Svenska äpplen i juli

 

Snart kommer nyskördade sommaräpplen till butikerna, något att se fram emot. Men hör och häpna,  i Uppsala hittar vi fortfarande svenska Elise från förra året. Inte med optimal smakkvalitet men ändå riktigt goda.

Specialsågat

Vad gör du om du vill bygga ett staket vid tomtgränsen mot gatan men det gamla Åkeröträdet lutar åt det hållet? Du gör givetvis som den här husägaren i Uppsala: sågar till spjälorna så att trädet kan titta ut genom staketet.

Här vilar Olof Eneroth

Olof Eneroth,författare til Handbok i Svensk pomologi, levde sina sista år i Uppsala. Han dog 1881, för 140 år sedan. Naturligtvis har jag gått till kyrkogården nära Uppsala domkyrka där Eneroth vilar i en familjegrav: här ligger också hans mor och hans syster Edla.

Cox Orange, ett äpple i särklass

Sveriges Pomologiska Förening gav på sin tid ut en sortlista på rekommendabla fruktsorter (åttonde upplagan utkom 1945). Här skriver man att frukter som äro särskilt lämpliga att förtäras i friskt tillstånd brukar kallas bordsfrukter medan de som endast användas till matlagning kallas hushållsfrukter. Man påpekar också att Statens priskontrollnämnd däremot delar upp äpplen i hushållssorter (en enda klass) och dessertsorter med tre underavdelningar: särklass (endast omfattande Cox Orange), klass 1 och klass 2 samt bordssorter med två underavdelningar, klass 1 och klass 2.

Virginia Woolfs Herbarium

Elisa Kay Sparks heter en engelsk akademiker som i många år samlat information om förekomsten av växter i Virginia Woolfs texter. Sök woolfherbarium.blogspot.com och du kan läsa hennes essäer om alla de växter som dyker upp här och där i Woolfs romaner och noveller. Äpplen förekommer ofta: träd såväl som blommor och frukt. I sin trädgård på lanstället i Rodmell – Monk´s House – hade Woolf en skrivarstuga där hon kunde arbeta ostörd. Utom en dag på hösten när maken Leonard gick upp på en stege utanför stugan och lade in äpplen till vinterförvaring på loftet. Min bild visar ett äppelträd av okänd sort från makarna Woolfs trädgård.

Sköna blommor

Har man flyttat till en ny stad har man att göra. Till exempel kartlägga alla stadens parker som innehåller äppelträd. Här i Uppsala ser jag flera sköna parker med kommunala äppelträd men nästan inget har en etikett. Jag får gå omkring och titta på blommorna och gissa sorten.

Detta är Gravensteiner: stora, vita blommor på ett storvuxet träd. Gravensteiner är det enda träd i Uppsala stadsträgård som har namnetikett.

Jag lovar att äta upp en handfull äppelskaft om inte detta är Åkerö: smala, båtlika, vita blommor

Uppstammad bukettapel

I Sigtuna hade vi en bukettapelhäck som doftade och blommade något sagolikt. Häromdagen såg jag utanför ett hyreshus i Uppsala en rad bukettaplar som trimmats till små friväxande träd. Vackert. Prydligt.

Bygg ditt eget bihotell

I Stadsträdgården i Uppsala finns en fruktträdgård, det har jag redan berättat. För att främja vildbin, och därmed säkra pollineringen, har man byggt två stiliga bihotell i rostig plåt. Det ena liknar Uppsala slott, det andra domkyrkan. Jag stod där och lyssnade i går: ett ständigt, trevligt surr av bin som flög hit och dit (kanske var det svårt att välja, slott eller kyrka). Du kan också göra en bivänlig insats genom att borra några hål i en träbit och sätta upp den i trädgården eller på kolonin.

Snart spricker ballongerna

Gick förbi det här okända äppelträdet vid Fyrisån i går. Tjusigt röda knoppar varav många hade hunnit till det runda. lovande ballongstadiet.

Sorter från förr

Det är trist väder, kallt och regnigt. Ett väder att sitta inne i och läsa gamla skrifter. Till exempel Svenska Trädgårdsföreningens årsskrift från 1850. Där får man veta vad som odlades i föreningens trädgård och trädskolor hösten 1849. Det var inte lite. Hur kan Kirkes Unvergleichlicher ha sett ut? Prager bunter (temligen härdig)? och Lornsparmain som ska ha god jord och skyddadt läge? Ribston Pepping är härdig och "engelsmännens älskling". Min älskling också: lättodlad, god, mycket hållbar. Alla med trädgård borde odla Ribston.