Plantera i makadam och biokol

Träffade nyss min gamla vän Anna som har ett hus på västkusten där hon vistas halva året. Där är stora problem: sorkar och älgar hotar Annas äppelträd. Vad göra? För att skrämma bort älgarna  ställer hon ut en batteridriven radio som spelar rockmusik i en plåthink. 

Dessa prydnadsaplar i vitt och rosa vid Lingvägen har Stockholms stad planterat i en mix av biokol och makadam (bild från kommunens hemsida). 

Så var det sorkarna. Anna vill plantera nya äppelträd och har tagit råd av Stockholms parkavdelning som driver ett framgångsrikt biokolsprojekt. Staden tillverkar eget biokol av grenar m m och planterar i dag alla sina träd i en blandning av makadam och näringsberikat biokol. Sorkar undviker att trampa omkring i vass makadam som skär in i tassarna (makadam består av grus med skarpa kanter) och låter träden vara i fred.
Läs mer om detta  https://www.stockholm.se/KulturFritid/Park-och-natur/Trad/Biokol/

Kyla och sorkar

Apropå mitt inlägg häromdagen om förvaring av äpplen i jord sände Krister Andersson mig den här intressanta texten:

 Jag har själv under ett antal år funderat på hur man förr kunde förvara både frukt och grönsaker ute i marken under vintern och inte få dem uppätna av sorkar och råttor. Jag har kommit fram till följande. 

I takt med att det svenska jordbruket minskat i omfattning under de senaste 50 åren så har det fått till följd att brukningsenheterna blir större och antalet betande djur färre. Just minskningen av dessa betande djur är en viktig faktor till att framförallt sorken har ökat kraftigt i antal under de senaste åren. Sorkar trivs inte när det är liv och rörelse, de vill kunna leva ostört. Vårt inträde i EU gjorde heller inte saken bättre när det gäller sorkens härjningar. Idag får man bidrag för att inte bruka marken, men hålla den samma i odlingsbart skick. Dvs åkermarken kan rent teoretiskt ligga orörd utan att man behöver plöja eller skörda hö på vallarna. Det gräs som växer får bara vissna ned, det vissna gräs är ett eldorado för sorkar, råttor och möss att bo och föröka sig i. 

En annan viktig faktor till att antalet skadedjur ökat på senare år är att antalet katter minskat på landsbygden eftersom de små jordbruken lagts ned och de som bott i husen kanske flyttat till städerna för att få arbete där, de gamla smågårdarna blir stående och i bästa fall sommarnöjen. Rävstammen har också minskat till följd av rävskabben som tagit död på många rävar. Rävar är storkonsumenter av just sork.

Sen tror jag också att en orsak till att framförallt råttor och möss ökat är att det har vuxit fram en grupp människor i samhället som vi kallar djurrättsaktivister som hävdar att alla djur har rätt att leva även råttor och möss. Det har uppstått en debatt huruvida det är etiskt att använda råttfällor/råttgift. Personligen gillrar jag råttfällorna så fort jag ser minsta spår efter dylika små terrorister som kan orsaka så otroligt stor skada på bara en natt.

När det gäller kylan så var inte det något större problem, man grävde en grop cirka en meter djup. När man lagt ned äpplena täcktes de med ett tjockt lager halm, hö eller i vissa fall sågspån. På liknade sätt förvarades ju is innan kylskåpet var uppfunnet.  Speciellt sågspån har en otroligt god isoleringsförmåga.