPET6qur1255WQF6DO0lj_oCTVAbLqCCPjAXioEqCrew9Gk9FSwnV9n6ets99JZ2KnQ1tipWDOBcd0bRmbjz07Dc7wAGWiMqz8/w400-h378/cox%20orange%2023:9-16..jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Cox Orange </td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"> </td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p><span style="font-size: medium;">Analyser utförda av brittiska forskare har visat att
Rosemary Russett och Muskatrenett (även kallat Margil) är föräldrar till
Cox Orange, det supergoda äpplet som just nu går att hitta i välsorterade butiker. <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;">Rosemary Russet beskrivs i <i>The New Book of Apples</i> som konisk, svagt åsig, med lite rost på skalet här och där. Smaken beskrivs så här: <i>intense, sweet-sharp taste of acid drops, not as sugary as Ashmead's Kernel.</i> En illustration i samma bok visar ett medelstort, gulrött äpple. Rosemary Russett, med anor från 1831, skulle jag gärna vilja smaka. Frågan är om ett sådant träd går att hitta i Sverige. </span></p><br /><span style="font-size: medium;"> </span><p><span style="font-size: medium;"> </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-90391201762752173372023-11-06T10:58:00.003+01:002023-11-06T10:58:55.554+01:00Vem vet något om surkulor? <p><span style="font-size: medium;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8zBw-RxfIIOCZVjW-mg_Ui9VqYIvhFbZf6jadPUe3FBZeoP5ibW3vVBQ0U0H3G1hdslN5HUa2IW0CR8kJd8UIVQI6b6rFSYCbR4lH3czMCJ9_0HIDkmnHY-vzeCu7OMkhPoUsLYS-USiIrlk-NfUliGCyJ12eSPzVCIBTWpAA_KMJXBA2j_aIDF7vBPM/s640/Surkulor.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="480" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8zBw-RxfIIOCZVjW-mg_Ui9VqYIvhFbZf6jadPUe3FBZeoP5ibW3vVBQ0U0H3G1hdslN5HUa2IW0CR8kJd8UIVQI6b6rFSYCbR4lH3czMCJ9_0HIDkmnHY-vzeCu7OMkhPoUsLYS-USiIrlk-NfUliGCyJ12eSPzVCIBTWpAA_KMJXBA2j_aIDF7vBPM/s320/Surkulor.jpeg" width="240" /></a></span></div><span style="font-size: medium;"><br /></span><p></p><p><span style="font-size: medium;">Bilden ovan visar surkulor. Så kallas dessa gula, starkt syrliga äpplen som odlas på Åland. Vad är det egentligen för något, frågar min vän Leif som skickat bilden. Har dessa äpplen ett annat namn, är det en känd sort? </span></p><p><span style="font-size: medium;">Jag vet inget alls om surkulor. Men det kan vara naturligt att sätta det namnet på frukt från ett träd som kommit upp från kärna och ger starkt sura äpplen. Det kan mycket väl vara så att det finns många kärnsådder på Åland med inte så söta frukter som fått heta surkulor.</span></p><p><span style="font-size: medium;">Vet någon av läsarna något om detta? Var då snäll och hör av dig så att Leif kan få bli lite klokare. <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-11947986687314805312023-11-05T09:02:00.005+01:002023-11-05T09:02:54.832+01:00 Smalare sortiment hos svenska odlare<p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"> <table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilO7Gz5_WaUd0Is6Lb385So2gKVW-wa-hSWWa8xG0KMhnxZk0AUg6j9IHwwGTCUrciyy6Y8WvTLdd7_ZkNi1P3Z5kJYUtIdDFZcOfKOJXIMBPpdUlCCK3d3iV9e829PaTerAASCguhxsWQGs-yIV1nLz6wQL58X_DnUFO3xOTG4P0lPbcRZHiQb6lU6jQ/s2105/Gravensteinera%CC%88pple.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2105" data-original-width="1967" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilO7Gz5_WaUd0Is6Lb385So2gKVW-wa-hSWWa8xG0KMhnxZk0AUg6j9IHwwGTCUrciyy6Y8WvTLdd7_ZkNi1P3Z5kJYUtIdDFZcOfKOJXIMBPpdUlCCK3d3iV9e829PaTerAASCguhxsWQGs-yIV1nLz6wQL58X_DnUFO3xOTG4P0lPbcRZHiQb6lU6jQ/w598-h640/Gravensteinera%CC%88pple.jpg" width="598" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Det saftiga, krasiga Gravensteineräpplet inte bara smakar otroligt gott. Det har också en himmelsk doft. <br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p><span style="font-size: medium;">Jag har förut skrivit om att det dåliga utbudet av svenska äppelsorter i butikerna. Svenska Dagbladet behandlar det ämnet på ett uppslag i dagens tidning. </span><span style="font-size: medium;">I en vanlig svensk livsmedelsbutik svarar inhemska äpplen för bara 15-20 % av alla sålda äpplen. </span><span style="font-size: medium;">Enligt Jordbruksverket importerade Sverige 81 322 ton äpplen under 2022. Samtidigt producerade svenska äppelodlare 31 500 ton äpplen. Butikens storsäljare är Royal Gala, Granny Smith och Pink Lady; lägre lönekostnader – äpplen måste plockas för hand – kombinerat med större skördar per ha gör att importfrukten kan säljas till ett pris som svenska odlare har svårt att konkurrera med. </span></p><p><span style="font-size: medium;">Tycker du att det är färre svenska sorter i butikerna i dag än för 20 år sedan? Det stämmer. Henrik Stridh, vd för grossistföretaget Äppelriket, berättar att i början av 2000-talet tog företaget in 53 äppelsorter från odlare varje år, äpplen som gick vidare till butiksdiskar runtom i landet. I dag har sortimentet krympt till ett 15-tal sorter. Till exempel Aroma, Ingrid Marie, Rubinola, Frida och Cox Orange finns kvar. Medan Katja, Summerred, Alice, Åkerö och Gyllenkroks Astrakan har försvunnit. Till och med Henrik Stridhs egen favorit Gravensteiner har fått lämna in. Han uttalar sig så här:</span></p><p><span style="font-size: medium;">– De är galet goda. Gravensteiner är smakernas Rolls Royce. Men den är stötkänslig och blir fet på skalet när den kommer in i butik, det säljer inte. </span></p><p><span style="font-size: medium;">Även forskaren Kimmo Rumpunen är intervjuad i dagens tidning. Hans favoriter är Agnes, Folke och Cox Orange. Rumpunen rekommenderar Cox Orange för trädgård i södra Sverige. Det vill jag kommentera. Jag odlade Cox Orange med stor framgång både i Sollentuna och senare i Sigtuna. Du som bor i Mellansverige, plantera Cox Orange som är ett fantastiskt äpple. Gravensteiner och Cox Orange är två guldklimpar i äppelvärlden. </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-3575352141657754332023-11-03T09:37:00.002+01:002023-11-03T09:40:25.794+01:00Anna Hoffstedts 33 år långa jakt <p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLDWC05hTxP17dWpVeN7K-lslG7kVUrp_vnADBLgiLOUSBC709Xx5Bv8dtW5fR9qKO2HIvHpAcByM4VUhC_CBonf9AoZqvTzvN6lwrS7b8hkhcuFeiZvawR8mgDJxUKTvXsHKumtbVLUVFYIwiHknPS1bRFKiWYKcr9znJuFyYGHZYEBcf_HyY_Bz0GsA/s3246/DSC04699.