söndag 6 oktober 2019

Tack!



Bilden ovan visar min kärnsådd Oster som nu bär frukt för tredje året. Första året var frukterna mycket små, förra året var de fler och större. I år är det nio år gamla trädet över tre meter högt och  bär ett femtiotal frukter som är riktigt stora, cirka 125 g. Välfärgade och röda är de också. Eftersom det är en vinterfrukt (liksom moderäpplet Gloster) kommer jag att smaka på dem först till jul.

Råd: sätt några äppelkärnor i jorden nu och se vad som kommer upp till våren!

Efter att ha fått  besvär med nacken ser jag tyvärr ingen annan råd än att skära ned
på mina timmar framför datorn. Det känns trist, men jag måste blogga mindre och det här är mitt sista inlägg på länge. De gamla bloggtexterna kommer att ligga kvar. Dessutom finns det en hel del äldre texter om pomologi på min gamla blogg www.gorelkristinanaslund.blogspot.com

Den som vill informera sig om om hur man vårdar sina kära äppelträd, hänvisar jag till min bok  "Konsten att sköta ett äppelträd" som kom i ny upplaga under 2019. 

Tack till alla som läst min äppelblogg!





lördag 28 september 2019

Bruna kärnor


Galloway är ett suveränt äpple som smakar underbart från omkring mitten av oktober. Känns igen på skalpunkterna som ger äpplet ett fräknigt utseende.
Fråga:
Är äpplet moget när det visar bruna kärnor?

Svar:
Ja och nej. Hos sommaräpplen som Gyllenkroks Astrakan är bruna kärnor ett tecken på att äpplet är moget och njutbart

Galloway har fruktkött som mörknar snabbt
Men hos äpplen som mognar senare är det annorlunda. Hos dem blir kärnorna bruna långt före äpplet är moget. Galloway till exempel har bruna kärnor i dag men är för syrligt och hårt att äta. Moget blir det först om ett par veckor.

Eldrött Duväpple
Gul Richard
Södermanlands Kalvill. En triploid äppelsort, därför är inte kärnor välutvecklade.

 
Maglemer

söndag 22 september 2019

Så skarvympar man

På svtplay ligger ett svenskspråkigt trädgårdsprogram från Finland som du hittar om du söker på Strömsö.  I ett program nyligen visade Leif Blomquist hur man gör när man skarvympar. Det är inte säsong för ympning nu, men varför inte ta några videgrenar och öva på att skära ett perfekt snitt. Så du har den rätta snitsen inne när våren kommer.
Det är sommaräpplet Hampus som ligger upptravat i golvvasen från Gustavsberg. Rödgult, plattrunt äpple med stort foder och bred foderhåla. Sött, mört kött som tilltalar alla. 

lördag 21 september 2019

Plantera i makadam och biokol

Träffade nyss min gamla vän Anna som har ett hus på västkusten där hon vistas halva året. Där är stora problem: sorkar och älgar hotar Annas äppelträd. Vad göra? För att skrämma bort älgarna  ställer hon ut en batteridriven radio som spelar rockmusik i en plåthink. 
Dessa prydnadsaplar i vitt och rosa vid Lingvägen har Stockholms stad planterat i en mix av biokol och makadam (bild från kommunens hemsida). 
Så var det sorkarna. Anna vill plantera nya äppelträd och har tagit råd av Stockholms parkavdelning som driver ett framgångsrikt biokolsprojekt. Staden tillverkar eget biokol av grenar m m och planterar i dag alla sina träd i en blandning av makadam och näringsberikat biokol. Sorkar undviker att trampa omkring i vass makadam som skär in i tassarna (makadam består av grus med skarpa kanter) och låter träden vara i fred.
Läs mer om detta  https://www.stockholm.se/KulturFritid/Park-och-natur/Trad/Biokol/

söndag 15 september 2019

Mer om Kölbergäpplet


Nu vet jag lite mer om det stora, fina, norska Kölbergäpplet. G skrev till den Berit Kölberg Knutsen som fanns angiven  i skriften Kartleggning av gamle frukt- og baersortar på Sörlandet och fick så småningom ett svar. Berits pappa föddes i Borge i Fredrikstad 1898 som ett av 14 syskon. Äppelträdet stod i hans barndoms trädgård på Kölberg gård.

