tisdag 17 september 2013

Brev från Hilding

Hej Görel!

Jag läste idag din blogg Svenska Äpplen och din glädje över att ha löst gåtan med Suislepp kan jag mycket väl förstå. Jag funderade själv några år på en vacker rödflammig sort som jag kallade Seminariet 40 men som senare visade sig vara just den vackra sorten Suislepp. Den röda flammigheten mot den ljusa bakgrunden är ju lite speciell, men tydligen kan den också vara mer strimmig som i din bok. En bild som inte stämde med mina (och dina) flammiga äpplen. Se bifogad bild.

Jag har senaste helgen också fått en mångårig gåta löst. En sort från Kjettinge, Börje, NV om Uppsala som jag kallat Kjettinge 5B och 5C har nu äntligen fått ett riktigt namn; Södermanlands Kalvill. Efter ca 15 år kom plötsligt iden att noggrant jämföra Kjettinge-äpplet med Södermanlands Kalvill/Oljeäpple. Det var lätt gjort eftersom båda sorterna suttit inympade på samma träd i många år, endast en halvmeter ifrån varandra! Vilken härlig känsla när den ena detaljen efter den andra stämde. Jag hade sedan länge gett upp att söka efter rätt namn, många gissningar på liknande sorter hade ju misslyckats. En lyckad frösådd tänkte jag väl.

Många hälsningar,  Hilding







Tack Hilding för ditt brev! Trägen vinner, heter det. Det finns alltså både en strimmig och en prickig Suislepp. Nu kan vi, och alla som läser bloggen, den här sorten.

söndag 15 september 2013

En gåta löst

Fredagen den 13 påstås vara motsatsen till lyckodag. Men fredagen den 13 september var en dag av  klang och jubel!

Hösten 1985 lämnade ett par i Sollentuna in ett rödprickigt äpple för bestämning till den erfarne äppelexperten Ernst Lomenius som var på besök från Göteborg. Ernst, som kunde så mycket efter flera decennier i Pomonas tjänst, hade aldrig sett äpplet förr och det fick heta Rosenhill efter Rosenhillsvägen i Sollentuna där det hade planterats på 1920-talet. Det har tagits ympar av trädet och ett rätt stort träd växer i genbanken ute vid Ekebyhovs slott, Ekerö.

Jag fäste mig vid Rosenhilläpplet som såg så lustigt ut -- man kunde tro att det var drabbat av mässling --  och jag har själv ett nytt litet träd som gav kanske 15 äpplen i år. I fredags när jag åt ett av dessa äpplen hördes ett metalliskt ljud. Det var polletten som trillade ned! Jag visste plötsligt att detta är Suislepp, ett estniskt äpple. Det oerhört goda, saftiga, rosavita äpplet är Suislepp!


Mycket riktigt, allt stämde. Och varför tog det  28 år att komma på namnet?  Ja, säg det. Men skalets röda täckfärg har ett annat mönster än hos Suislepp från Bergianska Trädgården -- mitt äpple är rosaprickigt istället för rosarandigt. Mutationer uppstår hela tiden och gör äppelbestämning till en inte alltför enkel sak.

Jag önskar att jag kunde berätta för Ernst men han lever inte längre, tyvärr.

lördag 14 september 2013

En äppeltunnel att spankulera i

Om jag hade  en riktigt stor tomt och om jag hade riktigt mycket pengar så vet jag vad jag skulle göra. Jag skulle låta anlägga en äppeltunnel. Därinne, vid alla tider på året -- när knopparna sväller, när blommorna doftar och när karten sväller och rundar sig -- skulle jag spankulera fram och tillbaka när jag hade något viktigt att tänka på. Vad ska jag ha till middag? Ska jag ta den röda eller gröna tröjan? Ska jag dammsuga i dag eller i morgon? Inne i äppeltunneln, föreställer jag mig, skulle jag genast komma till rätt beslut.

Detta är frukttunneln vid Julita gård i Sörmland. Anneli Svensson, som tidigare var anställd vid Julita gård, såg 1985 en äppeltunnel vid ett vandrarhem i Skåne och kunde inte glömma den. "En sådan måste vi ha på Julita!" tänkte hon senare. När hon hade kommit på var den skulle placeras var saken klar och hon, den nyss bortgångne Håkan Svensson och ännu någon fler hjälptes åt att ympa upp träd och plantera den lätt krökta tunneln 36 steg lång.
 


Här är en gammal, lätt raserad äppeltunnel som anlades vid Djuröns gård i Östergötland 1908-1909. I Svensk Trädgårdstidning från 1926 kallas detta "formfruktträdspergola" och man kan läsa vilka 23 sorter  som planterades där. Många sorter är bekantingar medan andra är ovanliga i odling i dag. Jag undrar hur Augustiäpplet och Vejlöäpplet såg ut.