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3246" data-original-width="2385" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLDWC05hTxP17dWpVeN7K-lslG7kVUrp_vnADBLgiLOUSBC709Xx5Bv8dtW5fR9qKO2HIvHpAcByM4VUhC_CBonf9AoZqvTzvN6lwrS7b8hkhcuFeiZvawR8mgDJxUKTvXsHKumtbVLUVFYIwiHknPS1bRFKiWYKcr9znJuFyYGHZYEBcf_HyY_Bz0GsA/w294-h400/DSC04699.jpg" width="294" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Anna Hoffstedt, Uppsala<br /></td></tr></tbody></table><br />I dag upptas halva första sidan av Svenska Dagbladet av en stor bild på min vän Anna Hoffstedt och rubriken är <b>Hon har smakat 257 äppelsorter. </b> Går man sedan till sidorna 24-25 får man läsa om Annas 33 år långa jakt på alla äppelsorter som nämns i Anton Nilssons bok <i>Våra äpplesorter.</i> Ett par gånger har jag här i min blogg listat äppelsorter som fattades henne och bett att läsarna skulle hjälpa till, om möjligt. Det har ni också gjort! Tack vare er och många andra fick Anna så småningom tag i alla sorterna i Antons bok. Ingen dålig prestation! </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-84180305138785419172023-10-29T10:07:00.001+01:002023-10-29T10:07:05.299+01:00Svenska äpplen bristar i butiken<p><span style="font-size: medium;">Det bristar, säger man i livsmedelsbutiken när en vara har tagit slut på hyllan eller inte finns att köpa in. Häromsistens var det katrinplommon som bristade – kanske hade skördarna slagit fel. Svenska äpplen bristar sorgligt nog alltid varje höst fast våra äppelodlare har massor med goda sorter att erbjuda. </span></p><p><span style="font-size: medium;">Min närmaste Icabutik i Uppsala säljer ett enda svenskodlat äpple, Santana. Lite bättre är det i livsmedelsbutiken vid Vaksalatorget. Där finns svenska Santana, Åkerö, Aroma och Holsteiner Cox, alla till 39 kr kilot. Åkerö är givetvis ett enastående äpple men av dessa fyra är Holsteiner Cox min favorit. Jag tar det kallt från glasverandan, skär i klyftor och njuter stort. </span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhf755vulNJ78ghC-p9HlsOO4ZEfOMxBXVN1jh-V729qe5xEKRZouEFUbHt8cNaY_4HEN4GqTEmog7dqbdEc3kaQFkW-mWf45vp54WCPy_tUNO5dVI_Ny006gH2Pmf72lPJAHiRRDqLf6T7bmlFrOvq8lEDyEOuExVBqJoJRZDpylMgogddVVCVu2_E6f0/s4032/IMG_5343.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhf755vulNJ78ghC-p9HlsOO4ZEfOMxBXVN1jh-V729qe5xEKRZouEFUbHt8cNaY_4HEN4GqTEmog7dqbdEc3kaQFkW-mWf45vp54WCPy_tUNO5dVI_Ny006gH2Pmf72lPJAHiRRDqLf6T7bmlFrOvq8lEDyEOuExVBqJoJRZDpylMgogddVVCVu2_E6f0/w300-h400/IMG_5343.jpg" width="300" /></a></div><br /><span style="font-size: medium;"><br /></span><p></p><p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-20795472691408551102023-10-22T09:03:00.002+02:002023-10-22T09:03:41.497+02:00Muskatrenett – ett supergott äpple<p>Vilket är det allra godaste äpplet? En knepig fråga som jag har fått många gånger. Det fantastiska med äpplen är att det finns ett stort antal sorter som bjuder en rikedom i smaksensationer. Därför finns det många favoritäpplen bland oss äppelvänner. </p><p>Mantet är en underbar, tidig frukt som doftar himmelskt och smakar suveränt nedplockad från trädet men även som ugnsbakad. Just nu, när jag skriver detta, äter jag fasta, saftiga klyftor av Rossvik som är en otroligt god senhöstsort med smak av druvor. I går njöt jag av Maglemer som är precis lika sensationellt god och mångas favoritsort: krasig, saftig, aromatisk. <br /></p><p>Säg att jag skulle förvisas till en öde ö med en enda äppelsort att njuta av. Vilken sort skulle jag plantera där? Förut skulle jag ha sagt Cox Orange som har en ljuvlig smak och en härlig fast konsistens; butiksköpt Cox Orange är god men den smakar ännu mycket bättre när man odlar den själv. </p><p>I vår förra trädgård i Sigtuna ympade vi in Muskatrenett på ett träd och jag föll handlöst. Ett otroligt ljuvligt, smakrikt äpple. Vi fick vår ymp av en vän. Om man går in på nätet, kan man hitta sorten i någon plantskola någonstans. Muskatrenett går ofta under handelsnamnet Margil. Äpplet kräver dock minst zon 2. Har du en solig vägg att spaljera sorten mot kan det vara värt att göra ett försök även i zon 3 och 4. <br /></p><p>Gullmar Henäng presenterar Muskatrenett i boken <i>Fler svenska äpplen. </i>Han skriver att äpplet är en mycket gammal sort som odlades redan på 1600-talet. Bilden nedan visar en lite skrynklig, vinterlagrad Muskatrenett, det är tyvärr den enda bild jag har. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRJlkI3OGACfwhzIbgu2X1NaDDavMotPtamEdwakbhI2qC4tcpQfnoDH02v2KeMUFMsVQYTCh6ArX9Ion31yZVE6HMcOR8D75ntywM4wgkwVPjXql0HzF8mgSPxf0dYenQHseDIhcglScv26dBkrg-jKFMkFCmKAXEfKjE-HdQ5-ez2gnaPFnQl4eLzUQ/s1744/Muskatrenett.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1677" data-original-width="1744" height="308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRJlkI3OGACfwhzIbgu2X1NaDDavMotPtamEdwakbhI2qC4tcpQfnoDH02v2KeMUFMsVQYTCh6ArX9Ion31yZVE6HMcOR8D75ntywM4wgkwVPjXql0HzF8mgSPxf0dYenQHseDIhcglScv26dBkrg-jKFMkFCmKAXEfKjE-HdQ5-ez2gnaPFnQl4eLzUQ/s320/Muskatrenett.jpg" width="320" /></a></div><br /><p><br /></p><br class="Apple-interchange-newline" /><br />Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-56581938050247157622023-10-13T08:08:00.001+02:002023-10-13T08:08:35.911+02:00Min godaste chutney<p>
</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpSHdIb04l6oc1zP_sSQb-DqgmaKtc_xjjtGAnkUVhLCt3t_n1Q6e_M6ILO4YDAtjc8YEcyxI-MJhbbJmL2EjdOIedLWSJqD0d6wrmzKoZEPYeTTqqKbL6TpAgWwInkSCOiZsjUBXfNpLJuL62cciKgUBlDGT7aB7pg5lQDlHDQMqD-s-l8Y6riZnuh-Q/s1988/chutney.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1988" data-original-width="1800" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjpSHdIb04l6oc1zP_sSQb-DqgmaKtc_xjjtGAnkUVhLCt3t_n1Q6e_M6ILO4YDAtjc8YEcyxI-MJhbbJmL2EjdOIedLWSJqD0d6wrmzKoZEPYeTTqqKbL6TpAgWwInkSCOiZsjUBXfNpLJuL62cciKgUBlDGT7aB7pg5lQDlHDQMqD-s-l8Y6riZnuh-Q/s320/chutney.jpg" width="290" /></a></span></div><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"><br /> </span><p></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Chutney – en kryddad, sötsur fruktblandning
– är något som engelsmännen plockade upp från det indiska köket under
kolonialtiden. Nu är tiden att koka en stor sats chutney som räcker ett tag. Använd gärna äpplen av olika slag, söta såväl som syrliga.