Huruvida äpplet  hade kommit upp på platsen av en kärna, eller om det var ett köpt träd, nämnde inte Berit, som har samlat 20 gamla äppelsorter i sin trädgård.

Bilden är tagen den 16 augusti i år. 

lördag 14 september 2019

Dubbelfotingen älskar äpple

Besökte Länsmansgården i Åkersberga nyss. Där sköter trädgårdsföreningen i Åkersberga  en innehållsrik visningsträdgård med alla möjliga stiliga växter. Just nu kan besökaren vila ögonen på en fantastisk dahliaplantering. 
Dubbelfoting på väg ut ur ett äpple av okänd sort
Det finns några äppelträd vid den gamla Länsmansgården och det låg fallfrukt på marken. I ett äpple höll ett litet mörkt, smalt djur på att krångla sig ut. Jag tog en bild och skickade till jourhavande biologen Didrik på Naturhistoriska Riksmuséet. Vilken tur att han finns.

 Svar nådde mig med blixtens hastighet: en dubbelfoting. Tar sig fram med många par synkroniserade små ben, gillar trånga utrymmen, äter vegetariskt. Älskar äpplen, det är uppenbart.

lördag 7 september 2019

Arboreturm Norr planterar äppelträd

 
Charlamovsky
Jag klagade nyss på att man ser få äppelträd i Umeå med omnejd.  Det ska bli ändring på det, är det tänkt. Just nu håller SLU, som är huvudman för Arboretum Norr i Baggböle utanför Umeå, på att slutföra  arbetet med markberedning för utplantering av fruktträd i området. Mer om det nordliga arboretet, se
  www.arboretumnorr.se



Det mycket goda finska sommaräpplet Pirja
Här är en lista på de svenska, kanadensiska, ryska och finska äppelsorter som finns på tillväxt i plantskolan. Lars Dahlberg, som arbetar med fruktträdsprojektet, meddelar att man letar efter härdiga norska sorter att införliva i samlingen. Päron, plommon, körsbär och diverse bärbuskar kommer också att planteras ut. När västerbottningarna kan vandra mellan alla dessa härliga fruktträd kommer de att uppfyllas av en önskan att själva hysa ett fruktträd på tomten....

Svenska
Karlsgård
Kramfors
Rödluvan
Edsele
Mullsjö
Farmors Juläpple
Dottevik
Förlovningsäpple
Hornö
Stenbock
Silva

Kanadensiska
Rupert
Early Red Bird
Norland
Ranger
Lobo
Summerred
Mantet
Melba

Ryska
Solgåva
Gul kanel
Moskvas Päronäpple
Plastun
Borgovskoje
Antonovka
Tshudnoje
Renet Tjernenko
Charlamovsky
Baltika
Slava Petersburg

Finska
Pirja
Lepaa Meloni
Lantun Talvi
Railamo
Snygg
Salla
Ranta-aho Golden


                                    








lördag 31 augusti 2019

Tre frågor

Stupat, gammalt, ihåligt Stenkyrketräd i Visby Botaniska trädgård

Det har kommit några frågor om äppelträd från en intresserad läsare.

Hur kommer det sig att äppelträd kan fortsätta att ge frukt trots att stammen är helt ihålig?
Svar: 
Saftströmmarna går i trädets ytterområde. Därför kan ett träd bli ihåligt och ändå leva vidare. Medan ett träd som har förlorat sitt yttre skikt runtom, kanske för att harar har gnagt på stammen, dör. Kanske kan någon av läsarna lämna en mer fullständig, vetenskaplig förklaring? 


Spiralvuxet Grågyllingträd vid Skokloster slott
Hur kommer det sig att gamla äppelträd får vriden stam?
Svar:
Påtaglig vridvuxenhet är en sortegenskap. Hos äpplen känner jag bara till fenomenet hos Grågylling men det borde finnas fler äppelsorter med tydligt vriden stam.
Samma vridvuxenhet ser man hos flera andra träd, till exempel gamla syrener och tallar (synligt på avbarkade stammar).   
Jag läser på nätet (sök SkogsSverige) att varje trädslag har sitt eget spiralformade uppbyggnadssätt.

