torsdag 21 april 2016

Kan vi lita på DNA-analyserna?

När de första DNA-analyserna på äpplen kom jublade vi: nu skulle vi få veta ursprunget till alla äppelsorter och deras släktskap med varandra. Mina förväntningar var rejält uppskruvade. Sedan har det visat sig att DNA-analyser är ett kinkigt arbete. Vi har fått veta att det gotländska Stenkyrketrädet har  Fullerö och Danziger Kantäpple som föräldrar och att Kramfors föräldrar är Sävstaholm och Åkerö. Men stämmer det verkligen?
Charlamovsky. Med samma S-gener i Sverige och Danmark: S 3, S 28. 
I går skickade professor Hilde Nybom mig en artikel skriven av den danske forskaren  Bjarne Larsen  och hans medarbetare som utarbetat en ny metod för att göra DNA-analyser. Hilde Nybom skriver att ja, den danska metoden verkar vara säkrare än den hon själv har använt på Balsgård men det handlar också om att proverna måste komma från rätt äppelträd. Om man har tagit blad från xx i tro att det var yy så blir DNA-analysen värdelös. (Om det är något jag har lärt mig efter alla år med besök i genbanker så är det att många träd är försedda med felaktiga skyltar).

Jag finner att ungefär hälften av de sorter som tidigare undersökts i Sverige, och som även danskarna analyserat, har en lite annorlunda uppsättning s-gener i den danska listan. Vi kan bara hoppas att ett tredje forskarlag ställer upp och gör om samtliga analyser.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar