Äpplen hos Selma Lagerlöf

 

 

Gyllenkroks Astrakan i blom

Selma Lagerlöf tyckte mycket om äpplen. Kanske var det delvis för att hon längtade efter sin barndoms äppelsorter som hon köpte tillbaka sin fädernegård. Hon planterade en stor äppelträdgård vid sin herrgård Mårbacka och var glad för en fin fruktskörd. Då lät hon sälja frukt på torget i Sunne och till musterier. 

Äppelträd dyker också upp i hennes romaner.  I "Gösta Berlings saga" är det Liljekrona, en av kavaljererna på Ekeby, som en dag vandrar hem till sin närliggande herrgård. Det är inte främst för att besöka hustru och barn utan för att beundra sina blommande äppelträd:

Så reste han sig och gick runtom byggningen. Där låg trädgården så förunderligt fager, att han måste   stanna och dra efter andan. Äppelträden blommade. Ja, det visste han ja. Det hade han sett att de       gjorde på alla andra herrgårdar också, men det var bara det, att de inte på något ställe blommade så,    som de gjorde på den gården, där han hade sett dem blomma, alltsedan han gifte sig. Han gick med knäppta händer och varsamma steg upp och ner på sandgångarna. Marken var vit, och träden voro vita, ett och annat med en brytning i skärt. Något så vackert hade han aldrig sett. Han kände varje träd så, som man känner sina syskon och lekkamrater. Astrakanträden voro helt vita, likaså vinterfruktträden. Men sommargyllenas blommor voro skära, och paradisäpplenas voro rentav röda. Vackrast var den gamla oympade apeln vars små beska äpplen ingen kunde äta. Den sparade inte på blommor, den såg ut som en stor snödriva i morgonglansen.

    Ur "Gösta Berlings saga" av Selma Lagerlöf, Adertonde  kapitlet: Liljekronas hem

 

Äpple nr åttionio

Nummer åttionio, Vibyholm

På en ö intill Vibyholms slott i Södermanland planterade adertonhundratalspomologen Olof Eneroth några hundra äppelträd. Flera av dem lever kvar om än lite medtagna av sin höga ålder. G och jag har under åren arbetat med att bestämma dessa äppelträd och hittat förnämliga äldre sorter som Oktoberastrakan, Guldtygsäpple och Ananaskanel.

Ett av träden, märkt som nr åttionio, har stått tomt på frukt år efter år. Först i år slog det till med stora, vackra, rödstrimmiga, äggformade äpplen med mört, saftigt kött som gärna glasar. Sommaräpplen som var mogna första veckan i augusti. Ett ituskuret, moget äpple dryper av saft. Smakar sött med en fin ton av syra. Vad kan detta underbara sommaräpple heta?  G och jag behöver hjälp. Därför lägger jag ut bilder på äpplet här och lämnar en beskrivning:

 

Sommaräpple nr åttionio 

Storlek: Stor.

 

Form: Äggformad. Tydliga åsar saknas. Omkretsen är rund.

 

Färg: Blekgul grundfärg. Nästan hela frukten visar rodnad i form av små prickar och klarröda strimmor som kan gå ned i skafthålan. Skalpunkterna är svåra stt se.

 

Skal: Tunt, daggigt. Kan visa mindre rostfigurer.

 

Foderhåla: Medeldjup, något trång, svagt ribbad.

 

Foder: Slutet. Korta, ljusgröngrå foderblad som pekar uppåt. Når ej utanför foderhålan.

 

Skafthåla: Djup, trång. Visar oftast ingen rost.

 

Skaft: Oftast grönt. På sidofrukter 2,5 – 2,7 cm långt, på mittfrukter kort. Kan visa hakar. Medeltjockt.

 

Foderrör: Koniskt – lätt trattformat. Ståndarna sitter högt. Pistillen är ofta kraftigt luden och kan ha grön klack.

 

Kärnhus: Medelstort – stort, lökformat, slutet, sitter högt. Glasigt och saftfyllt vid mognad. Kärnrummen är rätt breda, regelbundet formade – lätt säckformade med släta väggar. Kärnorna är mörkbruna, rätt små, välfyllda, äggformade, utan tydlig spets. Ljusa eller delvis röda kärlsträngar.

 

Kött: Gulvitt kött som kan visa röda stänk. Ofta en röd vid foderröret. Sött med viss syrlighet, behaglig arom. Mört, mycket saftigt, glasar ofta.

 

Plockningstid: Från första veckan i augusti.

Mognadstid: Från första veckan i augusti.

 

 

1.  

 

 

 

 

 

Gammal lagning

 

Det här äppelträdet av okänd sort har säkert närmare 100 på nacken. När det blev ett hål i stammen
täckte man för det med en plåtskiva. Så gör man inte längre. Blir det ett hål i en gammal stam, låt det vara. Skopa gärna ut den mulm (förmultnad stam) som finns inne i trädet. 

 

Tid för pallfrukt

Brist på¨regn gör att trädet släpper mycket frukt

 

Skynda, kära vänner, skynda att plocka, nu är pallfruktstiden här. Vill man dikta nu när gräsmattorna börjar täckas av nedfallna äpplen. De kommunala planteringarna rymmer ofta äppelträd vars frukt vi är välkomna till.

