Värdefulla vildbin

Tre dagar i rad har jag besökt underbara Västerängsudds naturreservat  beläget vid Mälaren fem kilometer  från Märsta. Tidigt i går morse hade G och jag nöjet att medverka i Naturmorgons direktsändning därifrån. Fältreporter var Joacim Lindwall som skötte den inte avundsvärda uppgiften att både intervjua och klara den vanskliga tekniken; med en apparat på ryggen kunde han sända till sin inspelningsbil parkerad utanför reservatet och allt gick direkt till redaktionen i Växjö och ut i etern.

Under dagen surrar det av bin i vildaplarna i reservatets alla vildaplar. Att dessa små bin är superintressanta har jag förstått av en skrift som jag hittade på nätet: "Vildbin och fragmentering," utgiven i samband med Svenska vildbiprojektet.  Det finns till exempel citronbin som samlar pollen genom att ta hem den till boet i krävan, det finns byxbin  med extremt håriga ben för att samla pollen,  det finns buksamlarbin som tar hem pollenet genom att fånga det på borstlika hår under bakkroppen och det finns sandbin som kan samla pollen på bakbenen, på höfterna och baktill på mellankroppen. Alla de olika arterna bor på skilda sätt: i jorden, i murken ved och i döda, ihåliga växtstjälkar.

I "Vildbin och fragmentering" får man veta att en tredjedel av svenska vildbin är rödlistade, alltså i fara att utrotas därför att jordbruket ändrats på flera sätt som minskar binas möjlighet till boplatser och näringstillgång. Jag hoppas att ansvariga tar till de kloka åtgärder som föreslagits av Vildbiprojektet för att värna bina.

Vildbi i vildapel

Blommande vildaplar på Västerängsudd

Västerängsudds naturskyddsområde vid Steninge slott har en rikedom av vildaplar. Vid mitt besök i går blommade aplarna på ett betagande sätt och exalterade vildbin surrade i blommorna. Under träden blommade mandelblom, gullviva, humleblomster, jordreva, majveronika, midsommarblomster och mycket annat. Samtidigt som näktergalen sjöng!

Så blommar äppelträden

Det första trädet i min trädgård att spricka ut i storartad blomning var Södermanlands Kalvill så om inget händer -- om inte till exempel den fruktade rönnbärsmalen slår till -- kommer jag äntligen att få gott om äpplen av den sorten.

De övriga äppelträden har också börjat blomma lite försiktigt. Cox Orange visar dock bara en enda stackars blomma.  Här är  bilder från en kvist på Gyllenkroks Astrakan.

Gyllenkroks Astrakan 11 maj

Gyllenkroks Astrakan 18 maj

Gyllenkroks Astrakan 20 maj

Gyllenkroks Astrakan 22 maj

Pollinering av äppelblom

 
-->

Under den korta tid som äppelträden blommar ska den viktiga pollineringen äga rum. Det är många villkor som ska vara uppfyllda för att den ska lyckas. Äppelblomman bär på såväl manliga som kvinnliga könsorgan -- den är alltså hermafrodit -- men kan ändå inte sköta sin befruktning på egen hand utan blommans pistillmärken behöver pollenkorn från blommor på ett annat träd, av en annan sort.

Alla äppelträd kan inte pollinera alla andra äppelträd. För maximal befruktning krävs kompatibla äppelträd, det vill säga äppelsorter som kan pollinera varandra. I min pomologi ”Svenska äpplen” finns uppgifter om vilka äppelsorter som kan pollinera varandra. 

Bor man på en ort med många villaträdgårdar kan man dock räkna med så många äppelträd i grannskapet att det inte finns anledning att oroa sig för pollineringen, den brukar ordna sig. Det är bara den som bor avskilt som behöver tänka noga på vilka äppelträd som hen planterar.

