Njuter första sommaräpplet!

Har skördat mina första äpplen, en finsk sommarsort kallad Pirja (Huvitus x Melba, introducerad på marknaden 1980). "Smaken är angenämt sötvinsyrlig" skriver Leif Blomqvist i sin bok Äppel i norr och jag instämmer. Ett läckert litet strimmigt äpple att bedåras av! En bättre inledning på äppelsäsongen har jag svårt att tänka mig.

Hos mig växer Pirja på en enda gren. Tack du finske vän och pomologikamrat som skickade ympen! Leif Blomqvist skriver att trädet har svag tillväxt och därför passar i små trädgårdar och som spaljéträd, ger frukt tidigt efter plantering. Kan vara känslig för skorv, tillägger Leif.

Ett pomologiskt fotogalleri

Vill gärna tipsa om Sven-Inge Jilderheims underbara bilder med pomologisk inriktning:  www.malus-domestica.st   Här finns mycket att njuta av!

Varför faller äpplena?

Här och där ser jag halvstora äpplen ligga på marken. Har de drabbats av äppelvecklare och därför fallit från grenen? Ja, något äpple har ett svart hål i skalet som tyder på angrepp. Men de flesta frukterna visar friska och blanka kinder.

Det är sommarens torka tyvärr som får trädet att släppa frukterna. Nu kommer vi att intensifiera vattningen av våra äppelträd. Hoppas att det regnar snart.

Grensåg och sekatör

Det är fruntimmersvecka och hög tid att ta fram sin vassaste sekatör och börja beskära sina äppelträd. Gör man det nu, har äpplena inte hunnit bli så stora och det smärtar mindre att se ett och annat gå förlorat när man tar bort en gren.

TT var här hos oss i måndags och det blev ett reportage med goda råd om beskärning av fruktträd som kanske dyker upp i tidningar över hela landet:
 https://www.gp.se/nyheter/sverige/besk%C3%A4r-tr%C3%A4den-och-f%C3%A5-godare-%C3%A4pplen-1.3490454

Stig Lindbergs äpplen

I år är det 100 år sedan Stig Lindberg föddes, han som blev en av Sveriges mest kända formgivare. Stig Lindbergs runda, bruna Terma-form tar jag alltid fram när jag vill baka en god äppelkaka och ser jag en Terma-gryta på loppis slår jag alltid till och köper den som present till den yngre generationen.

Som varje sann konstnär avbildade även Stig Lindberg äpplen. I verket ovan, som jag såg på den pågående Stig Lindberg-utställningen på Gustavsbergs porslinsmuseum, räknar jag till 8 röda och 8 blonda äpplen. Nog påminner det vackra kvinnoansiktet om Ingrid Thulin? Den berömda skådespelerskan var Stig Lindbergs sambo under senare år.
 

Min äppelkaka i Stig Lindbergs Terma-form lagades förra året på Langeland som är en gammal dansk triploid äppelsort. Rolig att odla, äpplet blir mycket stort, med avlång form. Utan att vi medvetet format det så, är vårt Langeland-träd smalt och högt.


Här är två keramiska äpplen ur Stig Lindbergs produktion.

Om bladlöss

Galen i humlor skriven av den engelske biologiprofessorn Dave Goulson kom förra året och det var en härlig bok med allt vad en människa kan vilja veta om humlor. Hans andra bok, A Buzz in the Meadow, kom alldeles nyss på svenska: Galen i insekter, en berättelse om småkrypens magiska värld. Det är en bok för alla som gillar trädgård och natur.

"Nedlusat" säger om det som är bemängt med något. Nedlusad med pengar, säger vi om den rike mannen. I år har vårt plommonträd (Victoria) varit nedlusat av miljoner bladlöss som vi stått maktlösa inför. De unga träden i äppelhäcken har också drabbats hårt.

Hos bladlöss, får man veta i Goulsons bok, krävs inte sexuell fortplantning. Bladlöss förökar sig extremt snabbt och alla avkommor är identiska kopior av modern; den här kloningsprocessen kallas partenogenes. Ungarna förflyttar sig bara några millimeter från mamman och det är därför det blir förödande stora kolonier. Mot slutet av sommaren kan bladlössen byta strategi och börja producera både hanar och honor.

