Gott nytt äppelår!

Jag plockar in ett gäng äpplen från förrådet och byter ut dem som suttit i julstaken ett par veckor. Våra Cox Orange har pikat, det gjorde de kanske redan i början av december. De är fortfarande friska i köttet och vackra att se på, men konsistensen är lösare nu och syran har gått ned.

Vad ska vi vänta oss av det nya äppelåret? Vi kan bara hoppas att rönnbärsmalen håller sig borta, att frostfjärilen inte går till angrepp  och att småfåglarna hugger alla äppelvecklarhonor i trädgården.

Det är nyårsafton och då brukar man äta något gott. Jag läste just att ciderkokt torsk är en asturisk specialitet. Det ska jag prova. Önskar alla äppelvänner ett fint 2015!

God jul!!

Le quattro stagioni -- det är italienska som alla svenskar förstår. Med posten kom ett fint paket från vännen Olle med Le quattro stagioni, de fyra årstiderna, inspelad av Berliner philharmoniker under ledning av Herbert Karajan. I stereo, påpekas det på omslaget. Tänk om jag kunde spela skivan ändå. Ett av mina projekt är nämligen att lära mig skilja på Vivaldis fyra årstider, ett nog så ambitiöst mål för en omusikalisk person. Finns det skivspelare för gammaldags 78:or att köpa? Olle har både en gammal skivspelare och åldriga stenkakor att förnöja omgivningen med.

Det riktigt fina med den här skivan är omslagets pomologiska motiv, ett äpple under olika årstider: vårens blomma, sommarens omogna äpple, röd höstfrukt och äppelskrott (från en stund med julklappsboken vid brasan får man förmoda).

Som Olle påpekar, blomman kunde också ha legat till höger i bilden. Ibland ser man äppelträd som blommar om lite försiktigt i september.

Ber att få önska alla en väldigt fin jul med god musik, goda äpplen och lagom mycket julmat!

Mossa som undervegatation

Christian Cederwall, som är student vid Trädgårdens hantverk & design, Göteborgs universitet, sitter med ett projektarbete som handlar om bladmossor som alternativ marktäckande vegetation under träd. Han skriver så här:
I en bok (Hallingbäck & Holmåsen 1995) står det skrivet "I storbritaniens fruktträdgårdar är man dock inte särskilt negativ inställd till mossor. Istället sprutar man ofta med herbicider för att få bort gräs, och marken under träden täcks istället av mossor, t ex Polytrichum-arter, Atrichum undulatum, Ceratondon purpureus, Bryum argenteum mfl. Fruktträden trivs uppenbarligen bättre ihop med mossor än med gräs och skördarna blir större." Denna uppgift tycker jag verkar mycket intressant. Jag har letat efter andra källor/studier som stödjer detta, men inte hittat.

Jag kan tyvärr inte hjälpa Christian med källor till metoden med mossa som undervegetation. Kanske finns det någon läsare som vet något om detta?

Min vinäger är klar

Hur går det med vinägern? Frågar man mig. I går på Luciadagen buteljerade jag min andra sats äppelvinäger.  I två månader har den stått att jäsa  och blivit till en syrlig brungul vätska. Jag tycker att den smakar fint och ska nu börja experimentera med olika användningssätt. Har du tips att skicka mig, så snälla, gör det!

I början hade jag besvär av fruktflugor som svärmade kring vinägern. Det löstes genom att jag tog bort locket och istället satte på en handduk som jag knöt fast hårt vid krukan. Lite Lawrence av Arabien, eller hur?

Äppelfabriken

Äppelfabriken är en bok av Katarina Ångström Isacsson och Lars Ångström som kom tidigare i höst. Vill du få goda, pålitliga äppelrecept och värdefull information om äpplen, must, cider, plantering och beskärning av äppelträd så är den här boken något för dig.

Äppelfabriken är också namnet på familjen Ångströms företag ute på Färingsö: musteri (inget köande, man beställer tid), butik och kafé.

Fåglar och äppelträd

Christian skriver till mig så här i ett brev som jag förkortar:
--- Utanför huset står ett gammalt Filippa. På de mindre grenarna sitter flera talgoxar och pickar. Kanske har de hittat småkryp att äta och i så fall vad? Frågan är också om deras pickande kan skada trädet. Har du iakttagit detta fenomen och har du någon teori?

Eftersom G råkar vara fågelexpert har jag diskuterat detta med honom. Vi tror inte att pickandet kan skada trädet, det finns ingen anledning att sjasa bort fåglarna. På äldre äppelstammar och grova grenar gömmer sig skadeinsekter, nyttoinsekter samt spindlar under barkflagor, lav och mossa. Det finns fåglar som pickar efter sådant, till exempel trädkrypare och nötväcka, men knappast talgoxar, säger G.

Du skriver att fåglarna sitter på mindre grenar. Många småfåglar sitter i våra äppelträd och tuggar i sig vad de har hämtat från fågelbordet. Kan det vara det som du ser?

Det är klokt att sätta upp ett välfyllt fågelbord  den här tiden, eftersom det lockar insektsätande fåglar till trädgården. Fågelbordet hjälper dem att överleva och kan bidra till att några stannar kvar hos oss under sommaren. Dessutom minskar småfåglarnas lust att att äta på äppelträdens knoppar under kalla vårvintrar ifall de utfodras.

Tyvärr kan fåglar också räknas till skadedjuren i trädgården. Det är i första hand trastfåglar (i mindre grad de insektsätande småfåglarna) som hackar på mogen frukt och varje skada blir en inkörsport för en infektion av fruktmögel.

