onsdag 23 december 2020
Vad är det för fel på Ribston?
Ribston är ett av mina favoritäpplen. Mer lättodlat än Cox Orange men med renettens förträffliga smaktoner.
Alla kloka människor som är med i Sveriges Pomologiska Sällskap har kunnat läsa i senaste numret av medlemstidningen Pomologen en superintressant artikel av professor Hilde Nybom som handlar om DNA-analyser av äppelsorter. Där skriver hon bland annat att Cox Orange inte är ättling till Ribston (som man förut antagit). De två är istället halvsyskon. Båda sorterna har det kryddiga och aromrika äpplet Margil (även kallat Reinette Musquée eller Muscadet) som den ena föräldern, en urgammal renett från Normandie som beskrevs redan 1608.
En bloggläsare i Östergötland har problem med sina Ribston i år. Vissa äpplen visar sprucket skal och ett mjöligt kött, se bilderna.
Jag har aldrig sett det här fenomenet tidigare och står frågande. Har det med den ökande medeltemperaturen att göra? Både odlaren och jag blir glada om någon läsare har upplysniganr att ge oss.
God jul til alla!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag har samlat på mig många vetenskapliga artiklar kring äpplens arvsmassa, i hopp om att rita ett släktträd. När jag började sammanställa informationen så hittar jag en rad motsägelser. Jag tror att problemet är tudelat: 1. Födelsedatum för en ny sort är sällan kännt, vilket gör att det är svårt att veta vem som är hönan och vem som är ägget. 2. Ofta har man bara analyserat 48 markörer, vilket ska jämföras med traditionell släktforskning som använder 750.000 markörer. Dvs det statistiska underlaget för äpplen är för litet.
SvaraRaderaJag har länge förstått att DNA-analyser på frukt kan vara opålitliga. Ta bara det att vi inte kan vara helt säkra på att analysmaterialet har hämtats från ett korrekt sortbestämt träd.....
SvaraRaderaMed genetisk undersökning går det dock att klarlägga vilka som är äkta sorter och vilka som är mutanter. SLU avslöjade nyligen ett antal mutantpar, t.ex. Alexander/Annero, Brita Horn/Ringstad, Särsö/Spässerud.
SvaraRaderaSkytte m.fl., Genetic Status of the Swedish Central collection of heirloom apple cultivars, Scientia Hortulturae, 2020.
Tack för länken till den intressanta artikeln! Jag ser fram emot att få ta del av ditt släktträd så småningom! Gott nytt år!
SvaraRaderaFruitid.com är en väldigt bra sajt som även börjat publicera genetiska data.
SvaraRaderaTack för den värdefulla adressen! Man kan sitta i timmar med sajten. Så oerhört välgjord, så många äppelsorter och så många bilder på varje sort.
SvaraRaderaMen jag undrar över Boiken. Så ser den inte ut i Sverige. Texten talar om aprikosfärgad rodnad men hos oss visar den körsbärsröd solkind. Detta måste var en brittisk mutation.
Ja, otroligt bra. Jag har ofta mikroskoperat dissekerade foderrör, men aldrig fått till så bra bilder som på den sajten.
SvaraRaderaÄven Åkerö verkar vara lite muterad på fruitid.com.
Webmastern, Peter, svarar väldigt bra på frågor.
Fruitid tar upp flera nya sortbestämningskriterier. T.ex. är ett intressant kriterie äpplen som kan innehålla fler eller färre kärnrum än det normala fem. T.ex. är Lobo ett sådant.
SvaraRaderaAll kännedom om specifika egenskaper som skiljer en äppelsort från en annan är välkommen! Jag gick i går till ett kommunalt Lobo-träd och skar itu all fallfrukt jag hittade, kanske 10 äpplen. Inga avvikelser. För litet urval säkert.
SvaraRadera