Frukten behöver inte skalas först. </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal;">ÄPPELCHUTNEY<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>(1,7 liter)</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">1,5 kilo äpplen</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">2 stora, gula, hackade lökar </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">4 stora, skivade vitlöksklyftor</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">4 dl farinsocker</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">2 dl äppelcidervinäger</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">2 apelsiner, skalade och skurna i
bitar<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">2 msk garam masala</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">100 g skalad, tunt skivad, färsk ingefära</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">1/2 dl gula eller svarta senapsfrön</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">1 tsk salt</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Halvera äpplena från foderhålan ned till
skaftet. Skär bort fodret och ta bort kärnhuset med ett kuljärn. Skiva halvorna och skär dem sedan tvärsöver i små bitar.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Blanda allt i en gryta. (Öka till 3 msk garam masala om du vill ha starkare kryddning).</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Låt koka under lock
i 45 minuter. Rör någon gång under tiden. </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-size: 12pt; font-style: normal; line-height: 150%;">Ös chutneyn i glasburkar med skruvlock. Bra presenter under hösten...<br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-size: 12pt;"> </span></p>
<p><style>p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:16.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"Times New Roman";
font-style:italic;
mso-bidi-font-style:normal;}.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;}div.WordSection1
{page:WordSection1;}</style></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-19169796476440040872023-10-02T09:14:00.003+02:002023-10-02T09:14:43.280+02:00Pallfrukt till alla<p><span style="font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5AfLgK1un6HokN6uDjw8lPauZv4qy-Ag3cnf4crqiGCjYKKrxy_Wgx9_VlVvtTKHgMSaVZYdVoJC7odJEHrYwekKgsGuuF-SHW29724ieQJip-1zwmT-M7_4B8jgVhA-OlHlcRO_oV2jevLfYtiV3aMOxTBALoaGu4G31wSzSjO3fi4t90bsFArfexG4/s2038/A%CC%8Akero%CC%88.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1130" data-original-width="2038" height="221" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5AfLgK1un6HokN6uDjw8lPauZv4qy-Ag3cnf4crqiGCjYKKrxy_Wgx9_VlVvtTKHgMSaVZYdVoJC7odJEHrYwekKgsGuuF-SHW29724ieQJip-1zwmT-M7_4B8jgVhA-OlHlcRO_oV2jevLfYtiV3aMOxTBALoaGu4G31wSzSjO3fi4t90bsFArfexG4/w400-h221/A%CC%8Akero%CC%88.jpg" width="400" /></a></span></div><p></p><p><span style="font-size: medium;">Pallfrukt är ett ord jag snappade upp föra året. Pallfrukt är äpplen som trädgårdslösa kan plocka från kommunala träd i parker, från träd hos våra vänner och hos snälla människor som fyller korgar och ställer ut vid grinden. Tack vare givmilda själar i Uppsalas villakvarter har jag kunnat njuta stora, tegelröda Åkerö varje dag den senaste tiden. </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-33823160543217962882023-09-30T14:09:00.005+02:002023-10-01T10:31:48.028+02:00Lördag på Fyristorg<p><span style="font-size: medium;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUmLJ_fxAJ8Nz-U3-T7r65ecxdmbEZaW9q2V-61edLNz_jnx4eGlJofeNrHHIZZIPr9162_hg0yr30iY5iTGU5Nvf-pghMrCmN_AlMyVKhXOHT0FNXXku_-omXkVUwa8g2QhFyXPnv8FUTVRnZsD7YxQEQ5gIRSGCW98UnS-inoEUlfYc4gSih6ZL12vA/s4032/Sivol.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUmLJ_fxAJ8Nz-U3-T7r65ecxdmbEZaW9q2V-61edLNz_jnx4eGlJofeNrHHIZZIPr9162_hg0yr30iY5iTGU5Nvf-pghMrCmN_AlMyVKhXOHT0FNXXku_-omXkVUwa8g2QhFyXPnv8FUTVRnZsD7YxQEQ5gIRSGCW98UnS-inoEUlfYc4gSih6ZL12vA/w400-h300/Sivol.jpg" width="400" /></a></span></div><span style="font-size: medium;">Varje lördag kan vi Uppsalabor handla spännande varor på Fyristorg i Uppsala: blommor, tomater, kakor, bröd, bär, svamp, skinn med mera. Vid ett stånd fångade vackra äpplen skyltade Sivol mitt öga. Vad var nu detta? En ny sort i Pomonas rike? Säljaren sa att det var hennes barnbarn Lovis som fått ge namn åt en kärnsådd som kommit upp på tomten. Sivol=Lovis om man läser det bakifrån. Äpplet smakade inte dumt alls. Om jag ska gissa på Sivols föräldrar lägger jag en slant på Åkerö och Signe Tilisch. <br /></span><p></p><p><span style="font-size: medium;">Goda kärnsådder växer upp hela tiden. Kanske kommer jag att möta sorter som Ekå, Nalla, Samot, Allimac och Atsa på Fyristorg i framtiden.<br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-61135621853874579792023-09-25T17:50:00.001+02:002023-09-25T17:50:12.763+02:00 Äpplets Dag och Alexandra Smirnoff<p>Efter middagen i dag, Äpplets Dag, kanske vi äter ett favoritäpple och tänker på vilken lycka det är att så ljuvliga frukter kan växa i vårt kalla land. Tänk också på den finlandssvenska pomologen Alxandra Smirnoff som dog den här dagen för 110 år sedan. Bilden visar Alexandra Smirnoff och hennes hund vid ett äppelträd. