Det blir en kalashöst

Stora blommor på Mantet i år, Undre bilden: Ashmeads Kernel.

Det kan vara inbillning men G och jag är överens: vi har aldrig sett så många och så stora äppelblommor på våra träd som i år. Det vackra majvädret har också gjort att insekter i mängd surrat  i träden och bidragit till en fin pollinering. Allt talar för att vi får en kalashöst.

Vissa träd blommar över fort men den goda, tidiga sorten Mantet --jag vet att jag har lovordat det äpplet tidigare i bloggen -- har en lång, vacker blomning.

Sommarväder utan något regn -- då blir det torrt för växter och bin.  Jag ställer ut ett fat med vatten och sittkulor till bina.  Hoppas att det gör nytta.

Blommor och kart

På vårt Frescatiträd (en kärnsådd) dröjer sig några få vita blommor kvar. Vi upptäcker plötsligt att en kvist ståtar med rosa blommor. Den kvisten är inte ympad så det måste röra sig om en mutation.

Vår begeistring är enorm och hur svårt blir det inte att vänta på att se om grenen får frukt och hur den i så fall ska arta sig. Kanske får vi  Röd Frescati i höst? 

Pirja har hunnit få riktigt stor kart.

Pelarträdet Skjold med flera

Ber att få önska alla en glad pingst! Här är äppelblomningen praktfull. Det kan inte bli annat än en härlig äppelhöst i år. 

Varför hittar jag inga pelaräpplen i din bok Svenska äpplen, har man frågat mig. Nej, där finns inga pelaräpplen och det är en brist, erkännes. Förklaringen är att jag vet så lite om dessa äppelträd  och det jag hade hört -- till exempel att äpplena inte var de mest smakliga -- var ganska negativt.

Men inte gå efter vad andra säger. En måste förstås skaffa egna erfarenheter. Sagt och gjort. G och jag har shoppat pelarträd. Med 27 äppelträd på tomten -- i ålder från 3 till 20 år -- skulle man inte tro att vi har plats för mer men en pelarapel är slank och när G hade röjt bort en spireahäck fanns det plötsligt gott om utrymme. 

De här sorterna har vi fått tag i på nära håll: Bolero, Redcats, Suncats och Skjold. Nu ska vi jaga fler ändå.

Bolero (ovan) och Redcats

Suncats

 

 

 

 

Skjold

 Skjold är en dansk sort döpt efter Odens son. Så här står det på nätet: Men det var folkets tro, at Skjold var Odins søn, og at hans lig drog til Odin igen, og derfor var det kongernes hædersnavn, når de kaldtes Skjoldunger efter ham.

Först till blom

Hampus 12 maj 2018

I dag, den rekordvarma dagen 12 maj, slår äppelträden ut. Inte i hela landet förstås och inte alla  sorter på en gång, men här i Sigtuna ser jag de första rosavita blommorna lysa mot mig. Först till blom var grannens Hampus men snart är våra sorter Rosenhäger och Pirja -- ett underbart gott finskt sommaräpple -- i kapp. 

Körsbärs- och plommonblom har vi njutit i flera dagar. Vårt Clara Friis på spaljé blommar också fint sedan i onsdags men päronblom är nu en sak för sig. Jag går fort förbi spaljén för att slippa känna lukten av sillake.

Mio, nyplanterat i Sigtuna

Jorden måste vattnas rejält innan Mio-trädet sätts ned i trädgården vid biblioteket i Sigtuna. Paula håller i vattenslangen medan Olof, snart 4 år, och G väntar på att fortsätta arbetet.

Det finns en sak jag håller hårt på: varje bibliotek med omgivande trädgård bör ha ett äppelträd. Äpplet är ändå kunskapens frukt och biblioteket är symbolen för all världens samlade vetande. Jag frågade alltså Paula Norrlid, chef för biblioteket vid Prästgatan i Sigtuna, om jag kunde få plantera ett träd på tomten.

Här har trädet kommit i jorden. G får hjälp med att hålla det under tiden han öser på jord.

Sedan Paula hade fått OK från kommunen att man ville ta på sig skötseln av trädet fick jag grönt ljus och vi bestämde tid för plantering: passande nog i går på litteraturfestivalens dag i Sigtuna. Alltid väldigt roligt att plantera träd och i går hjälpte några litteratur- och äppelintresserade entusiaster till med olika moment i arbetet medan Paula läste ur  Mio, min Mio av Astrid Lindgren.

Jorden stampas ned runt trädet.