Vet man hur träden har möjlighet att valla över skada? Och varför det inte alltid sker?

 Svar: 
Trädens förmåga att valla över ett snitt och därmed läka ihop ligger inbäddad i deras gener och kan jämföras med människans förmåga att bilda ny hud efter en sårskada. Vi skär oss i fingret och efter någon vecka ser man inte skadan, huden har läkt ihop. 

Åkerö Hassel, en norsk mutant, på väg att läka
Såret efter en borttagen gren på ek är i färd med att valla över
Magnoliastam som skadats av grävling håller på att hämta sig

När vi beskär ett äppelträd är det viktigt att lägga snittet utanför grenkragen, annars blir det ingen övervallning. Mer om detta i min bok Konsten att sköta ett äppelträd.
Nya upplagan av Konsten att sköta ett äppelträd

söndag 25 augusti 2019

Fler äppelträd i Umeå!

Har nyss varit i min hemstad Umeå under några dagar. Gick omkring och tittade in i prydliga villaträdgårdar som hade en gemensam nämnare: de visade en sorglig brist på äppelträd. Björkar och tallar och syrener fanns det gott om plus något enstaka Transparente Blanche, men det var nästan allt. Såg ett enda nysatt äppelträd. Varför umeborna förnekar sig nöjet att odla sina egna äpplen övergår mitt förstånd.

Det kan inte vara kostnaden det hänger på. Den som sätter en äppelkärna får ett gratis träd. Plus spänning i tillvaron. För med att sätta en äppelkärna är det som att fiska i havet. Man vet aldrig vad man drar upp. Man kan ha tur eller det kan gå åt pipan.
Om en månad är mina Oster-äpplen klara för skörd.
Mitt äppelträd Oster (från kärna av Gloster) bär frukt för tredje året nu. Första året var det några små frukter. Nästa år var de fler och lite större. I år bär det stolta trädet rätt många och rätt så imponerande frukter! Oster liknar ett stort James Grieve i formen med ett skal som påminner om Cox Orange.  Ett vinteräpple som jag skördar om en dryg månad.

lördag 17 augusti 2019

Lätt att beskära

Blev du inte  heller färdig med beskärningen i juli som du hade tänkt dig? Ingen fara, det finns gott om tid att bli klar. En bra sak med att det inte är så gott om frukt i träden i år är att beskärningen går lättare: man slipper ömka grenar fulla med frukt som faller till marken. Nu är det enkelt att kapa grenar utan prut och göra trädet g-l-e-s-t och l-u-f-t-i-g-t.

"Äpplen" av Matisse från 1916

fredag 16 augusti 2019

Fra Norge


Det norska Kölbergäpplet är stort,  grant och gott
Kölbergäpplet är moget nu. Stort och sagoboksaktigt vackert med röda strimmor på elfembensvit grund. Mycket, mycket välsmakande med lätt vinsyrlig smak.

Vi fick Kölberg som ymp från en norsk pomologvän för många år sedan. Stort tack! Äpplet finns med i en Kartleggning av gamle frukt- og bärsortar på Sörlandet som gavs ut av Norsk Hagebruksmuseum 2003 men där ges inga upplysningar om äpplets ålder och ursprung. Om någon känner till något om Kölberg så vore det roligt att få veta det.








 Kan det vara på grund av det norska tvåltricket som vi har sluppit rådjur  i sommar?

I  maj fick vi av norska vänner ett kilo tvål som vi hängde upp här och där  i trädgården. Det skulle avskräcka klövfotade djur. Glädjande nog har vi inte heller sett några marodörer i sommar.
Tvål jagar bort rådjur

söndag 11 augusti 2019

Gyllene Kitajka




Är det aprikoser som hänger i trädet? Nej, det är Gyllene Kitajka. Små, orange sommaräpplen. Det är några år sedan vi satte trädet och i år ger det frukt. Som jag har väntat.