Kyla och sorkar

Apropå mitt inlägg häromdagen om förvaring av äpplen i jord sände Krister Andersson mig den här intressanta texten:

 Jag har själv under ett antal år funderat på hur man förr kunde förvara både frukt och grönsaker ute i marken under vintern och inte få dem uppätna av sorkar och råttor. Jag har kommit fram till följande. 

I takt med att det svenska jordbruket minskat i omfattning under de senaste 50 åren så har det fått till följd att brukningsenheterna blir större och antalet betande djur färre. Just minskningen av dessa betande djur är en viktig faktor till att framförallt sorken har ökat kraftigt i antal under de senaste åren. Sorkar trivs inte när det är liv och rörelse, de vill kunna leva ostört. Vårt inträde i EU gjorde heller inte saken bättre när det gäller sorkens härjningar. Idag får man bidrag för att inte bruka marken, men hålla den samma i odlingsbart skick. Dvs åkermarken kan rent teoretiskt ligga orörd utan att man behöver plöja eller skörda hö på vallarna. Det gräs som växer får bara vissna ned, det vissna gräs är ett eldorado för sorkar, råttor och möss att bo och föröka sig i. 

En annan viktig faktor till att antalet skadedjur ökat på senare år är att antalet katter minskat på landsbygden eftersom de små jordbruken lagts ned och de som bott i husen kanske flyttat till städerna för att få arbete där, de gamla smågårdarna blir stående och i bästa fall sommarnöjen. Rävstammen har också minskat till följd av rävskabben som tagit död på många rävar. Rävar är storkonsumenter av just sork.

Sen tror jag också att en orsak till att framförallt råttor och möss ökat är att det har vuxit fram en grupp människor i samhället som vi kallar djurrättsaktivister som hävdar att alla djur har rätt att leva även råttor och möss. Det har uppstått en debatt huruvida det är etiskt att använda råttfällor/råttgift. Personligen gillrar jag råttfällorna så fort jag ser minsta spår efter dylika små terrorister som kan orsaka så otroligt stor skada på bara en natt.

När det gäller kylan så var inte det något större problem, man grävde en grop cirka en meter djup. När man lagt ned äpplena täcktes de med ett tjockt lager halm, hö eller i vissa fall sågspån. På liknade sätt förvarades ju is innan kylskåpet var uppfunnet.  Speciellt sågspån har en otroligt god isoleringsförmåga.
   
 

Kupade äpplen

Under tidigt 1900-tal kupade man äpplen. Gunnar Bergfeldt, hortonom och pomolog som verkade i Småland, har berättat för mig hur man brukade lägga Rött Järnäpple i jorden och på våren kunde man sedan gräva upp fina frukter.

I en artikel med rubriken Renette Grise (Sveriges Pomologiska förenings årsskrift 1919, s 43) berättar Fredrik Ulriksen att Carl Möllerberg, Tomarp i Skåne, odlade en renett som han sålde med god förtjänst i april och maj till Kristianstads konditorier där de användes till tårtor och kakor. Möllerbergs metod att vinterförvara renetterna var att lägga dem i högar i jorden. När dessa högar avtäcktes i april och maj var frukterna lika fräscha som när de bäddades ned.

Artikelförfattaren berättar att han grävde ned Renette Grise (läderrenett, även kallad grårenett) i jorden de sista dagarna i oktober och täckte frukterna med halm, ett tunnare jordlager och ett lager boklöv. När han tog upp frukten i april var den frisk och god.

Det står var och en fritt att pröva. Men förklara för mig varför äpplena inte fryser därnere i jorden (man måste kanske ned till tjälfritt område) och hur man får råttor och sorkar att låta bli frukthögen?

G och jag har nyss haft besvär av råttor på glasverandan där vinterfrukten lagras. Två fällor tog var sitt byte en natt och nu står där alltid laddade fällor.

Nässlor och vinteräpplen

Luften utanför mitt fönster är full med sidensvansar. Vackra men nervösa fåglar som det verkar. De sitter inte ned i bukettapelhäcken med lockande röda små äpplen mer än ett par sekunder.  Hela skocken på kanske 100 fåglar landar sedan i eken på andra sidan gatan, tar en överblick och gör ett kort nedslag i grannens rönn.

Tidningen Vilda växter ges ut av Svenska Botaniska Föreningen. I nr 4 (november 2014) läser jag en en artikel om nässlor. Där står att nässlor visat sig skydda närliggande växter från mögelsvampar och skadeinsekter och att en tillämpning av detta är att packa sina vinteräpplen tillsammans med torkade nässlor. Nästa sommar ska jag torka nässlor och prova detta.

Jag berättar för G om nässlornas skyddande effekt. Han säger direkt att han tänker pröva att packa sina ympar, som så gärna vill mögla,  tillsammans med torkade nässlor.

Rågkli mot svampangrepp

Helt vanligt rågkli, kan det användas till att förebygga svampsjukdomar hos äpple? Det är något som testas av professor Hilde Nybom och Ibrahim Tahir från SLU samt Estera Dey från Lunds universitet.

Rågkli är en hittills underutnyttjad biprodukt. Ur rågkli kan man utvinna olika fenol-lipider som exempelvis alkylresorcinoler. Nu prövar forskarna att utveckla ett preparat med alkylresorcinoler som aktiv beståndsdel, ett preparat som sedan kan användas för att bespruta äppelträd i avsikt att få fram frukt som motstår svampangrepp under lagringen.

En preliminär utvärdering av ett fältförsök tyder på att preparat från rågkli är effektivt för att minska svampangrepp. Nästa år kommer försöket upprepas i större skala och med flera äpplesorter.