Många träd är vindpollinerade men äppelpollen är för tungt för att bäras av vinden och här behövs hjälp av insekter, främst bin. Helst ska det vara soligt och varmt i luften under blomningen eftersom bin inte söker sig ut om det regnar eller blåser kallt. Optimalt är 14 plusgrader eller varmare för att äppelblommorna ska bli effektivt befruktade, det vill säga att det är många bin som besöker äppelträdet och att alla fem pistillerna i äppelblommorna träffas av pollen (träffas bara några blir det ofullständig befruktning som ger sneda äpplen).

Skulle det vara vått och kallt får vi tänka på att blomningen ändå varar i flera dagar och vädret kan hinna ändra sig samt att humlor, blomflugor och skalbaggar som är mindre köldkänsliga än bin också bidrar till att blommorna blir befruktade. 

Vädret kan vi inte göra något åt, men vi kan försöka skapa en så vindstilla miljö som möjligt runt äppelträden. En läplantering i form av en hög, friväxande, något gles häck omkring fem meter ifrån äppelträden är utmärkt; välj till exempel häggmispel, syren eller tuja.

Andra samtidigt blommande växter i trädgården konkurrerar med äppelblommorna om uppmärksamhet från bin. Medan vi vill ha kvar de vackra vårkragarna, gullvivorna och tulpanerna så kan vi utan prut gräva upp alla blommande maskrosor som lockar till sig bin. 

Det blommande trädet av okänd sort ovan fotograferade jag på Öster-Malma i Sörmland för ett par år sedan.

En skål med äpplen

En skål med äpplen för 41.6 miljoner dollar, det har ingen vanlig människa råd med. Men så mycket betalade någon för tavlan Les Pommes av Cézanne på Sothebys i New York i tisdags.

Les Pommes är målad av Cézanne 1889 - 1890

Köp inte familjeträd!

Den här tiden börjar man se man stora annonser för fruktträd i tidningarna. Ett företag, som just nu lockar med nedsatta priser på äppelträd, anger att ordinarie pris för ett vanligt äppelträd är 398 kr, för ett familjeträd 1050 kr och för ett större träd (tre- eller fyraårigt träd, skörd redan i höst utlovas) hela 2 200 kr.

Det äldre, större trädet kostar alltså flera gånger mer än det mindre trädet. Visst är det roligt att få äpplen mycket snart, men också ett vanligt billigare träd av rätt sort kan blomma och bära frukt ett eller två år efter planteringen. Här föreslår jag till exempel Cox Pomona, Discovery, Eva-Lotta, Hampus, James Grieve, Katja och Transparente Blanche.

Familjeträd ympat med tre, fyra sorter kostar kring en tusenlapp. Det är en bortkastad tusenlapp. När det lilla trädet växer och blir större kommer du att vilja skära bort de lågt sittande grenarna för att de är i vägen och hindrar gräsklippningen. Snart står trädet där med bara en äppelsort kvar.

Mitt råd: Istället för ett dyrt familjeträd, välj ett vanligt träd. När det blivit lite större kan du ympa in flera goda sorter från dina släktingar och vänner. Varför inte göra ett vänträd och ett släktträd?

När du köper träd, kontrollera att stammen och bladen och toppen på trädet ser friska och oskadade ut. Det ska finnas tre, fyra välriktade grenar som sitter fint placerade runt stammen. Om rötterna är uttorkade blir det svårt för dem att etablera sig i jorden och börja växa, så kontrollera att rotklumpen är fuktig.

Bilden visar  "Försök att lägga ett äpple på bord" av P G Thelander. Den kan ses i skulpturparken i Uttersberg.

Njuter av Gloster

Köpte Gloster i min närmaste  livmedelsbutik i går, den 4 maj. Svenskodlade, väldigt goda Gloster från Orelunds äppelodling i Skåne! Den innehas av John Orelind, han som en gång upptäckte en mutation på ett av sina Aromaträd. Den extra röda sorten går nu under namnet Amorosa och har blivit mycket populär. 

