Våra trädgårdsbär

 

Många som brukar besöka Trädgårdsmässan i Älvsjö  har träffat Leif Blomquist från Lepplax i Finland. I hans stånd har man kunnat hitta alla de rara äppelsorter och övriga trädgårdsväxter som en människa kan önska sig. Men Leif har inte bara  en välsorterad plantbutik, han har också producerat fem böcker om frukt och bär. 

Den senaste boken kom tidigare i år: Våra trädgårdsbär. Här presenteras i bokstavsordning 34 olika slags bär i text och bild. För varje sort ges odlingsråd och ibland något recept.

Även en gammal villaägare möter  överraskningar i boken. Jag hade ingen aning om att man kan odla fjärilsranka, en klätterväxt med röda bär, eller att det finns något som heter fyrbär och sötrönn. Gula hallon fanns på tomten i Sollentuna där jag bodde tidigare. Nu möter jag gula hallon i Leifs bok och bestämmer mig för att Jeppo Gulhallon, en 1800-talssort upphittad i Österbotten, ska bli nästa tillskott i trädgården.

Den ena gul, den andra röd

 

Frescati är en kärnsådd som jag hittade vid tunnelbanestationen Universitetet  för flera år sedan. Nu har jag själv ett cirka tre meter högt träd som varje år är behängt med gulskaliga äpplen på långa skaft. Årets skörd har gått till ett musteri och jag är spänd på att få smaka resultatet. Borde bli en trestjärnig dryck .... 

Förra året blommade en gren lite senare än de andra och blommorna var rödare än vanligt. Det såg vi  inte i år. Istället dök det upp ett rött äpple på en gren. Ett ensamt rött äpple bland alla de gula frukterna.

Vi plockade rödingen samtidigt som de gula bollarna men det var ett misstag, den var då på väg att spricka. En tidig sort, alltså. Fruktköttet var  rött, saftigt och välsmakande. 

I naturen uppstår mutationer då och då och i äpplets värld är det inte ovanligt. En mutant kan få annan färg, annan form, annan smak, annan mognadstid. Jag önskar hett att få ett rött  Frescati även nästa år, helst hela grenen full. Den som lever får se....

 

Champagnerenetter på rad

 

Man blir aldrig för gammal för att lära. Jag lär mig hela tiden spännande äppelsorter. En ny bekantskap är charmiga, läckra  Champagnerenett som ändå är en gammal sort i landet. Döm om vår förundran när G och jag mötte en rad med sju, säkert hundraåriga träd av sorten vid Ekolsunds slott vid Mälaren. Överdådigt, minst sagt. Som det anstår ett slott.

 

Vem gräver ut äpplena?

 

 Vissa äpplen på trädet är alldeles urgröpta. Vad handlar det om? frågade G. 

Det är inte helt ovanligt att hitta urgröpta frukter på träden den här tiden på året. Skalet och kärnhusväggarna kan vara allt som återstår. 

Med tur kan man få syn på den äppelälskande gynnaren: en geting. 

 Var försiktig när du plockar äpplen! Trädgårdshandskarna på! Det skyddar frukten och det skyddar dig från getingstick.

 

Superenkel äppelkaka

Nedfallna Gul Richard ännu inte skönt gula

 

I går var Äpplets Dag och den som inte hade tid att fira då, kan göra det i dag, lördag.  Med kaffe och superenkel äppelkaka t ex. 

1. Blanda 75 g smält smör (gärna lite brynt) med 1 ägg, 1 dl socker, 2 dl vetemjöl  och 1 tsk bakpulver. 

2. Bred ut smeten i en låg, smord form (24 cm tvärsöver).

3. Lägg bitar av 2 oskalade äpplen i smeten.  Strö med kanel, om du vill.

4. Grädda 30 minuter i 175 grader.

Svarta mumier

 Jag hade satt en skål med Transparente Blanche i kylskåpet. När jag tog ut äpplena efter ett par veckor var fyra av dem helt och hållet svarta. Vad hade hänt???  Frågar min vän J. 

Från skriften Skadegörare i frukt som Jordbruksverket gav ut 2005 hämtar jag följande information: Gul monilia, eller fruktmögel, är en svamp som ger bruna rötor på frukten. Det brukar bildas ringar av ljusa mögelkuddar som kallas sporodochier. Men om äpplet ligger kallt och mörkt kan sporodochierna utebli och då blir skalet istället svart eller brunsvart. 

Detta  händer under lagring men det kan också hända på trädet där de svarta äpplena hänger kvar och torkar till så kallade fruktmumier.

Mantet är den godaste frukten

  
Jag har sagt det förut och jag viker mig icke. Mantet är det godaste, mest smakfulländade sommaräpplet. Visst, det kan få skorvfläckar men det får man tolerera.

Har du möjlighet, sätt ett Mantet-träd i höst.

Lovisa, ett imposant höstäpple

Lovisa

Lovisa har namnsdag i dag. Äpplet Lovisa är framkorsat på Balsgård 1988 av Katja x Priscilla. Det provodlades till 2014 när det inregistrerades och fördes på marknaden. Varför fick det här nya, imposanta höstäpplet heta just Lovisa? Det är ett trevligt namn, menar växtförädlaren Hilde Nybom som tog fram den nya äppelsorten.

Trädet har ett utbrett växtsätt och blir medelstort med långa grenar som kan visa kala partier. Äpplena hänger väl spridda i trädet vilket betyder att odlaren slipper sätta av en sommardag till kartgallring. Ett friskt äpple utrustat med den så kallade Vf-genen som ska skydda mot flertalet vanligen förekommande raser av svampsjukdomen äppelskorv.

Lovisa är ett övervägande rött äpple som liknar modersorten Katja men är betydligt större. Hos Katja kan skalet bli lite fett men det händer inte Lovisa. Det blanka, väldoftande äpplet, som glänser vackert efter putsning, utmärks av djup skafthåla och långt skaft.

Köttet är gulvitt, mört, saftigt, sött och svagt syrligt. Brunfärgas långsamt efter uppskärning. Ett fint, milt ätäpple för alla som inte tål frukt med hög syrahalt. Sätt gärna till några droppar pressad citron om du vill använda Lovisa till äppelkaka.

Äpplet skördas 10 – 20 september i Skåne. Kan lagras någon månad i kyla.

Lovisa har S-generna 3 och 4 varav den senare är ovanlig. Lovisas blommor kan därför pollineras av de flesta samtidigt blommande sorter till exempel Birgit Bonnier, Cox Pomona, Discovery, James Grieve, Katja, Mio och Sävstaholm.  Zon I–III. 

Eir, njutbart norskt sommaräpple

Eiräpplet moget nu

Det fina finska sommaräpplet Pirja sviker oss i år, inte ett äpple på den grenen. Men vi har en gren med ett norskt äpple, Eir, som ger desto mer. Detta runda, röda sommaräpple är moget nu och förnöjer våra  kräsna smaklökar ofantligt. 
Äpplet korsades fram i Norge 1984 från Katja x  Buckley Giant. Det vackra äpplet uppges ha god motståndskraft mot skorv. 

Naturligt kartfall

Som på bilden ser det ut nedanför många äppelträd nu. Vad har hänt? Har någon ruskat om trädet så att karten har släppt? Nej, det handlar om Det Naturliga Kartfallet som brukar inträffa i början av juli och innebär att träden släpper dålig kart. 

För övrigt bör man titta till sina trädkronor nu. Har sett att äppelspinnmalen redan visar sina slöjlika nästen som alla hyser ett otal hungriga larver. Jag tar en bit hushållspapper och lyfter bort vävarna.