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFsTvBzQwhNdUvnkAuZyu0ILBOk1_4Js8gYV21E0pP_MvLCEJyJ0veg03ZNGaVmClO3_34u8oK1GTaMJnE1fK2qW2IpfKxXAgrOEKb7NaPpqZ4pU5tLRzffpEuo5lX_6iFTjBAOKkgiU81buFDFIiSuFnS6TG3ysFX2H3Qs_pmjCPJ3KoCEqRGz_HRcEQ/s4000/SLSA_801_SLSA_801_87.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4000" data-original-width="2971" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFsTvBzQwhNdUvnkAuZyu0ILBOk1_4Js8gYV21E0pP_MvLCEJyJ0veg03ZNGaVmClO3_34u8oK1GTaMJnE1fK2qW2IpfKxXAgrOEKb7NaPpqZ4pU5tLRzffpEuo5lX_6iFTjBAOKkgiU81buFDFIiSuFnS6TG3ysFX2H3Qs_pmjCPJ3KoCEqRGz_HRcEQ/w476-h640/SLSA_801_SLSA_801_87.jpg" width="476" /></a></div><br /><p><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-71832558140394778412023-09-25T10:38:00.003+02:002023-09-25T10:38:53.417+02:00Detta är Agnes<p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFU6nekUQpaVDp_vHIA4dvfF3Grk_B3eunBTUF0lSozNBcpRozXdxrD2idwsPdD9Ni6bAIO3b2trJVYNW9PfK0nAwXE8mKcPuxrfzadLYCmSwWL2na8GUdEbsrL0GSItn2lBWjAK7-fIsVMrd156oTxXqxdetwqduNKfwiFCDy_UUr0ctxFE8OJCNBQWU/s2269/Agnes%201.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2039" data-original-width="2269" height="360" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFU6nekUQpaVDp_vHIA4dvfF3Grk_B3eunBTUF0lSozNBcpRozXdxrD2idwsPdD9Ni6bAIO3b2trJVYNW9PfK0nAwXE8mKcPuxrfzadLYCmSwWL2na8GUdEbsrL0GSItn2lBWjAK7-fIsVMrd156oTxXqxdetwqduNKfwiFCDy_UUr0ctxFE8OJCNBQWU/w400-h360/Agnes%201.jpg" width="400" /></a></span></div><span style="font-size: medium;"><br />Min vän Agneta hade en fråga: hennes frukter från Agnes-trädet var inte smakliga. Skulle inte äpplet vara supergott? Jag fick frukter, kontrollerade att det verkligen var Agnes och kunde sedan bara reagera med lovord: Agnes smakar verkligen mycket bra. Så varför var Agneta missnöjd? </span><p></p><p><span style="font-size: medium;">Alla människor har inte samma smak. Majoriteten av äppelvänner tycker mycket om Ingrid Marie och Aroma men just dessa äpplen lämnar mig kall, jag äter hellre andra frukter. Agnetas smaklökar gillar inte aromerna hos Agnes och hon kan välja att antingen skänka sin skörd till grannar som kommer att bli tacksamma (och kanske gengäldar med en äppelkaka vad det lider) eller ympa trädet med andra sorter.</span></p><p><span style="font-size: medium;">I boken <i>Fler svenska äpplen</i> beskriver jag Agnes efter frukter som Kimmo Rumpunen vid SLU skickade mig. Dessa äpplen hade inte rött fruktkött som Agnetas äpplen på bilden ovan. Här måste ha inträffat en trevlig mutation. <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-77260109318662392712023-09-23T10:00:00.004+02:002023-09-23T10:00:49.907+02:00Pressat hos musterierna<p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMvIwBglQPUiVAo3YcT1OYPNA4TRgt7INBXoS-9Vpv0Ky-iD_G9X_jdwXwS20dEsFAjlkckgvdf5gGDG7jiy9RShiQTyBnUjdifFGX9JmojVSoCWNy_YrrrMDAlvkuWRhsTCJeFvPno7-ViLufzAWxIs2RuBOGTANiwZqqwwC5ue20fwYrsMyoqvl9zuE/s3865/mustapparat.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3865" data-original-width="3240" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiMvIwBglQPUiVAo3YcT1OYPNA4TRgt7INBXoS-9Vpv0Ky-iD_G9X_jdwXwS20dEsFAjlkckgvdf5gGDG7jiy9RShiQTyBnUjdifFGX9JmojVSoCWNy_YrrrMDAlvkuWRhsTCJeFvPno7-ViLufzAWxIs2RuBOGTANiwZqqwwC5ue20fwYrsMyoqvl9zuE/s320/mustapparat.JPG" width="268" /></a></span></div><span style="font-size: medium;"><br />Musterierna har svårt att hinna med i höst, hör jag. Många, många står i kö för att få sina äpplen pressade till dryck. Dels har det att göra med att livsmedelspriserna är höga och människor givetvis vill ta vara på vad de har i trädgården. Dels beror den stora rushen just nu på att den långa perioden av torka i maj följt av en regnig sommar gjorde att många äppelsorter tyvärr brådmognade och har fallit ned långt i förtid. </span><p></p><p><span style="font-size: medium;">Det är förnämligt att få sina äpplen pressade och bekvämt förvandlade till en hållbar dryck. Men grannar kan också gå ihop om en mustapparat och pressa själva. </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-69354722347066734452023-09-19T10:39:00.001+02:002023-09-19T12:27:22.868+02:00 Sagolika Signe Tillisch<p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"></span></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsno5OGMHCV6r-N6uAaBEcgiNob4CJTp819dpOIEB1BUGRoxKzCXtlYS2hBIaYjO_U2Q0xVLc3BOcOo08tUL_7hj17FB6yz8IyRkNO1EZzqaob-1RtiaJa1z_-2Orm3tr0Iha0wf3bJZmfkdWyekBADIo6EqyyipoqgnEd4HpCFd0aCOZzstsMEOJR6lw/s1597/IMG_5293.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1527" data-original-width="1597" height="613" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsno5OGMHCV6r-N6uAaBEcgiNob4CJTp819dpOIEB1BUGRoxKzCXtlYS2hBIaYjO_U2Q0xVLc3BOcOo08tUL_7hj17FB6yz8IyRkNO1EZzqaob-1RtiaJa1z_-2Orm3tr0Iha0wf3bJZmfkdWyekBADIo6EqyyipoqgnEd4HpCFd0aCOZzstsMEOJR6lw/w640-h613/IMG_5293.