Tre bananäpplen

En fråga som jag har fått: är Bananasäpplet och Winter Banana samma sort?  Det korta svaret är nej.

Olof Eneroth upptar i sin Handbok i Svensk Pomologi sorten Bananasäple och skriver att "dess historia är oss tills vidare outredlig". Han uppger att äpplet har kommit från norra Tyskland till Gotland och Kalmartrakten; ingen av de tyska pomologer som han skickat sorten till har dock känt igen den. "Under sådana omständigheter ha vi måst gifva den namn".  Eneroth valde namnet Bananasäple "med anledning av sortens rika smak". Kanske tyckte han sig känna en ton av banan i fruktköttet (liksom andra äppelsorter kan smaka päron, ananas eller citron). Eneroth beskriver smaken som utmärkt av en egendomlig, rikt kryddig sötma. "Få höstfrukter äro ädlare än denna" .

Eneroth lovordar äpplet men rekommenderar det inte till allmän plantering eftersom trädet är mindre fruktbart. Men den som har råd att plantera ett och annat träd oberoende av vinstens osäkerhet, tycker han gärna kan ha Bananasäplet.

I Sveriges Pomologiska Årsskrift, som utgavs 1900 till och med 1962, omnämns Bananasäpple en gång: på sidan 137, år 1940, finns äpplet medtaget i en förteckning över fruktträd i Adelsnäs trädgård planterade omkring 1870. Vem vet, kanske växer Bananasäpplet idag obemärkt i någon gammal trädgård i landet? 

Winter Banana finns med i Apples of New York från 1905 (Del 1, s 377). Enligt författaren S A Beach uppkom äpplet  omkring 1876 hos jordbrukaren David Flory i Cass County, Indiana, USA. Good to very good.

För att få veta mer om Winter Banana, gå till Winter Banana Story på hemsidan för Big Horse Creek Farm http://bighorsecreekfarm.com/winter-banana-story-2/

Winter Banana ska inte förväxlas med Banana Sweet (sidan 60 i Apples of New York) som är ett vackert sötsmakande vinteräpple. Sorten uppkom omkring 1867 hos en C E Blackwell, Titusville, New Jersey, USA.

                                                         Ur Handbok i Svensk pomologi,  1864

                                                         Ur Apples of New York, 1905

 

En första sniff

Första augusti. Tidig morgon i Uppsala stadsträdgård. Bland äppelträden brukar det sitta människor i lotusställning med utbredda armar i riktning mot solen, men inte i dag. På marken några fallfrukter som jag plockar upp. Sommaräpplen med angrepp av äppelvecklare. För omogna för att kunna bestämmas. Skador av äppelvecklarlarver får frukten att brådmogna och jag känner den mest förföriska doft. Snart är äppelhösten här.

Svenska äpplen i juli

 

Snart kommer nyskördade sommaräpplen till butikerna, något att se fram emot. Men hör och häpna,  i Uppsala hittar vi fortfarande svenska Elise från förra året. Inte med optimal smakkvalitet men ändå riktigt goda.

Specialsågat

Vad gör du om du vill bygga ett staket vid tomtgränsen mot gatan men det gamla Åkeröträdet lutar åt det hållet? Du gör givetvis som den här husägaren i Uppsala: sågar till spjälorna så att trädet kan titta ut genom staketet.

Här vilar Olof Eneroth

Olof Eneroth,författare til Handbok i Svensk pomologi, levde sina sista år i Uppsala. Han dog 1881, för 140 år sedan. Naturligtvis har jag gått till kyrkogården nära Uppsala domkyrka där Eneroth vilar i en familjegrav: här ligger också hans mor och hans syster Edla.

Cox Orange, ett äpple i särklass

Sveriges Pomologiska Förening gav på sin tid ut en sortlista på rekommendabla fruktsorter (åttonde upplagan utkom 1945). Här skriver man att frukter som äro särskilt lämpliga att förtäras i friskt tillstånd brukar kallas bordsfrukter medan de som endast användas till matlagning kallas hushållsfrukter. Man påpekar också att Statens priskontrollnämnd däremot delar upp äpplen i hushållssorter (en enda klass) och dessertsorter med tre underavdelningar: särklass (endast omfattande Cox Orange), klass 1 och klass 2 samt bordssorter med två underavdelningar, klass 1 och klass 2.

Virginia Woolfs Herbarium

Elisa Kay Sparks heter en engelsk akademiker som i många år samlat information om förekomsten av växter i Virginia Woolfs texter. Sök woolfherbarium.blogspot.com och du kan läsa hennes essäer om alla de växter som dyker upp här och där i Woolfs romaner och noveller. Äpplen förekommer ofta: träd såväl som blommor och frukt. I sin trädgård på lanstället i Rodmell – Monk´s House – hade Woolf en skrivarstuga där hon kunde arbeta ostörd. Utom en dag på hösten när maken Leonard gick upp på en stege utanför stugan och lade in äpplen till vinterförvaring på loftet. Min bild visar ett äppelträd av okänd sort från makarna Woolfs trädgård.

Sköna blommor

Har man flyttat till en ny stad har man att göra. Till exempel kartlägga alla stadens parker som innehåller äppelträd. Här i Uppsala ser jag flera sköna parker med kommunala äppelträd men nästan inget har en etikett. Jag får gå omkring och titta på blommorna och gissa sorten.

Detta är Gravensteiner: stora, vita blommor på ett storvuxet träd. Gravensteiner är det enda träd i Uppsala stadsträgård som har namnetikett.

Jag lovar att äta upp en handfull äppelskaft om inte detta är Åkerö: smala, båtlika, vita blommor

Uppstammad bukettapel

I Sigtuna hade vi en bukettapelhäck som doftade och blommade något sagolikt. Häromdagen såg jag utanför ett hyreshus i Uppsala en rad bukettaplar som trimmats till små friväxande träd. Vackert. Prydligt.

Bygg ditt eget bihotell

I Stadsträdgården i Uppsala finns en fruktträdgård, det har jag redan berättat. För att främja vildbin, och därmed säkra pollineringen, har man byggt två stiliga bihotell i rostig plåt. Det ena liknar Uppsala slott, det andra domkyrkan. Jag stod där och lyssnade i går: ett ständigt, trevligt surr av bin som flög hit och dit (kanske var det svårt att välja, slott eller kyrka). Du kan också göra en bivänlig insats genom att borra några hål i en träbit och sätta upp den i trädgården eller på kolonin.