Äppelträdet av Daphne du Maurier

 

Äppelträdet är symbol för det trygga, lyckliga, grönskande och väldoftande paradiset. Inte går det att förbinda äppelträd med skräck?  Jodå, om man är Daphne du Maurier,  skräckens mästare. Hennes novellsamling heter The Appletree i original med fick titeln Fåglarna när den kom på svenska i översättning av Gerd Lilliehöök, Lisa Rothstein och Gösta Sellin.  

Novellen Äppelträdet (skriven omkring 1950) handlar om en änkeman som har ett särskilt äppelträd på tomten. "Det var knotigt, deprimerande magert, saknade fullkomligt sina kamraters fulla kraft. De få grenarna växte högt upp på stammen och liknade smala axlar på en lång människa". 

 Ja, liknade inte trädet mannens döda hustru? Det börjar hända allt märkligare saker ....

 

Skyddade varor

 

Många svenska livsmedel har fått skyddad ursprungsbeteckning: upplandskubb, löjrom från Vänern, löjrom från Kalix, allåkerbär från Norrland, polkagrisar från Gränna m  m.

För att lära mer om  SUB,  skyddad ursprungsbeteckning, gå till livsmedelsverket: https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/regler-for-livsmedelsforetag/information-markning-och-pastaenden/skyddade-beteckningar 

Äpplen från Äppledalen

 

Röd Gravensteiner

Även odlarföreningen Vätterfrukt har lagt in en ansökan  till EU. Det gäller skyddad ursprungsbeteckning för Äpplen från Äppledalen: Discovery, Elise, Gravensteiner, Ingrid Marie, Rubinola och Santana. 

Äppledalen, står det i ansökan, är biosfärområdet Östra Vätterbranterna (nära Vättern,  Europas femte största sjö), ett kuperat mosaiklandskap med kallt och fuktigt kontinentalklimat. 

 

Åkerö från Sörmland

Är Åkerö odlad i Sörmland godare och vackrare än Åkerö odlad i någon annan del av andet? Absolut, säger medlemmarna i föreningen Sörmlandsäpplen som har lagt in en ansökan till EU om att Åkerö från Sörmland ska ges skyddad ursprungsbeteckning, så kallad SUB. 

Så här beskriver föreningen smaken hos Åkerö från Sörmland: Söt, milt syrlig och aromatisk, balanserad fyllighet, från söt till mycket söt men med en syra som balanserar, aromatisk kryddig rik smak med mycket lätt beska i eftersmaken. Sensoriskt går det att finna smaker såsom mineralitet, mylla, klorofyll, örtighet, utvecklad frukt, viss sälta etc. De fullt mogna frukterna har eteriska toner som kan förknippas med mer exotiska frukter.  

Hur doftar äpplet, undrar du. Så här: Doften från skalet är stramt fräsch med träigt inslag, fruktköttet doftar fruktigt kryddigt åt kanelhållet med ett kärnhus som doftar moget blommigt. 

Nästa gång jag äter Åkerö hoppas jag få känna den mogna blomdoften från kärnhuset.

Även must av Åkerö från Sörmland kan få SUB. Mustens doft beskrivs på detta sätt: Stor doft med inslag av smörkola, dillfrö och gröna bananer, kartigt gräsig och syrligt fuktiga höstlöv. 

Smaktonerna är dessa: Balanserad, söt men med en tydlig syra, hög viskositet, toner av mogen banan, ananas, äpple, äppelmos, nypon och en lätt strävhet i eftersmaken. Kryddig.

Det våras för äppelmust

 

Gravensteinermust från Charlottenlunds handelsbod

Vad kan just jag göra för att protestera mot Trump? Jag kan låta bli att köpa amerikanska produkter. Vem behöver apelsinjos från Florida? Ingen. Det finns underbar svensk äppelmust som ersätter den.  

I Svenska Dagbladet i dag läser jag att det pågår en applejuicefication i världen:  äpple utgör allt oftare huvuddelen av innehållet i blandjuice och smoothies.  

Jag slår upp ett glas härlig Gravensteinermust från Charlottenlunds handelsbod i Knivsta. Där kan man köpa sortren must och välja just den smak man älskar mest. 

 

Ringstad och Brita Horn

 

Det röda äpplet på bilden är Ringstad. Brita Horn och Ringstad har samma genetiska identitet, visar DNA-analyser. Hur är det då möjligt att se skillnader och uppfatta dem som två skilda sorter? I min pomologi Svenska äpplen skriver jag att Ringstad har vitare kött och ofta visar brungula rostfigurer på skalet. En sak till: hos Ringstad har det gröna fodret ofta trekantig form. 

Jag vände mig till forskaren Jonas Skytte af Sätra som svarar att mutationer hos en äppelsort inte syns i de DNA-analyser som används i dag. För att se sådant krävs analyser som är mer avancerade och tidskrävande. Ringstad, Brita Horn,

Gott nytt äppelår!

Vilka juläpplen njuter jag av i år? Det är Eldrött Duväpple och Guldrenett, två förträffliga vintersorter. 

Guldrenett i slutet av december är något rynkig i skalet men fortfande god.