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Det tunga, imposanta äpplet Signe Tillisch känns igen på sina fem kraftiga knölar vid foderhålan, sin ljusa kind och sin doft. Detta är en fallfrukt plockad i Uppsala 17 september 2023. <br /></td></tr></tbody></table><span style="font-size: medium;"><br />Signe Tillisch är Danmarks bidrag till en bättre värld (det finns förstås många fler, till exempel H C Andersens sagor och Anthon Bergs marsipanbröd). Ursprunget är inte helt kartlagt; det kan vara så att häradsfogden Tillisch i Bjerre nära Horsens gjorde en kärnsådd och fick upp ett vackert träd vars frukter han gav namn efter sin dotter Signe. Sorten infördes till Sverige omkring 1890 och har alltsedan dess spritts runtom i landet. Odlingszon 4 har angetts som nordlig gräns för Signe Tillisch men vi har ett varmare klimat numera så i ett skyddat läge i zon 5 kan den säkert också trivas. </span><p></p><p><span style="font-size: medium;">Man kan säga att Signe Tillisch är ett senhöstäpple. Jag åt äpplet häromdagen men det var omoget: det hade inte utvecklat sin fulla arom och var lite för hårt. Nästa gång smakar jag det vackra äpplet i slutet av september/början av oktober. Då är köttet mört och smakar ljuvligt. En gastronomisk fullträff, vill jag påstå. </span></p><p><span style="font-size: medium;">Men ho är fullkomlig? brukade snillet Christoffer Polhem säga när han hade misstagit sig. Det finns inget fullkomligt geni och inget fullkomligt äpple. Signe Tillisch har nackdelen att det lätt får svarta skorvfläckar. Beskär trädet så att det är glest mellan grenarna och solen kan torka upp bladen snabbt efter regn, det förebygger skorvsvampens tillväxt. <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;">Det varmare klimatet gör att äpplen som Signe Tillisch har sämre hållbarhet än förr. Med tur håller äpplet till åtminstone Lucia. Då gäller förvaring i en låda på balkongen, i kyl eller i en sval, ren jordkällare. När G och jag tidigare hade en trädgård med flera äppelträd gjorde vi oss en köldsäker låda genom att klä en stor kartong med frigolitskivor i botten och på sidorna. Den rymde många lager frukt. Alla äpplen vi stoppade ned i lådan fick lov att vara i perfekt skick: utan några krosskador, utan sår på kinden och med skaftet kvar. </span></p><p><span style="font-size: medium;">Det finns syrligare äppelsorter som passar bättre till pajer och kakor. Men som dessertäpple att skära klyftor av och njuta långsamt är Signe Tillisch ett perfekt val. Lyssna gärna samtidigt på musik av Händel ... <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"> <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-27759101690666644122023-09-18T09:53:00.004+02:002023-09-18T09:53:33.693+02:00Varning! Lagom är bäst <p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGPiZn1KNgq_7_Ijp-tMsnZIg8Iww7eGlFFBXiMnAyg2eiQPKkn4y8T64a_0YC5604Lrth6LzJOCfXT72M0r_5dl15zyoPwxiHpY4NPaDVkZ1UGZmvboTEXN77TaFLbzfkkLdsYC8XnpaGr3WVkLQvYAf8FB0X3J_P-QrSGMQYKbC-U8MYZk4dH3gwvxg/s3409/Pirja%201%2010:7-18.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3409" data-original-width="2268" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGPiZn1KNgq_7_Ijp-tMsnZIg8Iww7eGlFFBXiMnAyg2eiQPKkn4y8T64a_0YC5604Lrth6LzJOCfXT72M0r_5dl15zyoPwxiHpY4NPaDVkZ1UGZmvboTEXN77TaFLbzfkkLdsYC8XnpaGr3WVkLQvYAf8FB0X3J_P-QrSGMQYKbC-U8MYZk4dH3gwvxg/w266-h400/Pirja%201%2010:7-18.jpg" width="266" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Pirja, ett fint, finskt sommaräpple</td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td></tr></tbody></table> </span></p><p><span style="font-size: medium;">I går kväll gick jag till sängs med rejält magknip. Vad hade jag ätit? Inget konstigt alls, vanlig svensk husmanskost till middag. Varför dessa hemska plågor? </span></p><p><span style="font-size: medium;">Jag rannsakade min dag och fann svaret: jag hade frossat på Signe Tillisch och Åkerö. För många äpplen ger magknip, det borde en så gammal människa som jag komma ihåg. </span></p><p><span style="font-size: medium;">Hur många äpplen man tål är individuellt. Jag skulle säga att tre äpplen – utspritt över dagen – är en lagom dos för de flesta. </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-87013328948281410842023-08-15T09:55:00.004+02:002023-08-15T09:55:35.936+02:00Dra upp din egen sort<p><span style="font-size: medium;">I går tittade jag igenom några gamla kalendrar. Jag såg då att jag hade antecknat detta för den 8 mars 2010: "Satte Glosterkärna som hade grott". Det vill säga att jag hade hittat en kärna som börjat gro inuti ett äpple av den delikata vintersorten Gloster. G och jag satte kärnan i en kruka med vanlig blomjord. Det växte ganska fort upp en liten planta som fick komma ut i trädgården när det blev sommar. </span></p><p><span style="font-size: medium;">När vi sålde huset 11 år senare var trädet imponerande högt och bar de grannaste äpplen. Du kan se trädet på omslaget till min bok <i>Konsten att sköta ett äppelträd</i>. Detta nya, unika vinteräpple – som fick heta Oster – hade god smak, fast kött och lång hållbarhet. Sedan kan jag inte uttala mig om trädets härdighet eller motståndskraft mot sjukdomar. Nu finns trädet tyvärr inte mer eftersom de nya ägarna behövde skapa en bollplan till sina pojkar och det måste man förstå. Oster finns ändå kvar hos goda vänner som hämtade ympar medan tid var.</span></p><p><span style="font-size: medium;">Jag berättar det här för att inspirera dig att sätta en kärna. Med tur drar du upp en sort som blir släktens favoritäpple. <br /></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGsfukFktqGvRIfsitC1A9vMvVnAm-ak26eNGCVLS9J0-slQr8IKBq8r4uTZ7cQw3swls23TG9I7rG02V9m-W3R5gaVsotRt9h6-lL3MV02_RZ3REZ3NIDhyzsosPmKB_iYPaF9-aYTCxwss7WSAcJ3VHYUihp47Q36qbdcROYEC1myIJ5kSYZapfii3Q/s4032/Oster.