Det finns massor av bladlusarter. En japansk entomolog har upptäckt att vissa arter håller sig med "soldater" som är större än sina genetiskt identiska systrar som de har i uppgift att försvara mot predatorer. En annan japansk forskare har sett att dessa soldat-löss också kan laga trasig vävnad hos sin värdväxt.

Jag börjar undra om det är så bra att vi har en myrstack på tomten. Bladlössen på våra träd vaktas av dessa myror mot att de låter sig mjölkas på sockersöt honungsdagg. Den växtsaft som lössen suger i sig är rik på socker men fattig på protein. Därför måste bladlössen få i sig mycket växtsaft vilket ger ett överskott av socker. (Finns det inga myror som tar hand om överskottet faller det ned på trädgårdsmöbler, bilar och annat som råkar stå under träden).

Samarbetet mellan myror och bladlöss kan gå ännu längre. Hos en del arter lyfter myrorna över bladlössen till en annan växt om den de befinner sig på börjar dö. Vissa myror tar in bladlusägg i värmen i stacken på hösten för att sedan på våren bära ut nykläckta larver till värdväxterna. När myrorna ser att lössen vill flyga iväg, händer det att de biter av deras vingar -- myrorna vill inte bli av med sina värdefulla vänner.

Men nej, jag rör inte  myrstacken. Den fanns här före vi kom hit. Det är trevligt att titta på alla myrvägar som går hit och dit på den vilda delen av tomten skuggade av grässtrån. På annat håll har jag läst att när myrorna skapar sina vägar sprutar de syror på marken så att gräset dör och deras passage underlättas.

Hornöäpplets historia

I torsdags ringde jag till N´Holger. Man heter så uppe i norr. Uttalas Enn-Holger och betyder Han Holger. A-Stina betyder Hon Stina.

--Håcken ä dä? sa N´Holger när han svarade.
Jag sa mitt namn och att jag ville fråga om hans mormor. Jag visste att det var hon som stod bakom Hornöäpplet som finns med i min pomologi "Svenska äpplen". Men då, när jag skrev boken, hade jag inte namnet på torparfrun på Hornön i Örnsköldsviks skärgård.
--Snälla, berätta om din mormor, sa jag.

-- Hon hette Evelina Tjärnström. Hon och morfar hade ett torp med två kor på Hornöberget. Marken lutade mot söder och mormor hade många äppelträd. Hornöäpplet var det många som tyckte om. Hännä ha ja drive upp själv, sa hon när folk frågade om äpplet. Mormor hade bra tumme med fingra. Hon komme med äpplen till mamma varje höst. Hornöäpplet gatt man äta upp direkt men vi fick vinteräpplen också.

-- Mormor odlade också grönsaker. Morfar hade en finn-motor som gick på råolja och på hösten for han och mormor med båten och sålde morötter, kålrötter och annat hemodlat på bryggan i Örnsköldsvik. Kanske sålde de även äpplen.

-- Ja va mycke la ve mormor som barn. Hon gjorde mig intresserad av det där med växter och trädgård. Mormor Evelina dog i 90-årsåldern, sa N´Holger.

Välsorterade handelsträdgårdar  i Ö-vikstrakten har fortfarande Hornöträd att sälja. Själv har jag mött sorten i äppelträdgården utanför Genetiskt Centrum i Uppsala och slagits av de ovanligt stora, granna, vita blommorna. Vilken kärna härstammar äpplet från? Hornö är ett gott, ofta glasigt sommaräpple som påminner mycket om Stor Klar Astrakan. Jag kan nästan svära på att den sorten är en av föräldrarna.

När kan Evelina Tjärnström ha planterat kärnan? Det visste inte Holger, men jag gissar på början av 1920-talet eller ännu tidigare. År 1931 skriver trädgårdskonsulent Karl Mattson i Allmän Svensk Trädgårdstidning om det fina äpplet och föreslår att det ska få namnet Hornö.