lördag 25 september 2021

Äpplets dag

Det är Åpplets Dag och jag firar den genom att åka till Charlottenlunds handelsbod, Forsbyvägen 2 i Knivsta, och bestämma äpplen. I år är inget riktigt bra äppelår har Knivstabor sagt mig, så det blir spännande att se hur många intresserade som dyker upp. 

Bilden visar kärnsådda äpplen från Joris-Pelles gård (läs mer på nätet) i Hälsingland som jag har fått mig tillskickade. Riktigt hyggliga äpplen av bra storlek. Förr fick man höra att bara 1 på 10 000 kärnsådder gav fina äpplen men professor Hilde Nyman säger att utfallet är mycket bättre än så.



 

11 kommentarer:

  1. När man hör personer som tagit sig tid att driva från frö till träd som ger äpplen så verkar det som mellan 10 och 30 % av träden blir sorter som har ätbar smak. Många får likhet med moderplantan.

    Jag tror 1/10000 syftar på professionella växtförädlares urval när alla olika krav ska vara uppfyllda.

    SvaraRadera
  2. Du har säkert rätt. Växtförädlarna har stränga krav men vi amatörer kan få fram sorter med tillräckligt utmärkta egenskaper – vackra, välsmakande – för att göra oss nöjda.

    SvaraRadera
  3. Jag planerar för att ta fram min egen sort. Pollineringstekniken är jag väl förtrogen med. Frågan är bara vilka sorter jag ska korsa? Jag vill få fram en sort härdig i minst zon 3, god hållbarhet och mycket arom.

    Ena föräldern tänker jag mig en sort ur Cox-Orange-familjen (dvs någon härdig avkomma av CO). Men vilken bör den andra föräldern vara? Jag funderade på Mantet som ju är väldigt aromatisk, men den har ju så dålig hållbarhet.

    SvaraRadera
  4. Varför inte använda Fredrik? God, köttet brunfärgas inte alls vid uppskärning, håller till mars, april. Du borde få fram en kanonsort. Jag ber att du låter mig smaka.

    SvaraRadera
  5. Tack. Det var ett bra förslag. Jag tror att jag tar Ellisons Orange som modersort. Den kan pollineras av Oranie som har samma S-gener som Fredrik, så det borde fungera.

    Jag återkommer med smakprovning om några år.

    SvaraRadera
  6. Hej
    Jag missade äpplets dag i år pga en utlandsresa.
    Jag har"fått" äppelträ utanför mitt radhus i Hökarängen, där fanns förut en körsbär trä- planterats c.50 år sedan när husen byggdes-, någon typ av Apelia. Denna Apelia dog 4-5år sedan, kapade av den men lämnade kvar en del av stammen.
    Nu har det kommit upp ett äppelträ, växer runt stamstumpen.
    Det gav äpplen första gången 2 år sedan ( kanska små,röd/gula och sura - men det gick att göra saft av dem), förra året ingenting men i år fick jag c 60l.. nu är de större, inte så sura - blev fin saft och äppelmos.
    Nu till frågan:
    enligt folk runtom kring säger att mina äpplen "vildäpplen, som kan inte ätas men jag tror att mitt gamla körsbärsträ var ympat till ett äppelträrot.
    Andra frågan jag har: hur kan jag få detta bekräftat? Dvs kan man gå någonstans/kontakta någon som kunde artbestämma mina äpplen.
    de är gulröda, största var c 5-7 cm stora, sötsura och lite mjöliga.
    MVH
    Suzanne


    SvaraRadera
  7. Vet du vad, jag tror inte att ditt nya lilla träd har något med gamla trädet att göra. Vildsådder kan dyka upp varstans i en trädgård och i ditt fall har en äppelkärna blivit till ett träd precis där det förut växte ett körsbärsträd.

    Du kan ta vara på det äppelträdet genom att ympa det med många goda äppelsorter. Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen tack för svaret.
      Det måste ha varit många kärnor. Det växer 2 träd inlindade in i
      varandra o det kommer nya skott alldeles bredvid stammen.
      Jag skulle kunna ympa med vad och hur.. måste kanske gå en kurs för det.
      En del av mina vänner älskar dessa rätt så sura äpplen, äppeljuicen blir vacker röd oäppelmos ääblir go. Räcker nog för mig.

      Radera
  8. Efter viss fördjupning har jag kommit fram till att många moderna sorter kommit till genom förädlingsarbete med syfte att skapa skorvresistens. I vart fall de senaste 50 åren har förädlarna jobbat mot skorv. Nackdelen med det är att en skorvresistent sort får gener som får dålig avkomma. Att man säger att bara 1/10000 blir bra så utgår det kanske från att man korsat skorvresistenta sorter. Om man korsar icke skorvresistenta sorter, gärna de lite äldre som inte är lika hårt förädlade, så bör framgången bli betydligt större.

    SvaraRadera
  9. Ett skorvresistent äpple har dåliga gener som ger trist avkomma? Jag kommer att tänka på det fina äpplet Eva-Lotta som korsats fram av två skorvresistenta sorter: Cortland X James Grieve. Skulle Eva-Lotta vara mindre lämplig att använda i förädlingsarbete?

    SvaraRadera
  10. Nja, inte riktigt så jag menade. Använder man skorvresistenta sorter för vidare förädling så måste man öka antalet korsningar/frösådder för att få fram en intressant avkomma. Det är där vi kanske kommer till siffran 1/10000. För äldre, icke skorvresistenta sorter får man kanske lyckoträff på 1/10 eller 1/100. Sedan kan det ju vara så lyckoträffen i förstnämnda fall ät bättre, men man har fått lägga ner betydligt mer arbete för att komma dit.

    SvaraRadera