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3024" data-original-width="4032" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGsfukFktqGvRIfsitC1A9vMvVnAm-ak26eNGCVLS9J0-slQr8IKBq8r4uTZ7cQw3swls23TG9I7rG02V9m-W3R5gaVsotRt9h6-lL3MV02_RZ3REZ3NIDhyzsosPmKB_iYPaF9-aYTCxwss7WSAcJ3VHYUihp47Q36qbdcROYEC1myIJ5kSYZapfii3Q/s320/Oster.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="font-size: medium;"><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIbcCFE8ine6whDbZkhwjIJ6VEQIk1K5pss5RTZwFAs-HJO2wPYD3mn4IcOoHAOzD9IPzf0RDvb5eW79qNQlgZiYfKgstE5xyHHDz3Fdi8CaJWt-IdElNvURd3AdklxLdA2SDjTvrK3_gEyX1_6d1G4N3dZNkvCiGBDxPKvq1qZKNRCFz_DZ7mB-fV_1Q/s680/FramsidaKonstenatt%202.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="680" data-original-width="467" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIbcCFE8ine6whDbZkhwjIJ6VEQIk1K5pss5RTZwFAs-HJO2wPYD3mn4IcOoHAOzD9IPzf0RDvb5eW79qNQlgZiYfKgstE5xyHHDz3Fdi8CaJWt-IdElNvURd3AdklxLdA2SDjTvrK3_gEyX1_6d1G4N3dZNkvCiGBDxPKvq1qZKNRCFz_DZ7mB-fV_1Q/w275-h400/FramsidaKonstenatt%202.jpg" width="275" /></a></div><br /><br /></span><p></p><p><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-19891525101960355322023-08-13T10:34:00.005+02:002023-08-13T10:35:25.495+02:00Linné om träd<p><span style="font-size: medium;">Förra helgen hade jag släktingar på besök och kände det som min plikt att låta ungdomarna bekanta sig med Carl von Linné, Uppsalas stora berömdhet. Vi gick en guidad vandring i Linnéträdgården som ligger mitt i staden och vi åkte till Hammarby, den store mannens berömda sommarställe. </span></p><p><span style="font-size: medium;">En gård utan träd är som ett skalligt huvud utan peruk, sa Carl von Linné. Jag tror att han skulle vara glad om han visste hur många vackra äppelträd som växer vid hans Hammarby. Många av träden bär präktigt med frukt i år. </span></p><p><span style="font-size: medium;">Guldrenett (nedan) är en tjusig sort som Linné kanske inte odlade men kan ha mött på någon av sina resor i landet. </span></p><p><span style="font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHEsG6oRJxe-vGNYdU45eFJuHfaF9gDmpvN32ZQyyroGNQIgYM6brsJOhvkZ0Ul5cTXYuLXdLBWjHJtZuDfe8_O7PPjPKFtNvJX-UTbyhcCBo-QJZCZ2jWyEWayfyIW3UVgU6zBkTxZuwrLt6rFzhNnUP2P--gyqR4LyzlF58O1TzBTSBcBGy-YBQgRJc/s4320/Guldrenett.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3240" data-original-width="4320" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHEsG6oRJxe-vGNYdU45eFJuHfaF9gDmpvN32ZQyyroGNQIgYM6brsJOhvkZ0Ul5cTXYuLXdLBWjHJtZuDfe8_O7PPjPKFtNvJX-UTbyhcCBo-QJZCZ2jWyEWayfyIW3UVgU6zBkTxZuwrLt6rFzhNnUP2P--gyqR4LyzlF58O1TzBTSBcBGy-YBQgRJc/w400-h300/Guldrenett.jpg" width="400" /></a></span></div><span style="font-size: medium;"><br /> </span><br /><p></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-19753307778167151902023-07-26T09:04:00.000+02:002023-07-26T09:04:23.620+02:00Vad gör vi med fallfrukten?<p>Nu ligger det mycket frukt på marken under äppelträden. Det är frukt som blivit angripen av äppelvecklare eller av annan anledning släppt taget om grenen. Vad gör man med dessa ofullgångna frukter? Samla ihop dem och låt dem gå till att driva biogasbussarna. Eller göm dem i komposten så blir det näringsrik jord till äppelträdet så småningom. </p><p>Men lägg de största och finaste frukterna i en skål och sätt i rummet. På bilden ser du ett Gravensteiner och tre Rhode Island Greening. De sprider den ljuvligaste äppeldoft.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJaV_l1UsDgMXeDszjU0jO9-O0gKcP7Ne9Ghp-zAZIyoI2i1yRKGuE_T3I7bb2SqFbFLe4FzFzjZ4GFe00G23Oim8n7MW2iTJSOokzZKqBm4QwY5rJMwQ14evkht0z0W5gEOz-IyhcMK3u1xnyEvMGmnNEVsZ-Yza3YCCgPOxbrU8nBMmcrrj-dH91HRs/s3788/IMG_5142.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="3788" data-original-width="3024" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJaV_l1UsDgMXeDszjU0jO9-O0gKcP7Ne9Ghp-zAZIyoI2i1yRKGuE_T3I7bb2SqFbFLe4FzFzjZ4GFe00G23Oim8n7MW2iTJSOokzZKqBm4QwY5rJMwQ14evkht0z0W5gEOz-IyhcMK3u1xnyEvMGmnNEVsZ-Yza3YCCgPOxbrU8nBMmcrrj-dH91HRs/w319-h400/IMG_5142.jpg" width="319" /></a></div><br /><p><br /></p><p><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-67377055907225477882023-07-16T08:58:00.003+02:002023-07-16T08:58:23.267+02:00Ett äpple om dagen<p>En god vän gav mig boken <i>The Concise Oxford Dictionary of Proverbs</i>. En skatt. Jag behöver aldrig mer ha en tråkig eftermiddag. Det första jag slog upp var <i>An apple a day keeps the doctor away.</i> Jag läser att det är ett gammalt ordspråk i Pembrokeshire: "Eat an apple before going to bed, And you'll keep the doctor from earning his bread". Här citeras också en gammal folklig version av samma talesätt: Ait a happle avore gwain to bed, An' you'll make the doctor beg his bread".</p><p>Som jag längtar efter att sätta tänderna i årets första svenska äpplen. Inte många veckor kvar nu. Det röda äpplet nedan är Agnes, ett nytt gott svenskt sommaräpple. <br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPvd0JFOIkav8ghJp-Mo2-IOsEstbrk6dHIzQFyfNRj7QLUjEZyQVMv-_3RMmGfD5eypXtuQMIgLzhDHKGGf70GvK1C1irxq_yDcNUxvIFbcN5jfRQ8UktMeG5BG_zE86NknW0wahPyFd7tvP3VUCDfBa-NDDiKSDjwzkfHceBvYTA_APJv0vtcaHyg-M/s3871/Agnes.