Cikaderande äpplen

Jag skrev för en tid sedan att jag hade sett ordet cikaderande i den pomologiska litteraturen.  På sidan 443 i Handbok i svensk pomologi från 1896, Alexandra Smirnoffs omarbetning av Olof Eneroths bok med samma namn, står det om det ryska äpplet Simnoje Polosatoje att köttet är "cikaderande (fläckvis genomskinligt)". Vi har många svenska äpplen vars kött visar samma egenskap, till exempel Oranie, Husmoder, Rossvik, Charles Ross och Kalmar  Glasäpple (läs om dem i min bok Svenska äpplen).

Varifrån kommer ordet cikaderande, frågade jag. Förekommer ordet i andra länder? Min undran fick Krister Andersson att göra efterforskningar. Han kom fram till att ordet har använts i Tyskland och skickade mig en artikel från 1882 ur Pomologischen Monatshefte med rubriken Über das Cicadiren (Glasigwerden) der Aepfel.

Artikelförfattaren skriver att hans träd detta år släppt en stor mängd till synes friska äpplen och undersökningar visade att cikadering av fruktköttet bar skulden. Förklaringen är sammanfattningsvis denna: Genom stjälken löper strängar som skickar näring från trädet ut till äpplet. När stjälken möter äpplet delar sig strängarna och vi ser dem som ljusa ådror runt kärnhuset. Det är dessa kärlsträngar som svarar för att äpplet ska få den näring och den vätska det behöver för sin utveckling.

Tittar man på glasat kött i mikroskop får man se saftig, trasig cellvävnad och kärlsträngarna är i det närmaste försvunna. När de inte finns mer upphör äpplets näringsupptag och äpplet faller från trädet, skriver författaren.
Han skriver också cikaderingen utgår från kärlsträngarna. Detta stämmer i alla fall inte varje gång. Precis som Smirnoff skriver kan man ofta se fläckar av glasigt kött här och där i äpplen.

Till hösten måste jag titta noga på glasiga äpplen. Tack Krister för artikeln!

Igelkottar och äpplen

Så här gör igelkottar när de plockar äpplen. I alla fall enligt en bild i ett engelskt bestiarium från 1300-talet som jag såg i The Daily Telegraph häromdagen. Att igelkottar plockar äpplen och fäster på sina taggar är en gammal myt som jag har stött på hos en italiensk författare också.

Vad händer på Balsgård?

Det var på 1940-talet som institutet för växtförädling på Balsgård utanför Kristianstad grundades. Alice var det första nya äpplet som släpptes därifrån -- så gott och vackert men ack så känsligt för sjukdomar -- och de senaste sorterna är Frida och Fredrik, två utmärkt goda äpplen som jag rekommenderar.

--Växtförädling kostar pengar och ingen vill betala för det, därför har Balsgård länge dragits med problem, säger Tomas Bryngelsson på Alnarp som jag intervjuade i dag.

Ett tag utreddes möjligheten att flytta alla Balsgårds äppelsorter till Alnarp men det visade sig bli för dyrt, därför blir de kvar på Balsgård liksom professor Hilde Nybom som leder arbetet med växtförädling. För väl, tycker jag som har sett de stora, fina planteringarna där. Regeringen bidrar varje år med ca 2 miljoner kronor till arbetet på Balsgård och vi kan bara hoppas att man fortsätter med det. Tanken är att växtförädling på äpple, svarta vinbär och havtorn ska kunna fortsätta. Övriga träd och buskar blir kvar på Balsgård men på passiv basis. Man kan alltid hoppas på mer pengar från regeringen.

Bygg för vildbin!

Vad kan man hitta på att göra i februari? Man kan börja tänka på den viktiga pollineringen av fruktträden och bygga ett flerbostadshus för bin till trädgården. På bilden ser du ett sådant hus byggt av Hans Lechner som jag träffade i Österrike för några år sedan. Hans bygge drar till sig så kallade solitära bin, det vill säga bin som önskar bo för sig själva istället för i kupa.

Till sitt vackra och ändamålsenliga bygge har Hans tagit bitar av trädstammar som han borrat hål i och han har använt bambustavar och tegelstenar. Det finns flera sorters solitära bin och alla kräver sin dimension på hålet för att vilja krypa in, sätta bo och trivas. Bjud in vildbin till din trädgård genom att ge dem en trivsam bostad!

Vad är det för fel?

R skriver och säger att han förra året fick sina första äpplen på den ymp av Bergvik som han satt in i ett av sina äppelträd. Bergvik är ett äpple som han läst skulle smaka gott men det gjorde inte hans.  Jag kan tänka mig några orsaker till besvikelsen:

1) Vi människor tycker olika om äpplen precis som vi tycker olika om grönsaker, konst och litteratur. Även om jag tycker att Bergvik är ett underbart gott äpple är det inte säkert att alla tycker det.

2) Äpplena på en ymp kan vara lite annorlunda det första året, det har jag själv kunnat observera både på Oranie och Sparreholm. R kan få helt annorlunda äpplen i år på sin ymp.

3) Kanske är det helt enkelt inte Bergvik som R har satt in i sitt träd? Han har fått ympen av en pålitlig vän men även den bäste ympmästare kan blanda ihop ympar -- det är lätt gjort om man inte märker ymparna så snart man har skurit dem från trädet.

4) Vi vet ännu ganska lite om hur jordmån -- terroir -- och gödsel påverkar äppelträdet. 

Var snäll och låt mig veta hurdana äpplena blir i höst!
Mer om Bergvik, Hälsinglands landskapsäpple, i min bok "Svenska äpplen", sidan 54.