 

Vi kan inte hoppas på ett nytt, lika fantastiskt äppelår som det vi har haft 2024. Vi kan bara hoppas på att 2025 blir ett hyggligt år utan förödande angrepp av spinnmal, rönnbärsmal, äppelvecklare och annat otyg som drabba våra älskade träd.

I oktober satte vår bostadsrättsförening ett litet äppelträd på gården. Sorten var Oster som G och jag har dragit upp från en kärna av Gloster. Det är Oster du ser på omslaget till min bok Konsten att sköta ett äppelträd. På Trettondagen ska vi samlas runt trädet, sjunga till det och stänka lite äppelmust på stammen, på det att det ska bevaras friskt och växa bra.  Och vi ska hälsa trädet med följande vers som är en fri översättning av en engelsk sång: 

Vi hälsar dig vårt kära träd,

må du blomma vackert!

En dag ger du oss äpplen i mängd.

Fulla hattar! Fulla mössor! Stora, fulla korgar!

Och fullt av äpplen i våra fickor! 

Hurra! 

 

 

 

 

Kärnor och ympkvistrar till Finland

 

Ingrid Marie, från en dansk kärnsådd

I ett av höstens Fråga-Lund-program berättade Gunnar Wetterberg om den insamling av äppelkärnor som svenska skolbarn hjälpte till med i början av 1940-talet. Insamlingen gjordes till förmån för Finland  vars fruktodling blev ödelagd under den bistra vintern 1940 när uppskattningsvis 90 procent av fruktträden frös bort. De döda träden skulle ersättas av nya träd uppdragna från kärnor och svenska skolbarn engagerades att mumsa många äpplen och spara kärnorna i tomma tändsticksaskar som skickades till Finland. 

Över 600 skolklasser i landet tävlade om att samla in kärnor och den mest framgångsrika klassen vann 100 kr till en skolresa medan den duktigaste pojken och den duktigaste flickan fick varsin klocka. 

I tidningen Fruktodlaren från 1943 (sidan 77–79) skriver initiativtagaren, trädgårdskonsulent Gustaf Rudolf Persson i Kristianstad, att två insamlingar har gjorts och resultatet blev omkring 10 miljoner äppelkärnor. Av dessa sändes 200 kilo till Finland, 15 kilo till Norge och 257 kilo till svenska plantskolor. Även i Norge och Sverige ödelade den stränga vinterkölden en stor del av fruktträden i början av 1940-talet; i Sveriges pomologiska förenings årsskrift från 1943 kan man läsa att cirka 1 miljon svenska äppelträd frös bort under de tre första vintrarna på 1940-talet. 

Gustaf Rudolf Persson meddelar i Fruktodlaren att det kommit tackbrev från både Finland och Norge och "enligt meddelande från Finland har kärnorna från första årets insamling grott synnerligen väl". Det vore intressant att veta hur det sedan gick med dessa finska träd komna av svenska kärnor.

Men Sverige skickade inte bara kärnor. I början av april 1942 översändes till Finland cirka 25 000 ympkvistar insamlade via Sveriges pomologiska förening och i ett par senare sändningar levererade man ytterligare omkring 1 500 ympkvistar (Fruktodlaren 1942 sidan 93). 

 

Sämre hållbarhet i år

 

Ribston

Blev bjuden på Ribston häromdagen. Ett pålitligt äpple som man brukar kunna njuta fram till april. Inte i år. Detta Ribstonäpple var mycket övermoget, hade boknat. En annan dag åt jag Cox Pomona, som jag känner som ett gott och vackert juläpple. Det var också övermoget. Jag hör från andra som har samma erfarenhet. 2024 är århundradets stora äppelår men frukten har sämre hållbarhet.

Ligol från Polen

 

Gick in på Ica för att köpa batterier och såg enkilospåsar från Polen med en för mig ny äppelsort: Ligol. Frågade handlaren om han hade smakat dem, men nej, leveransen hade kommit samma dag. Slog till på en påse för 22 kr och gick hem för att bjuda G på ett äpple.

Ligol, får man veta på nätet, är ett gulrött, mycket smakligt, mycket stort, polskt vinteräpple uppdraget 1972,  korsning Linda x Golden Delicious (LIndaGOLden). Mina köpta äpplen har en styckevikt på cirka 140 g gram, ser trist gröna och omogna ut. Nej, sa vi, och skakade på huvudet åt Ica-handlarens håll, detta är inte gott. Torrt, smaklöst. 

På en hemsida läser jag om Ligol  att "grenarna i förhållande till bagageutrymmet är placerade i en vinkel  på 55–80 grader". Jag får erkänna att jag inte fann den texten glasklar. Inte heller detta var lätt att förstå: "Det är en bra idé att befrukta jorden före plantering av Ligol". Hur gör man?

I vår sköna nya AI-värld måste vi vara flerspråkiga för att förstå maskinöversatta texter. Trunk kan betyda trädstam men även bagageutrymme på en bil. 

Ligol, står det, har hög "transportabilitet". Kan så vara, men den här leveransen borde inte ha transporterats till Sverige, den borde ha fått stanna i Gdansk.