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2591" data-original-width="3871" height="428" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPvd0JFOIkav8ghJp-Mo2-IOsEstbrk6dHIzQFyfNRj7QLUjEZyQVMv-_3RMmGfD5eypXtuQMIgLzhDHKGGf70GvK1C1irxq_yDcNUxvIFbcN5jfRQ8UktMeG5BG_zE86NknW0wahPyFd7tvP3VUCDfBa-NDDiKSDjwzkfHceBvYTA_APJv0vtcaHyg-M/w640-h428/Agnes.jpg" width="640" /></a></div><br /><p><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-15222920093681082952023-06-20T10:28:00.002+02:002023-06-20T10:29:59.098+02:00På spaning efter kart<p> </p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8svZOrnYU5PmuUVz0aY6AEnHK1IgZTU2iwiNy7j73SUaLa3g9-lr2DP-Rg_yfK_XpT6VIUubGeDs1HD6v80lHYT-S74Dl7v5Mc6_NRs3PzBttl-XNH6szX8FoNqsqu9lKYUZFk0YErQV9PZIwAv_JjGq6z7_Fga7vgYEkQyM-RRLqrseZ0E9A1AtbMbo/s3024/kart%20av%20gravensteiner.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2452" data-original-width="3024" height="324" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8svZOrnYU5PmuUVz0aY6AEnHK1IgZTU2iwiNy7j73SUaLa3g9-lr2DP-Rg_yfK_XpT6VIUubGeDs1HD6v80lHYT-S74Dl7v5Mc6_NRs3PzBttl-XNH6szX8FoNqsqu9lKYUZFk0YErQV9PZIwAv_JjGq6z7_Fga7vgYEkQyM-RRLqrseZ0E9A1AtbMbo/w400-h324/kart%20av%20gravensteiner.jpg" width="400" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Kart av Gravensteiner 20 juni 2023<br /></td></tr></tbody></table> <p></p><p>Det är nu man kan ana hur äppelskörden ska bli. Den kart som bildats är stor nog för att lätt kunna upptäckas bland äppelbladen. Den kommunala fruktträdgården i Uppsalas stadspark är mitt spaningsområde och där ser jag tråkigt nog många träd utan så mycket kart medan andra, till exempel Gravensteiner, har mängder. Låt mig tro att det ser hoppfullare ut på andra ställen. </p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmJnM-CIeYXLGSzh52qHXX0wcH9Cfy4ppAjG4lltSvvos1uNXvTVependzaZNUGlr4nU9aaMTwKg083nZcKGmtRCT0_AU8blJSoGrjp5NhwDf9e94qB3pW5oFgUqRxNez-ajDkFTn6VqvATpOTb81LmaGl9VN8oK00n2unevubqaWWWN5Wc1K9gtto6fg/s2556/Svapplenomslag.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2556" data-original-width="1772" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmJnM-CIeYXLGSzh52qHXX0wcH9Cfy4ppAjG4lltSvvos1uNXvTVependzaZNUGlr4nU9aaMTwKg083nZcKGmtRCT0_AU8blJSoGrjp5NhwDf9e94qB3pW5oFgUqRxNez-ajDkFTn6VqvATpOTb81LmaGl9VN8oK00n2unevubqaWWWN5Wc1K9gtto6fg/w444-h640/Svapplenomslag.jpg" width="444" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Pomologin finns att köpa i nätbokhandeln. </td></tr></tbody></table><br /><p><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-76308939986330287642023-05-22T10:28:00.003+02:002023-05-22T10:28:58.520+02:00Svenska äpplen, en ny roman<p><span style="font-size: medium;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQb18K7hex49O7ECBoXo0wyyu1vYq_5_vLGtVMo3pFkTaE2BN86yHX_2rgUjAOvXm0gfAyp8lCRa6-MACEVPZgOtUX_CrbQ_gUVU76jYzxa6ROVcA6mtfC7cuo9AP15Zblbqp__n3eYDKy-FEs5oYbt4cQTRy5UN9iVVD66q5bLWNU1SSeWKsIa7_z/s2448/James%20Grieve.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2448" data-original-width="2448" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQb18K7hex49O7ECBoXo0wyyu1vYq_5_vLGtVMo3pFkTaE2BN86yHX_2rgUjAOvXm0gfAyp8lCRa6-MACEVPZgOtUX_CrbQ_gUVU76jYzxa6ROVcA6mtfC7cuo9AP15Zblbqp__n3eYDKy-FEs5oYbt4cQTRy5UN9iVVD66q5bLWNU1SSeWKsIa7_z/w640-h640/James%20Grieve.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">James Grieve blommar i rosa<br /></td></tr></tbody></table></span></p><p><span style="font-size: medium;"> Såg att det har kommit en roman av Erik Lindman Mata: <i>Svenska äpplen och äventyr</i>. Den måste jag be biblioteket köpa in."Fem berättare och lika många genrer samsas med varandra inom bokens pärmar, i fruktlösa med djärva försök att nå ända in till tillvarons kärna" skriver Ingrid Elam i sin recension (DN 19 maj 2023). </span></p><p><span style="font-size: medium;">Den här boken kan öppna för fler pomologiskt färgade titlar. Romaner jag ser fram emot att läsa:</span></p><p><span style="font-size: medium;">Astrakaner och gamla spetsar</span></p><p><span style="font-size: medium;">Fänrik Ståls äpplen <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;">Händelser vid äppelträd</span></p><p><span style="font-size: medium;">På spaning efter det äpple som fanns förr</span></p><p><span style="font-size: medium;">P J Bergius saga <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;">Den gamle och grågyllingträdet</span></p><p><span style="font-size: medium;">Alice i äppellandet <br /></span></p><p><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-32592389046307672332023-05-21T08:42:00.004+02:002023-05-22T10:31:01.157+02:00Päron vs äpplen<p> </p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFM6nOUFekv2dojRwyGWjomzAtdSgiDRNsSRiu05A-eYdPuB1dn13QFkOTIipF__fgUiTKvgl7QSRoUg30siefVk1mk_t7Jw2IprR2KmXNG2OkIzR-VfMBXShtVyc9C00iAZpKUARNBausymSKMj94cSIRdPMWHstHNHJnnHWHe5GmO85KIzq8LtsO/s4032/gra%CC%8Apa%CC%88ron%20i%20blom.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFM6nOUFekv2dojRwyGWjomzAtdSgiDRNsSRiu05A-eYdPuB1dn13QFkOTIipF__fgUiTKvgl7QSRoUg30siefVk1mk_t7Jw2IprR2KmXNG2OkIzR-VfMBXShtVyc9C00iAZpKUARNBausymSKMj94cSIRdPMWHstHNHJnnHWHe5GmO85KIzq8LtsO/w300-h400/gra%CC%8Apa%CC%88ron%20i%20blom.jpg" width="300" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gråpäron i blom<br /></td></tr></tbody></table><br />Päron är underbara frukter: vackra och delikata. Kan inte mäta sig med äpplen men ändå. Ett moget päron är en klassisk dessert vid en fin middag, härligt att skala och tranchera. Smälter i munnen. <br /><p></p><p>Hur skiljer man ett päronträd från ett äppelträd när det står utan fukt? Enkelt. Päronträdet har smårutig bark.