Vilken sort vi valde? Mio förstås. G och jag var eniga om det. Mio korsades fram 1932 av statshortonom Emil Johansson av sorterna Worcester Parmän och Oranie. Mio kan stoltsera med modersortens vackra, röda skalfärg medan dess saftighet och härliga smak kommer från Oranieäpplet. Astrid Lindgrens Mio-bok gavs ut 1954 och året därefter fick den nya äppelälsklingen namnet Mio.

Nu står trädet på plats. Må det trivas och ge barnen många äpplen. Äppelrötterna kräver mycket vatten för att de ska etablera sig i jorden. Det som nu återstår är en stödpåle som kommunen har lovat att sätta dit jämte en vattensäck.

Hjälp vildbin med en bostad

EU förbjuder användningen av neonikotinoider, insektsgifter som anses mycket farliga för bin och en orsak till de senaste årens många döda bisamhällen. Det var en glädjande nyhet i veckan.

När bina har lagt sina ägg i hotellets öppningar murar de igen ingången.

Snart blommar våra äppelträd och vi börjar känna oro för att pollineringen. Vildbin finns av många sorter och de bidrar stort till att blommorna pollineras. Vi kan hjälpa till genom att sätta upp ett bihotell, antingen ett som vi köper färdigt eller ett som vi bygger själva.

Bihotell fotograferat  i äppelträdgården vid Linköpings slott

Här är en bruksanvisning.

a) Använd en spik för att gröpa ut ett hål i varje ände av ett gäng 15 cm långa bambupinnar.

b) Knyt om bambupinnarna med ett snöre.

c) Sätt upp bunten i ett träd eller sätt fast den vid en solig husvägg.

.

Allt om knoppar

I radioprogrammet Naturmorgon i går kunde vi lyssna på den unge arboristen Claes Lööw (från Umeå tyckte jag mig höra på sättet att tala) som har ett stort intresse för knoppar. Han vet allt om trädens knoppar - - hur de ser ut, hur de doftar -- och för att vi andra också ska kunna lära oss att känna igen träden på deras knoppar har han skrivit "Den stora knoppboken -- Sveriges lövfällande lignoser i vintertid" utgiven på vad jag tror är hans eget förlag Lööwerk. Måste absolut vara en unik, spännande bok att ha i sitt naturbibliotek.

Vänta med beskärningen

"Vinterbeskärning!" har det annonserats om på en lapp på livsmedelsbutikens anslagstavla sedan ett par månader. Märkligt. Har vi inte alla tagit till oss informationen om att beskärning vintertid bara ger en skog av vattenskott och skapar onödigt merarbete? Juli är den bästa tiden för äppelträdsbeskärning, om du frågar mig.

G och jag har gått runt och granskat äppelknoppar. De visar små röda knoppfjäll och gröna spetsar och jag kan meddela det här: det ser ut som om det blir riklig fruktblom i år. 

Dansande skyltar

På vintern påminner träden om vårt nervsystem, skrev den rysk-amerikanske författaren Vladimir Nabokov. I mitten av april ser de nakna äppelgrenarna fortfarande ut som nervtrådar. Här och där hänger det lappar -- människor som går förbi på gatan stannar och undrar vad det är som dansar i vinden. Det är förstås alla små skyltar som utmärker våra inympade äppelsorter och ska stoppa oss från att beskära bort dem.

De sju nya små äppelträden i krukor har tagit sig och visar allihop gröna små blad, roligt nog. I en större kruka samsas topparna från grundstammarna. De grönskar också och har vi tur kommer de att slå rot och bli till nya stammar att använda oss av nästa år. 

De avskurna topparna på grundstammarna (A2, inköpta hos Sveriges Pomologiska Sällskap på trädgårdsmässan i Älvsjö) grönskar och slår rot

I livsmedelsbutiken i Märsta hittar jag till min glädje underbart fina Elise-äpplen: stora, saftiga, goda.

Høve Reinet

Trots att vi vaknade med nyfallen snö på marken i går och någon värme inte vill infinna sig hopar sig vårtecknen:
plocksallad och persilja visar små gröna blad i lådorna på glasverandan,
G går ständigt och tittar till sina krukor med nya små äppelträd.

G har ympat upp sju nya träd och de flesta ska skänkas bort, vi själva har knappast plats för fler träd. Särskilt spännande är att se om Høve Reinet (dansk stavning) ska ta sig.

Vår vän Jette talade så varmt om sitt danska barndomsäpple att G beställde ympar från Boi Jensen (adress: podemesteren@de-gamle-sorter.dk). Och faktiskt, en av ymparna skjuter redan små gröna blad!   Ympmästarens lycka är stor.

Ovan en bild på  Høve Reinet i Pedersens pomologi Danmarks Frugtsorter. Där beskrivs sorten som frisk,  tålig och lättodlad. Stammar från en kärnsådd i  Høve, Själland,  omkring 1874.