Ursprunget är korsningen Vit Nalif x Kitajk som gjordes av pofessor  I V Michurin i Ryssland 1907. Kitajka är ett ryskt ord för kinesisk men om det äpplet verkligen har sin härkomst i Kina vet man inte.


Äpplet väger 40 g
Smaken är sötsyrlig. Särskilt de glasiga partierna är mycket tilltalande för gommen. En finsk pomolog har liknat dessa äpplen vid marmeladkarameller.

lördag 3 augusti 2019

Första kakan

Transparente Blanche. Gulvita, syrliga sommaräpplen med ett kraftigt, grönt skaft. Många äpplen har en så kallad söm som löper från den ena änden till den andra, se det stora  äpplet längst fram i bilden.
Det står ett äppelträd av sorten Transparente Blanche på kommunal mark i Sigtuna. Dit gick jag i tisdags för att plocka fallfrukt som jag gav till G. Precis som jag hade hoppats, bakade han direkt sin specialäppelkaka som är den läckraste jag vet.

Vad är det som gör den här kakan så god? Det är det knapriga havretäcket som kontrasterar mot de mjuka, syrliga äpplena. G väger ingredienserna för precisa mängder.

Knaprig äppelkaka
Täcke:
50 g havregryn
120 g socker
70 g vetemjöl
100 g smör

Fyllning:
5 syrliga, medelstora äpplen

Arbeta ihop havregryn, socker, mjöl och smör till grynig konsistens.
Skala och skär äpplena i bitar och lägg i en form (24 cm tvärsöver). Strö på havreblandningen.
Grädda i 200 grader i mitten av ugnen i omkring 40 minuter.
Godast nybakad och varm med vispad grädde till.  



söndag 28 juli 2019

Besök på Skokloster



På Skokloster: ett gammalt Grågyllingträd med karaktäristiskt vriden stam.
Skokloster Slott vid Mälaren är alltid värt ett besök. Tänk att vandra i salar klädda med gyllenläder på ett slott från den svenska stormaktstiden. I sommar visar man på slottets bottenvåning olika intressanta föremål från slottets stora samling av dyrbarheter.
Det nysatta äppelträdet får svårt att växa om ingen avlägsnar den ymniga vegetationen runt stammen.
Till Skokloster hör två äppelträdgårdar, den gamla intill klosterkyrkan och den nyare som ligger en bit bort. I den gamla apelgården har vissa träd dött och nya har planterats i deras ställe. Tråkigt att ingen verkar känna till att om nysatta träd ska kunna växa så måste det hållas rent på marken runt omkring.


Ett dött träd är inte till glädje, inte ens om det är försett med namnskylt.  Här borde Skoklosters  trädgårdsansvariga ta fram yxan. 




lördag 27 juli 2019

Första tuggan


Brådmogna, nedfallna  Eiräpplen
Det ligger ett till synes moget äpple på gräsmattan. Jag tar upp det och skär mig en bit. Äpplet är brådmoget efter att ha blivit angripet av äppelvecklare som lagt ägg vid flugan varefter larver banat sig en bred gång väg genom äpplet.

Det smakar ändå äpple. Första tuggan av årets äppelskörd. Detta är Eir, en norsk sort framkorsad från Katja x Buckley Giant 1984. Den 30 augusti förra året antecknade vi det här om sorten: Ett tiotal frukter. Långa skaft. Stora, granna, mogna äpplen. Utsökt goda, slår det mesta.

Läser på nätet att Eir kan pollineras av Quinte, Idunn (norsk sort, stavas så) och Summerred. Uppges vara motståndskraftig mot skorv.  

I år fick vi tre små, kortskaftade Eir-frukter på ympen. Två angreps av vecklare. Det verkar vara ett äpelvecklarår i år, ledsamt nog.

lördag 20 juli 2019

Vård och omsorg


Fem äppelkartar som angripits av monilia, även kallat fruktmögel. 

Går runt och tittar till äppelträden. Har ännu inte sett några spår av äppelspinnmalen som kan ge upphov till nätlika nästen fulla med larver som älskar äppelblad.  