</p><p>Ännu enklare är att skilja päronblom från äppelblom. Päronblommen ser ut som små vackra vita skålar. Stick bara inte näsan i dem. Blomman luktar as. <br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-16501576724720808042023-05-16T11:11:00.000+02:002023-05-16T11:11:37.989+02:00Nu blir det praktfullt<p><span style="font-size: medium;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdDGIPZjcsQG9Tw9v77VzQEwxO6jXEqzZYUx2FyVg4HLEaAx7aPn8yqkvzezjADkDv02eK6iYBmOy1LjG6Za75tkkLxVLka8ldNeJJdqll1IP0iiktPcoM7RKeG9R7IF13lnS96xVI1DNsrQhZhXWD8Ux9-u35zTOwSW_DcExdNqtdNlargdo3AgTb/s4032/IMG_5055.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdDGIPZjcsQG9Tw9v77VzQEwxO6jXEqzZYUx2FyVg4HLEaAx7aPn8yqkvzezjADkDv02eK6iYBmOy1LjG6Za75tkkLxVLka8ldNeJJdqll1IP0iiktPcoM7RKeG9R7IF13lnS96xVI1DNsrQhZhXWD8Ux9-u35zTOwSW_DcExdNqtdNlargdo3AgTb/w480-h640/IMG_5055.jpg" width="480" /></a></span></div><span style="font-size: medium;">I södra Sverige har äppelträden blommat ett tag, men här i Uppsala kommer det nu. Bilden, som jag tog i morse, visar Gyllenkroks Astrakan, först ut i blom av 20-talet träd i Stadsträdgården. Röda blomknoppar och rödskiftande kronblad är det vackraste av allt.<br /></span><p></p><p><span style="font-size: medium;">Vilken spännande tid vi har framför oss. Blomningen ser ut att bli god. Men nu ska det bli sämre väder. Det ska väl inte bli så kallt att bina vägrar att flyga och sköta den nödvändiga pollineringen? Eller frost som dödar ståndare och pistiller? Det vore hemskt. Vi håller tummarna. <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-14990559849218979542023-05-05T10:06:00.002+02:002023-05-05T10:06:26.771+02:00100 älskade äpplen<p><span style="font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNO_N0cU0pN9MajZiumhjrZuJn29dWYmMUkkQWBQZlPbFI9y3_m2ypDl2kOtt6ywJm0ev9u18l9sbxLy7WXBfBUmqNy-NcUBRUi5Gr3P5AyMXEJyPa4LHOEy-087mFZfFhImiICCHLOlAPI8-4elAXISxo2JBTsfcoRs3izlxkQAg-4wIimpEkP7Oy/s4032/IMG_5020.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNO_N0cU0pN9MajZiumhjrZuJn29dWYmMUkkQWBQZlPbFI9y3_m2ypDl2kOtt6ywJm0ev9u18l9sbxLy7WXBfBUmqNy-NcUBRUi5Gr3P5AyMXEJyPa4LHOEy-087mFZfFhImiICCHLOlAPI8-4elAXISxo2JBTsfcoRs3izlxkQAg-4wIimpEkP7Oy/w300-h400/IMG_5020.jpg" width="300" /></a></span></div><p></p><p><span style="font-size: medium;"> Min bok <i>100 älskade äpplen</i> som kom år 2000 har sålt slut från förlaget. Men Charlottenlunds Handelsbod, Forsbyvägen 8 i Knivsta, köpte i god tid på sig ett lager och kan sälja boken till hugade mot tillägg av fraktkostnad. Gå till www.charlottenlund.nu <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span></p><p><span style="font-size: medium;"> <br /></span></p><p><span style="font-size: medium;"> </span><br /></p>Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-7997000493160846134.post-50040425812399889422023-04-27T10:22:00.001+02:002023-04-27T10:22:14.830+02:00Om mistlar <p> </p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRwb9btoYGsXDyiKGJ3ohlU_fd7wzePqO6UTCu3eh-pWw4mwPHLBS_Y4PeNKhxVzplVFslT_vKw4FiiT5BM0kcqQUFVAj50RlI4_CKH9oso_XHtkhPb-v4rULEOR8dZVKi1qxNt_sCmVO5Z1Ew3S-R4xkKK2S8dH704WF53R6p0MtNtTYiiq7GJMrN/s4032/Gullmar%20med%20mistel.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRwb9btoYGsXDyiKGJ3ohlU_fd7wzePqO6UTCu3eh-pWw4mwPHLBS_Y4PeNKhxVzplVFslT_vKw4FiiT5BM0kcqQUFVAj50RlI4_CKH9oso_XHtkhPb-v4rULEOR8dZVKi1qxNt_sCmVO5Z1Ew3S-R4xkKK2S8dH704WF53R6p0MtNtTYiiq7GJMrN/w300-h400/Gullmar%20med%20mistel.jpg" width="300" /></a></div><br />När äppelträdet i Botaniska trädgården i Uppsala fortfarande står utan blad, är det lätt att se den imponerande stora misteln i trädet. Säkert har någon hjälpt den att bosätta sig i trädet; en besökare kan ha gnuggat ett mistelbär mot en gren. Ta inte efter! Misteln är vacker med sina gröna blad och vita bär men det är en parasit som bringar död åt trädet. Det händer inte på en gång – trädet på bilden kommer kanske inte att tyna bort förrän efter min livstid – men så småningom blir det försvagat och dör. <p></p><p> </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinII8QrkdZ2yfJ-fE-igKRsscaxgh9lOhNAfKCGiWXOjsOxNjuf6VmIt68om90g9uSSPjvEvCkQ_vPFqAvpcRZoECSlwW0cw1wkxWBGM584tVmHDyqaO85r-EdaxzlrrfhRGkh7-f4jSOGkEodmQ20ROsFxmfg4zvr7aP_dF8eFrY8hHzok9FEmTVW/s4032/IMG_4993.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinII8QrkdZ2yfJ-fE-igKRsscaxgh9lOhNAfKCGiWXOjsOxNjuf6VmIt68om90g9uSSPjvEvCkQ_vPFqAvpcRZoECSlwW0cw1wkxWBGM584tVmHDyqaO85r-EdaxzlrrfhRGkh7-f4jSOGkEodmQ20ROsFxmfg4zvr7aP_dF8eFrY8hHzok9FEmTVW/w300-h400/IMG_4993.jpg" width="300" /></a></div><br /><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjUcVNuGXxAjWvQN9xrM0ij0gCIiNAzm53ceHR6n4MnM5Bp_QOrzIBMasMjezDwQN8-LyJV2IYjOd_vf1HImGSW2oPpKbskor6Yh_Kje7x5XHqWxtEF5aCQgh7YqNouJmn9SX8xIxE5PkznOC5xVciZRr5z8aDbpTn9KxfaYYXenClyxJJqevawpAS/s4032/na%CC%88rbild%20miste.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjUcVNuGXxAjWvQN9xrM0ij0gCIiNAzm53ceHR6n4MnM5Bp_QOrzIBMasMjezDwQN8-LyJV2IYjOd_vf1HImGSW2oPpKbskor6Yh_Kje7x5XHqWxtEF5aCQgh7YqNouJmn9SX8xIxE5PkznOC5xVciZRr5z8aDbpTn9KxfaYYXenClyxJJqevawpAS/w480-h640/na%CC%88rbild%20miste.jpg" width="480" /></a></div><br />Görel Kristina Näslundhttp://www.blogger.com/profile/02733968866991728455noreply@blogger.com0