torsdag 24 oktober 2013

Två sorters TB


Mina norska vänner Sven och Jorunn tog en biltur i den norska äppeldistrikten och skickade mig sedan bilden av ett fruktstånd längs vägen. Där kunde de vägfarande köpa både ägg, äpplen, päron,  plommon och solrosor.

Sven berättar också att han nyss köpte  ett finskt äppelträd i en trädgårdsbutik. Det hade ett okänt finskt namn och var ympat på grundstam av Antonovka. Med hjälp av nätet förstod han senare att han hade köpt TB, Transparente Blanche, som han redan hade ett träd av.

Vid en jämförelse fann Sven vissa olikheter som att grenarna satt på ett annat sätt och bladskaften såg annorlunda ut på det nya TB-trädet. I Leif Blomquists bok "Äppel i norr" kunde han läsa att det finns två varianter av TB. Den som säljs i Finland räknas inte som härdig medan TB-träd i Sverige är extremt härdiga och går  i zon 6.

Sven kommer att följa de två träden och fortsätta göra jämförelser. Kan äpplena vara lika goda? Jag hoppas på nya rapporter framöver.



 

söndag 20 oktober 2013

Frescati är ett hitteäpple


Här är ett träd som växer i vår backe sedan några år. Moderträdet står strax utanför tunnelbaneutgången vid Stockholms universitetet. I år har någon satt en fin skylt på stammen, tack för det! Frescati låter gott och friskt och krasigt, eller hur? När jag hittade den här goda kärnsådden för kanske tio år sedan var det naturligt att jag skulle kalla äpplet Frescati, det namn som Gustav III gav området.

Äpplet är blont, välformat, med långa gulbruna skaft. Det har en delikat smak i november och håller åtminstone till jul. Dessutom har äpplet den goda egenskapen att det uppskuret behåller sin ljusa färg. Ser inte frukten lite bekant ut? Om jag ska våga en gissning så är det att här har en student ätit ett Golden Delicious och slängt ut skrotten på backen.


lördag 12 oktober 2013

Bertil har en egen äppelsort

Bertil Jacobsson i Västerås har varit vänlig och skickat mig en påse äpplen av sorten Irja: formsköna, vackert färgade och ytterst välsmakande äpplen med fin balans mellan sötma och syra. Aldrig hört talas om Irja? Det är inte konstigt. Irja är Bertils eget äpple som han har tagit fram via korsningen  Stenkyrke x Ingrid Marie. Jag frågade Bertil, som är gotlänning, hur han burit sig åt och fick det här svaret:

"När våra äppelträd hade växt till sig och behövde beskäras gick jag ett par kurser i beskärning vilket gjorde att mitt intresse för frukt och fruktträd vaknade. Vid en diskussion påstod någon att om man sådde äppelkärnor så blev det god frukt på det nya trädet endast i ett fall på tusen. Jag visste ju att det var insekter som pollinerade fruktblommorna och att de inte brydde sig om varifrån de hämtade pollen. När jag då började fundera på möjligheten att göra en egen korsning lindade jag in en gren av på Ingrid Marie-trädet och en gren på Stenkyrketrädet, som stod bredvid, med fiberduk.

När träden började blomma förde jag över pollen med pensel från Stenkyrke till Ingrid Marie. Frukten fick sedan mogna ordentligt och ligga länge innan jag tog kärnor och sådde våren efter. Kärnorna låg i krukor ett helt år innan det kom några skott. Ett blev småbladigt och såg ut som vildapel  och ett hade normala äppelblad. Detta fick växa upp och blev Irja-trädet döpt efter min fru".


Fler mobila musterier!


På bordet i trädgården vid Stora Gatan i Sigtuna ligger sorterna Maglemer och Cox Pomona som ägaren plockat ned i väntan på att The Apple Boy, det mobila musteriet med bas i Knivsta, ska komma på besök. En strålande idé detta, sa Eva och jag, att musteriet kommer hem till en istället för att man själv ska åka många mil med sina äppelkassar. Framkörningsavgiften är 200 kr (delas med grannen), sedan betalar man 5 kr per liter must. Fler mobila musterier överallt i landet!


söndag 6 oktober 2013

Uselt i Hötorgshallen

Hur är det, finns  det svenska äpplen att köpa i din butik?  Själv gick in i gamla, fina Hötorgshallen häromdagen för att titta på vad jag trodde skulle vara ett rikt sortiment av svenskodlad frukt. Jag såg inget alls och frågade expediten om man hade svenska äpplen. Jag vet inte, måste fråga, sa den unga kvinnan som sedan kom tillbaka och pekade: "Det där är svenska äpplen".

Jag köpte två till ett kilopris av 45 kronor. Gick in på Indiskas kafé  intill, drack te, åt några samosas och smakade på ett av äpplena. En tydlig, söt smak av Golden Delicious vittnade om att denna frukt var så långt från ett svenskt äpple som man kan komma. Gick tillbaka till Hötorgshallen och lämnade igen det resterande äpplet.

Hilding Karlsson i Uppsala har besökt ett par olika butiker.  Här är hans rapport:
"Den första butiken hade 5 sorter: Aroma, Collina, Discovery, Gravenstein
och Åkerö. Collina kan lätt förväxlas med James Grieve om man inte tittar efter
lite närmare.
Gravenstein - äpplena (röd) var stora och vackert flammiga. Åkerö -
äpplena var små och bleka i färgen, sannolikt odlade i olämpligt klimat.

Butik nr 2 hade 10 sorter: Aroma, Discovery, Gravenstein, James Grieve,
Katja, Signe Tillisch, Summerred, Sunrise, Worcester (Parmän) och Åkerö.
Sorten Sunrise är helt okänd för mig och Worcester är helt ny bland
köpeäpplena.

En tråkig historia med Gravenstein - äpplena, de låg i tre fack. Det
mellersta hade stora, vackert färgade Röd Gravenstein, de två
andra facken innehöll små dåligt färgade äpplen som med svårighet kunde
identifieras som Gravenstein. Men det värsta var att
de små äpplena nästan genomgående var svårt angripna av pricksjuka!
Jag tog kontakt med den fruktansvarige och påpekade att han borde
reklamera dessa. Jag har svårt att tänka mig att någon skulle vilja köpa
dessa äpplen till fullt pris."


Finns det äppelträd i Äppelviken? Jadå, jag gick en promenad  där i veckan och kunde märka hur trädkronorna gled in i varandra på tomterna.