Om du inte bor för långt norrut i landet kan du odla både  Gloster och Amorosa. Gloster är en bra sort för alla äppelallergiker.

Skapa ditt drömträd

Just nu pågår arbetet med ympning i många trädgårdar. Det är ett tillfälle att vara kreativ. Om du bara får tag i ympar kan du skapa dig ditt drömträd. Du kan göra dig ett julträd, det vill säga ett äppelträd med bara röda eller nästan röda vintersorter som Rödluvan, Maglemer, Eldrött Duväpple och Ingrid Marie. Du kan göra dig ett Queen Elizabeth-träd med utmärkta brittiska sorter som Cox Orange, Ribston, Galloway, Discovery och Worcester Parmän. Du kan göra dig ett augustiträd med Mantet, Melba, Close och Transparente Blanche. Det finns faktiskt inga gränser för vilka äppelträd du kan skapa dig.

I lördags kom vännen Hilding Carlsson (till höger på bilden med grundstam i handen) på besök för att tillsammans med G ympa på grundstammar. Deras små träd ska sedan planteras ut vid Noors slott i Uppland. Att se Hilding hantera ympkniven är att få hjärtat i halsgropen varje gång men som skicklig ympmästare drar han undan tummen i rätt nanosekund och aldrig att det uppstår minsta blodvite.

--Det är alltid spännande att se hur bra de små pinnarna tar sig. Ett år ympade jag 15 sorter och bara en tog sig. Orsaken har jag ingen aning om, säger Hilding.

Elefanter älskar äpplen

Jag städade ett skåp häromdagen och hittade en bunt gulnade tidningar. Det var gamla nummer av På Stan som följt med Dagens Nyheter; de är inte märkta med årtal så jag kan bara gissa att dessa bilagor är från 1980-talet.  I alla fall härstammar de från den tid när det ännu fanns elefanter som stod och slängde med snablarna framför sitt  stall på Skansen. Det var synd om djuren och jag hoppas att de fick det bättre sedan de hade flyttat och Skansen upphörde med elefanter.

På Stan-bilagans artikel om Skanseelefanterna Gobi och Noi kom mig att tänka på Frösåker. När jag skrev min första barnbok om äpplen -- Pomonas äppelbok som kom 1986 -- ringde jag Skansen och frågade om elefanter äter äpplen. Ja, var svaret och den sort de gillar mest är Frösåker.

Tänk att elefanter är finsmakare! För Frösåker -- som växer på Skansen nära Skogaholms herrgård -- är  ett suveränt gott äpple. Hästar är lika stora finsmakare. För några år sedan träffade jag en kvinna som har hästar. Hennes hästar äter gärna äpplen men det ska vara svensk frukt. Importerade äpplen ser de inte åt.

Kalka sina fruktträd

  -->

Förr, när fruktträden betydde mer för gemene man än vad de gör idag, var man också mer noga med vården av dem. På våren tog man fram en borste och borstade stammarna fria från lav, mossa och lösa barkbitar. Sedan blandade man till vad som kallades kalkmjölk och målade stammarna vita.

Det är nästan lite sent på året för många att kalka sina fruktträd nu – det ska göras på eftervintern -- men den som bor norrut i landet har nytta av att måla sina stammar. En fara på våren är att stammarna under mars och april värms upp av solen på dagen vilket gör att saven börjar stiga. När träden sedan utsätts för köldgrader under natten kan resultatet bli frostskador. Bestrykningen med vit färg förebygger starka temperaturväxlingar och hindrar därmed frostskador -- en vit yta absorberar inte lika mycket värme som en mörk yta. 

Släckt kalk kan köpas på en byggmarknad. Blanda kalkmjölk genom att röra ut kalken i en hink med kallt vatten till en tjock vällingkonsistens.  Sedan är det bara att greppa borsten och börja måla!  Glasögon och handskar som skyddar är att rekommendera.