Välj rätt äpple till boken

 Journalisten och författaren Augustin Erba hävdar i en intervju i tidningen Svensk Bokhandel (nr 5, 2022) att bästa lästilltugget är ett äpple. "Mättande, inte kladdigt". Och visst har han rätt. Ett äpple passar alltid, i alla sammanhang. 

Det är förstås inte alla äpplen som går lika bra till all slags litteratur.  En samstämmighet mellan bok, författare och äpple måste till för att upplevelsen ska bli optimal. 

Vad kan jag råda till när det gäller läsning av Kristina Sandbergs fina böcker om hemmafrun Maj?  Husmoderäpplet, förstås. Ett utmärkt, gediget vinteräpple. Ett självklart val också för Husmoderns död av Sara Danius. Tyvärr måste man känna någon som har äpplet på sin trädgårdstomt eftersom det inte står att hitta i handeln.

De som läser deckare möter blodiga kroppar och sår. Det finns äpplen med rött skal och blodrött fruktkött som matchar böckerna och förhöjer läsupplevelsen. 

Tycker du om Colette? Pröva att tugga på ett franskättat äpple nästa gång du läser Cheri. Transparente de Croncels är inget vanligt äpple i vårt land men försök att efterlysa sorten på nätet. 

Så här kan vi hålla på. Dickens romaner ska givetvis avnjutas tillsammans med en fin, gammal, brittisk sort som Ribston. Medan den komplexa, delikata smaken hos ett Cox Orange (se nedan) stämmer väl med den genialiska författaren Virginia Woolfs mångbottnade romaner. 

 

 

 

 

En epok går i graven

Balsgårds växtförädlingsstation nära Kristianstad i Skåne läggs ned. För många av oss är Balsgård en närmast helig plats där skickliga experter som professor Hilde Nybom har dragit upp fantastiska nya äppelsorter som Aroma, Agnes, Frida och Folke. Så många gånger G och jag har gått där mellan raderna av hundratals vackra fruktträd. Nu hugger man ned alla träden och vi som ser på begriper ingenting.

Ska man fortsätta med någon form av fruktförädling vid Alnarp?  Hilde Nybom svarar att alla förädlingsprogram är nedlagda förutom att Kimmo Rumpunen fortsätter med förädling av äpple på deltid; i någon mån ska han också arbeta med förädling av svarta vinbär.

Detta är ett spel för gallerierna, de ansvariga vill kunna säga att förädlingen fortsätter. Men, som Hilde Nybom framhåller, blir det väldigt svårt att ta fram nya konkurrenskraftiga fruktsorter med en satsning som är bara 10 procent av den Balsgård hade tidigare.

Henrik Morin lär ut om fruktodling

 

Träd som väntar på beskärning

Det ligger en serie små instruktiva filmer om fruktodling på youtube. Filmerna är framtagna av Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet och det är den duktige trädgårdsteknikern och fruktträdssexperten Henrik Morin som medverkar.  

https://www.youtube.com/playlist?list=PLGXWopI5JuwmCTx2zKZsHcyWEud60EOUR

 

 

 

Nu är Anna i mål

Jag har tidigare skrivit och berättat om Anna Hoffstedt som bor i Uppsala, Anton Nilssons hemstad. Anna har de senaste åren smakat alla de äpplen som ingår i Anton Nilssons bok Våra äpplesorter. Det är en bedrift, för många av sorterna är ytterst ovanliga och har varit svåra för henne att spåra upp. 

Nu har Anna gått i mål –  nu har hon  tuggat på och protokollfört alla sorterna! – och vi var några stycken som  firade det hemma hos henne i går. I andanom såg vi hur Anton Nilsson blickade ned på henne och sa "Bra jobbat!"

 https://www.slu.se/ew-nyheter/2022/10/nationella-genbankens-mullsjo-applen-fick-anna-att-komma-i-mal/

Ämne i äppelträd kan förbättra dialys

Vi visste att äpplen är bra för hälsan. Finns ingen annan lika god och nyttig frukt. Nu når oss nyheten att barken på äppelträd också kan göra nytta. 