Plockar bort fula, vissna, hoprullade blad som drabbats av bladlöss.  Plockar också bort alla äpplen som visar angrepp av svampsjukdomen Monilia. Först blir skalet brunt och får därefter  små ljusa mögelprickar. Jag slänger dessa mögliga äpplen i påsen till kommunens biogasanläggning.






Gläds åt ännu ett härligt tidningsomslag från Olle Ridelius: Bonniers veckotidning nr 37, utkommet 11 september 1927. Olle hälsar att samma nummer innehåller tips till alla om korrekt klädsel vid bruk av veteranbilar som Chevrolet, Hupmobile, Lincoln, Chrysler, Dodge och Lincoln, tjusiga bilar som var på modet i slutet av 20-talet. 



måndag 15 juli 2019

Amanda Svensson älskar äpplen

 
Mantet
I Dagens Nyheter i går kunde vi läsa en  intervju med författaren Amanda Svensson som bor med man och barn i Cornwall. Hon tycker om ord med bokstaven ä. Hennes favoritord är äpple. Ett, som hon säger, runt och trevligt ord och världens ädlaste frukt.

Hur ska frukten bäst beskrivas? Vad sägs om lättäten och näringsfull? Människans älsklingsfrukt. Härlig änglaföda.

För många år sedan utlyste ett chipsföretag en tävling: skicka in det ord som bäst beskriver företagets  chips! Min svåger vann första pris, 10 000 kr, med ordet knäckertläckert. Ett ord som passar perfekt på äpplet. Jag är säker på att Amanda Svensson håller med mig.







söndag 14 juli 2019

Drabbad av kräfta



Så ser angrepp av fruktträdskräfta ut
Fruktträdskräfta önskar man inte fanns. Den ger fula insjunkna sår på en äppelgren (som på bilden ovan).  Ett litet sår följs gärna av ett större sår och till slut har hela grenen snörts av och faller bort. Ibland sprids fruktträdskräftan snabbt i trädet, ibland långsamt.

Vi har själva tyvärr fått kräfta i två träd, okänt hur. Vår åtgärd har varit att skära bort den angripna veden och hoppas på det bästa. Tar vi bort den krater som uppstått, hindrar vi att det bildas svampsporer som kan smitta andra äppelträd. 

lördag 13 juli 2019

Måste man pincera?

Jag skulle inte påstå att jag är mästare på beskärning. G och jag gick en kurs i fruktträdsbeskärning för mycket länge sedan och sedan har vi gjort så gott som vi har kunnat. Träd är tåliga. Träd kommer igen. Också en person utan grönt kort kan klippa ett träd genom att använda sina ögon att se med och sitt sunda förnuft. Går vi omkring och pincerar träden? Nej.

Pincering eller avnypning kallar man borttagandet av spetsen på ett utväxande skott genom att använda en kniv eller genom att helt enkelt nypa av det med fingrarna, skriver Carl G Dahl i Beskärning av fruktträd och bärbuskar från 1948.

Pincering har hittills mest utförts på spaljéträd och vid skötseln av sådana får detta arbete anses alldeles nödvändigt medan det däremot givetvis kan underlåtas på fristående träd, skriver Dahl också. Just det. Man behöver inte pincera fristående träd om det inte är så att man vill ge dem en speciell form, till exempel triangel-form eller boll-form. Då måste man hela tiden vara där och klippa bort störande, utskjutande skott.

Vi har varken spaljéträd eller tjusiga, strängt formklippta träd (sådana kan man se vid Sofiero slott).
Alltså klipper vi alla äppelträden i juli månad och strävar efter att få vackra träd med glesa kronor så att solen når fram till frukten och kan ge dem färg och sötma.
Bukettapel får vita blommor och därefter lingonstora röda äpplen. Här som fritt växande häck. Aldrig pincerad..

Häckklippning om sommaren är en form av beskärning, står det i Beskärningsboken av Gustav Alm, Han Veltman och Klaus Vollbrecht, tryckt 1983. Vi har en häck av bukettapel mot grannen till höger. Den får växa fritt och är i dag cirka 1,8 m hög och kanske 1,5 m bred.
Häck av bukettapel som hålls låg och inte för bred. Ständigt pincerad.




