![]() |
Det goda finska sommaräpplet Pirja |
Det finns nackdelar med ett äppelträd på egen rot. Liksom många kärnsådda träd är det ofta starkväxande och det kan ta lång tid innan trädet lämnar det juvenila stadiet och börjar bära frukt.
Men, skriver Martti, rotäkta träd har också flera fördelar: lång livslängd, god sjukdomsresistens, regelbunden fruktsättning och fin fruktkvalitet. En ytterligare fördel är att om trädet blir svårt skadat, till exempel avbarkar runtom av harar under vintern, så är det rotskott som sedan kommer upp av precis samma sort (medan ett ympat träd skickar upp rotskott från grundstammen).
Så varför går vi inte allihop in för rotäkta träd? Därför att det är besvärligare och kostsammare att dra upp ett sådant träd än att ympa upp ett nytt träd. Konsumenten tycker kanske i dag att ett vanligt äppelträd är bra dyrt men ett rotäkta träd, om det funnes att få, skulle kosta mycket mer.
Äppelsticklingar har svårt att rota sig, skriver Martti. Från hans text utläser jag att en amatör som önskar dra upp ett rotäkta äppelträd, lämpligen kan välja den här metoden:
1. Klipp 15 - 20 cm långa sticklingar från äppelträd i juni. Ta bort alla blad utom ett; på det viset blir det ingen konkurrens om näring mellan blad och rötter.
2. Sätt sticklingarna i jord på en plats skyddad för starka vindar. Håll odlingen fuktig. En tunnel av plast över sticklingarna ökar chanserna till rotbildning. Håll landet fritt från ogräs och duscha gärna sticklingarna då och då vid torrt väder.
3. Räkna med att sticklingarna inte rotar sig förrän på sensommaren.
Varje augusti njuter jag det goda finska äpplet Pirja. För flera år sedan fick vi ympar av sorten oss tillskickade av den finske musikern Pentti Hildén. När jag läser Marttis slutord till examensarbetet ser jag att han tackar "min bror Pentti Hildén för ett intresse till mitt arbete". Här har vi två äppelintresserade bröder.