Floretin heter ett ämne i barken som kanske kan förbättra dialysbehandling. Vid så kallad påsdialys i hemmet tillsätts glykos för att skapa nödvändig osmos. Problemet med detta är att patienten suger upp mycket av glykosen och går därmed upp i vikt. Nu har forskare i Lund  visat i försök på råttor att floretin kan blockera glykosupptaget med 30 procent. Nästa steg är att testa detta på människor. 

Älskar Ashmeads Kernel

Det är inte bara i Sverige som vi värnar om värdefulla fruktsorter. Över hela världen finns det av aficionades som hellre ger bort sin sista potatis än de går utan äpple en dag. Sam Van Aken, som jag läser om i The New Yorker (18 april 2022), är en sådan. Under åtta år har han byggt upp en frutkodling på Governors Island (strax söder om Manhattan Island) där han samlat gamla fina varianter av äpplen, päron, plommon, körsbär, persikor, aprikoser, mandel med mera. Med tonvikt på sorter som har länkar till USA:s historia. 

Renetter är bland det godaste man kan äta och mina två favoriter är Egremonts Russet och Ashmeads Kernel. Båda har ett strävt skal som kan vara mer eller mindre brunt. Den sistnämnda råkar också vara Sams favorit. "Den ser ut som en potatis som någon har bundit upp i trädet" säger han. Äpplen som Gala och Fuji kallar han "industriäpplen". 

Ashmeads Kernel (fotograferad i min tidigare trädgård i Sigtuna)

 

Det blir en fin höst

Snart har den sista äppelblomman fallit. Och vi funderar allihop på hur det ska gå. Kommer den fantastiska blomningen att resultera i en överdådig fruktsättning? Ja, allt tyder på det. Naturligtvis kan det hända saker. Jag tror inte på stora angrepp av rönnbärsmal eftersom rönnarna blommade så fint (i alla fall här i Svealand) men det kan bli skador av äppelvecklarlarver, det är klart. Och det kan komma hagelskurar som punkterar frukten eller svåra stormar som skakar ned frukten och fäller äppelträd till marken. Det vore katastrofalt.

Men låt oss tänka på att det var fint väder under blomningstiden vilket underlättade för de pollinerande insekterna och inte heller hade vi någon frost. Det blir en kalashöst, tror jag. 

 

Galloway

 

Galloway är en halvö i  sydvästra Skottland som fått ge namn åt ett otroligt gott och smakrikt äpple. Namnet Galloway, läser jag i London Review of Books (24 februari 2022) tros komma av det irländska ordet gall-gaedhil som betyder "främmande galler". Man tror att dessa galler var irländare som, skriver tidningen, had gone Scandinavian, det vill säga lagt av den kristna läran och blivit rånare och pirater. En irländsk krönikör skrev att om vikingarna var hemska, så var gall-gaedhil  sju resor värre.  

Låt mulmen ligga kvar

Är inte mulm det konstigaste ord du vet? Som jag har undrat över hur det ordet kan finnas. Nu vet jag lite mer. Språkexperten Ingrid Olsson besvarade en fråga om mulm i Dagens Nyheter i går.

Svenska Akademiens ordbok angav 1945 att mulm var ett utdött ord i svenska språket. Fel, alldeles  fel. Ordet har levt vidare bland fackmän som sysslar med skog och parker. Mulm betyder krossad eller pulvriserad massa. Ordet är släkt med tyska mulmen som betyder söndersmula, förvandla till mull. Mulmen är viktig hemvist för flera sällsynta arter.

Om man sticker in armen i ihåliga äppelträd möter man ett lager av mulm. Jag har tidigare hört att man ska skopa upp  mulmen för att hålla trädet torrt och friskt. Kanske är det inte nödvändigt. Låter vi mulmen ligga kvar, hjälper vi de arter som bor i den att överleva. 

Skydda dina äppelträd!

När solen ligger på om dagarna som den gör nu, och nätterna är kalla, är det risk att stammen på äppelträdet skadas. Ett tips är att bestryka stammen med kalklösning som dämpar solhettan. Bilden visar ett äppelträd i Månkarbo utanför Uppsala. Här har ägarna  gjort en ny kalkstrykning mitt på sommaren bara för att trädet ska se prydligt ut!