Våra trädgårdsbär

 

Många som brukar besöka Trädgårdsmässan i Älvsjö  har träffat Leif Blomquist från Lepplax i Finland. I hans stånd har man kunnat hitta alla de rara äppelsorter och övriga trädgårdsväxter som en människa kan önska sig. Men Leif har inte bara  en välsorterad plantbutik, han har också producerat fem böcker om frukt och bär. 

Den senaste boken kom tidigare i år: Våra trädgårdsbär. Här presenteras i bokstavsordning 34 olika slags bär i text och bild. För varje sort ges odlingsråd och ibland något recept.

Även en gammal villaägare möter  överraskningar i boken. Jag hade ingen aning om att man kan odla fjärilsranka, en klätterväxt med röda bär, eller att det finns något som heter fyrbär och sötrönn. Gula hallon fanns på tomten i Sollentuna där jag bodde tidigare. Nu möter jag gula hallon i Leifs bok och bestämmer mig för att Jeppo Gulhallon, en 1800-talssort upphittad i Österbotten, ska bli nästa tillskott i trädgården.

Den ena gul, den andra röd

 

Frescati är en kärnsådd som jag hittade vid tunnelbanestationen Universitetet  för flera år sedan. Nu har jag själv ett cirka tre meter högt träd som varje år är behängt med gulskaliga äpplen på långa skaft. Årets skörd har gått till ett musteri och jag är spänd på att få smaka resultatet. Borde bli en trestjärnig dryck .... 

Förra året blommade en gren lite senare än de andra och blommorna var rödare än vanligt. Det såg vi  inte i år. Istället dök det upp ett rött äpple på en gren. Ett ensamt rött äpple bland alla de gula frukterna.

Vi plockade rödingen samtidigt som de gula bollarna men det var ett misstag, den var då på väg att spricka. En tidig sort, alltså. Fruktköttet var  rött, saftigt och välsmakande. 

I naturen uppstår mutationer då och då och i äpplets värld är det inte ovanligt. En mutant kan få annan färg, annan form, annan smak, annan mognadstid. Jag önskar hett att få ett rött  Frescati även nästa år, helst hela grenen full. Den som lever får se....

 

Champagnerenetter på rad

 

Man blir aldrig för gammal för att lära. Jag lär mig hela tiden spännande äppelsorter. En ny bekantskap är charmiga, läckra  Champagnerenett som ändå är en gammal sort i landet. Döm om vår förundran när G och jag mötte en rad med sju, säkert hundraåriga träd av sorten vid Ekolsunds slott vid Mälaren. Överdådigt, minst sagt. Som det anstår ett slott.