Vi har också en häck av bukettapel mot gatan och den håller vi efter. Några gånger varje sommar går jag och klipper bort utstickande skott. Jag har hittills aldrig tänkt på det som pincering men det är det förstås.




söndag 7 juli 2019

Trädbeskärningen är påbörjad



Södermanlands Kalvill efter beskärning. Vid foten murgröna som vi fick i en julgrupp. Det torra gräset som lagt sig platt efter ett störtregn är brinklosta som G roade sig med att så i höstas. I förgrunden den högresta ulltisteln  som G sådde för 14 år sedan och därefter inte visat sig på tomten igen förrän i år. Den mörkröda busken till höger är perukbuske.
I går tog G och jag fram sekatörerna och en grensåg. Juli är en bra månad för att beskära äppelträden, menar vi. Karten har ännu inte hunnit bli alltför stor och tung. I går tog vi oss an träden i vad vi kallar pelarbacken, ett smalt område som avgränsas på en sida av en häck och på en annan sida av en lång trätrappa.

Där står de nio unga pelarträden som inte behövde någon puts i år. Där står också Härnevi, Hampus, Suislepp och Södermanlands Kalvill på rad. De krävde raska, bestämda ingrepp som samtidigt måste utföras med försiktighet för att inte av misstag skära bort alla dyrbara ympar som G har satt in.

Jag tittar på träden i dag och de ser riktigt bra ut. Skönt att ha kommit igång med jobbet.

lördag 29 juni 2019

App om nyttiga djur

Bladlusens fiende tvestjärten
Tomas Steiner tipsade om att jordbruksverket har gjort en app om ett flertal nyttodjur bra att ha på  tomten. Läs om daggmaskar, guldögonsländor, nyckelpigor med flera av våra kära trädgårdsvänner!  

www.jordbruksverket.se/nyttodjur

tisdag 25 juni 2019

Bladlössens år


Hoprullade blad på Ölands Kungsäpple betyder att här gömmer sig bladlöss.
Ingen tvekan om att det är bladlössens år i år. Bladlöss i alla färger har slagit till överallt: på hagtorn (fruktansvärda angrepp), päron (vissa grenar är illa åtgångna), plommon och äpplen. Äppelodlaren får trösta sig med att stora, uppväxta äppelträd drabbas inte mycket men visst kan det bli ett och annat angrepp som ger små, deformerade, "skrynkliga" äpplen.

En äppelodlare får aldrig slå sig till ro. Måste vara i rörelse och på bettet. Skottspetsarna på mindre äppelträd är begärliga för bladlöss. Så snart man ser ett blad som krullat sig, får man vara där, rulla ut bladet och borsta bort med fingret de löss som lurar därinne. De som har en stor äppelträdgård, hinner inte med men får trösta sig med att skadade blad ersätts av nya.

Jag tror också på att sätta upp krukor fyllda med gräs i träden. I den lilla hyddan kan tvestjärtarna  sova under dagen. På natten går de ut och mumsar bladlöss som är älsklingsfödan.  

Friska skottspetsar på lilla Santana
Tack och lov verkar vissa äppelsorter vara mindre lockande för bladlöss. Våra pelarträd har hittills klarat sig bra från angrepp med undantag av Arbat. Lilla Santana liksom kärnsådderna Frescati och Oster har vackra, friska skottspetsar utan den minsta påhälsning av lus.  


lördag 15 juni 2019

Naturligt kartfall




Går en sväng bland äppelträden varje dag. Ser hur karten rundar sig och sväller på ett lovande sätt.
Bestämmer mig för att vänta en vecka till innan jag börjar kartgallra. På den tiden hinner många kartar ramla av i det så kallade naturliga kartfallet.

Bilden ovan visar en gren av Södermanlands Kalvill. Några vackra kartar och några små ynkliga kartämnen från otillräckligt pollinerade blommor, kartar som kommer att falla av.