Varför gödsla träden?

Mantet  23 juni 2018. De torra blombladen klänger sig kvar och liknar små vimplar.

Alla lyssnar på poddar,  även jag. Min pod heter In our time och produceras av engelska BBC. Programledaren Melwyn Bragg samtalar med framstående experter på olika områden. Alla programmen ligger kvar på nätet och det är bara att välja vad man känner för att lyssna på just i dag.

Senast hörde jag på ett samtal om fotosyntesen som föddes för några miljoner år sedan. Bragg sa att det var ett svårt ämne och jag kan bara instämma. Så mycket kunde jag i alla fall inhämta att solljus, vatten och koldioxid är nödvändiga för fotosyntesen, även kallat koldioxidassimilation, som i min gamla biologibok kallas "den kanske viktigaste syntes som över huvud taget existerar". Men de små fotosynteskraftverken i cellen (the chloroplastic cell) kräver också kväve, fosfor och magnesium, sa experterna och det är där gödseln kommer in. Vi gödslar för att skapa en effektiv fotosyntes.

Klorofyll betyder grönt blad. Men klorofyll är inte grönt, det är bara som ögat uppfattar det. Klorofyll absorberar rött och blått men inte grönt som reflekteras från det.

Åren efter vi har planterat ett äppelträd bör vi tillföra gödsel. Stora uppväxta äppelträd behöver som regel inte gödsel, rötterna hämtar vad som krävs. Det är bara om träden står på mycket mager mark som vi behöver tillföra näring. 

Pelarträden på plats

Nyplanterade pelarträd i rad vid trappan.

Nu är nio pelaräppelträd på plats: Polka, Waltz, Flamenco, Redcats, Kong Skjold, Suncats, Bolero, Arbat och Dzin. Priserna varierar från 450 kr (Gränna växter) till 698 kr (Steninge trädgård). Alla träden utom Bolero blommade vid planteringen så G och jag väntar oss att få smaka pelarfrukter av olika slag i höst. Återkommer med rapporter då.

Kartgallra!

Det vi kallar naturligt kartfall -- när obefruktad eller dåligt befruktad kart faller från trädet -- har vi kunnat se även i år, men det osannolikt goda majvädret har inneburit att fruktblommen pollinerades på ett effektivt sätt och träden står fulla med kart som redan är ganska så stora. Dags för odlaren att handgripligt gå till verket och kartgallra.

Av en klunga på fyra, fem äppelkart, spara en. Låt äpplet i mitten få chans att utvecklas optimalt. I ett stort gammalt träd når du inte ända upp, men gallra så högt det går, från marken eller från en stege.

Kart av Suislepp. Av dessa sju frukter får två sitta kvar.

G och jag har lagt många timmar på kartgallring  av äppel- och plommonträd. I höst får vi lön för mödan.

Som det växer

 

Taftäppelträd med långa skott

Man får vattna förstås men annars är värmen ett stort plus. För som det växer! Det lilla Taftäppelträdet visar årsskott som redan är tre decimeter långa.

Två träd levererar inte: Eldrött Duväpple och Södermanlands Kalvill har båda sparsam fruktsättning.  På de övriga träden kan man verkligen inte klaga.

En annorlunda sak i år: äppelkarten på många träd visar kvarsittande blomrester.  Fler som har noterat det?

Taftäppelkart med kvarsittande blomblad