Äpplen och päron skyddar från stroke

Varför ska man odla egen frukt? Därför att man då kan äta obesprutade frukter med skal och det är i och strax under skalet som nyttigheterna främst sitter.

Ända sedan Hippokrates dagar har man vetat att äpplen är rasande bra för hälsan och avvärjer sjukdom. Dagens forskare bekräftar denna gamla kunskap i studie efter studie. Senast har Susanna C Larsson och Alicja Wolk vid Karolinska Institutet i samarbete med Jarmo Virtamo  i Helsingfors studerat matvanorna hos 75 000 kvinnor i Uppsala, Västmanlands och Örebro län. I slutet av 1900-talet svarade kvinnorna på en enkät med frågor om sina mat- och dryckesvanor.  Då var alla hjärt-kärl-friska, men när de följdes upp efter 10 år hade 4 089 kvinnor drabbats av stroke.

Studien, som nu publiceras  den kända tidskriften Atherosclerosis under rubriken Total and specific fruit and vegetable consumption and risk of stroke: A prospective study, visar en stark koppling mellan sänkt risk för stroke och högt intag av äpplen, päron och gröna bladgrönsaker hos kvinnor med normalt blodtryck. Professor Wolk säger i Uppsala Nya Tidning att forskningsresultaten visar att det finns goda skäl att äta mycket äpplen och päron. Hög konsumtion av frukt och grönt är kopplat till lägre blodtryck vilket kan förklara den sänkta risken för stroke. För den som går med högt blodtryck trots bra mat är det viktigt att ta blodtrycksmedicin, säger Alicja Wolk.

Stroke -- samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och hjärnhinneblödning -- är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Bilden visar kart av äpplet Gul Richard.

Älskar äpplen

"Jag älskar äpplen, solsked och nästan all slags musik". Så skrev Agatha Christie  i sin självbiografi. Den stora deckardrottningen var enormt förtjust i äpplen och brukade säga att hon fick sina bästa idéer när hon låg i badet och åt äpplen.

Många fler är tokiga i äpplen. I gårdagens nummer av Svenska Dagbladet fanns en intervju med Patrik Peter, nyutnämnd kommunikationsdirektör på Migrationsverket. Under rubriken Övrigt svarar han: Älskar äpplen. Jag äter lika mycket äpplen som Alf Svensson, säkert tio om dagen.

Så nyfiken man blir på Patrik. Vilka favoritsorter har han? Odlar han själv några äppelträd? Är han medlem av Sveriges Pomologiska Sällskap? Det borde han vara. Då skulle han få den utmärkta tidningen Pomologen fyra gånger om år och han skulle få träffa massor av trevliga människor med  samma smakpreferens som han själv.

Alf Svensson, för unga läsare som inte vet, var tidigare partiledare för Kristdemokraterna. Om jag inte minns fel bodde han i Gränna och reste alltid mellan hemstaden och Stockholm med några äpplen i portföljen.

Glasäpplen

Olof Eneroth, 1800-talspomologen, skriver om ett äpple att det är cikaderande och förklarar att det betyder att äppelköttet kan bli glasigt. Kan någon hjälpa mig, varifrån kommer ordet cikaderande?  Heter det så i något annat land?  Jag har frågat professor Hilde Nybom och hon har ingen aning.

På engelska heter det om ett äpple som glasar att det kännetecknas av "water core". Glasigheten beror på att celler har spruckit och det har runnit ut vätska i cellmellanrummen. Vissa äppelsorter gör så här, till exempel Kalmar Glasäpple, Husmoder, Rossvik och Oranie.

Det finns både fördelar och nackdelar med att ett äpple glasar.  Glasigheten förhöjer ofta smaken på äpplet -- tänk hur gott det är med ett glasigt Gyllenkroks Astrakan. För att inte tala om Sickelsjö Vinäpple...... Samtidigt blir det glasiga äpplet mindre hållbart.

Fråga om äppeldoft

-

De röda äpplena, 1915

Gröna äpplen och champagne, 1934

Stilleben med svartnande äpplen, 1944

Svenska äpplen doftar mycket för att de har tunna skal, har jag hört. Men varför har de tunna skal? Är det våra sorter som är så eller beror det på klimatet?

Mitt svar till Anna som frågar detta är att doften är en sortegenskap. Tänk på rosor: en del rosor doftar, andra inte. Så är det med äpplen också. Såväl doft som tunnskalighet är sortegenskaper.

De importerade äpplen vi kan köpa har tjocka skal. Äpplena skulle inte kunna fraktas långa vägar annars, men i deras ursprungsländer växer också sorter med tunnare skal och väldoft. Liksom vi i Sverige också har äpplen med tjocka skal. Till exempel den gamla fina sorten Hampus har skal som brukar säga "stannar i munnen". 

Den finska konstnären Helene Schjerfbeck måste -- som många andra kända målare -- ha tyckt om äpplen, hon har målat flera stilleben med äpplen. De jag visar här hittade jag på den pågående stora utställningen av Helene Schjerfbecks utställning på Waldemarsudde i Stockholm.

Gott nytt år!

Det första man ska äta på det nya året är ett äpple. Det visste man förr. Om det första man mumsar på under nyårsdagen är ett äpple har man tillförsäkrat sig god hälsa för hela året. Jag åt ett svenskodlat Pirouette den här nyårsdagen. Det är ett mycket gott, rödkindat och gulköttigt vinteräpple. Framkorsat av Clivia och Rubin om jag får tro nätet.

När jag letade Pirouette på nätet kom jag till The French Singing Apple. Känner du för lite tramsig sång framförd av ett storögt äpple,  leta upp denna franska frukt.