Trädet på  bilden bar väldigt mycket frukt, men minst hälften ligger nu på marken. Det är sorgligt. Det är årets svåra torka som får trädet att släppa så mycket fallfrukt. G och jag gör sommarens första äppelkaka i dag.

Svenska språkets konstigaste ord

Det här är mulm hämtat från ett säkert 100-årigt Aspapäronträd i Uppsala stadsträdgård.

Ibland ser man att någon tidning uppmanar läsarna att skicka in sitt vackraste ord. När Svenska Dagbladet gjorde det 2015 var det en kvinnlig läsare som föreslog astrakan med motiveringen "Den vackraste sammansättning av bokstäver som jag känner. Dessutom innebär det allt som äpplet står för: kunskap och hemlängtan – som i Vilhelm Mobergs Utvandrarserie".

Men vilket är svenska språkets konstigaste ord? Jag vet. Det är mulm. Ordet saknas i moderna ordböcker och min väninna, ivrig korsordslösare, säger att hon har aldrig i sitt långa liv stött på det. Men SAOB, Svenska Akademiens ordbok, förklarar mulm som "pulveriserad förmultningsprodukt". 

Mitt datorprogram lägger en linje av röda prickar under ordet. Min väninna vill inte godkänna mulm som ett levande svenskt ord. Men det är det visst. Botaniker talar om mulm som bildas i gamla ihåliga träd. Många trädlevande insekter kräver mulm för sin överlevnad.

 

Stammar på päronträd visar ett rutmönster till skillnad från de slätare stammarna på äppelträd. Nere i hålet ligger brun smulig mulm.

Kart av Aspapäron

 

Ojämn kartsättning

Kart av det fina äpplet Maglemer

Gick en runda i Uppsala stadsträdgård i morse. Kartsättningen på äppelträden är ojämn; många träd står tomma eller visar halvdåligt med kart. Så är det i våra liv också, vissa år är mer lyckosamma än andra. 

Tröstade mig med att äta körsbär från ett träd. Det är bara 5 juli men bären är redan mogna. Klimatförändringen märks överallt. Före senaste sekelskiftet brukade lindarna blomma kring den 15 juli. Nu börjar de blomma veckan efter midsommar.

 

Nya drycken Galipette

Efter att ha sett helsidesannonser i dagstidningen för Galipette, en ny fransk alkoholfri cider, pommes á cidre, köpte jag ett par flaskor på Systembolaget. Alkohol främjar demens, hjärtproblem, cancer, övervikt och annat. Varje välsmakande alkoholfritt alternativ är välkommet. 

Äppeldrycken Galipette smakade mycket bra. En förfriskning väl värd pengarna. En flaska  (330 ml) kostade 16:80 kr.

Kartar på gång

Cox Pomona med lovande kart

Redan kan man se lovande kartsättning på äppelträden i Uppsala. Själv har jag använt en del av söndagsmorgonen till att mosa bladlöss vid det lilla äppelträdet som jag fick bostadsföreningens tillstånd att sätta på gården. De fördömda lössen är så listiga att de krullar ihop bladen och inga tättingar i världen har en chans att kalasa på dem. 

Jag blandade en lösning på vatten och diskmedel som jag strök över bladen efter sanering, få se om det hjälper. 

Begränsad blomning

Det är mysteriöst, men ibland blommar bara en del av äppelträdet. Som detta träd av sorten Wealthy. Det växer i den vackra och innehållsrika Hospitalparken vid Fyrisån söder om Uppsala där man nyss kunde se mängder av äppelträd i blom och samtidigt lyssna till näktergalen.  

Oregelbunden blomning kan det också bli när man ympar ett träd med många äppelsorter. Den lilla nackdelen uppvägs av nöjet att se olika sorter mogna fram.

Viktig blomning

Blommande Gravensteiner

För många år sedan sa en man till mig vid en äppelutställning: "Det är ganska konstigt att man inte hittar något i pomologier om blomningen hos äppelsorter. Blomningen är lika viktig för mig som frukten".

Mannens ord gjorde intryck och jag bestämde mig för att ta med en beskrivning av knoppfärg och blomning i min bok Svenska äpplen.

Men mannen hade bara delvis rätt. Det står inget om blommor i Anton Nilssons bok Våra äpplesorter. Olof Eneroth som författade den första svenska pomologin – Handbok i svensk pomologi –  tar upp blomningen i enstaka fall. I sin presentation av vad han kallar Grawensteins-Äple skriver han: "Trädet är likaledes karakteristiskt med dess ovanligt, ända till 6 tum, långa blad  och ovanligt, ända till 2 tum i genomskärning, stora, rent hvita blommor". 

Carl G Dahl är 1900-talets store pomolog. Han skriver kort om blomning i sina presentationer. Om Gravensteiner heter det "Blomning ganska tidig med stora, bredbladiga, vita blommor". 

Åkeröträdet har nästan blommat över.

Vill du lära dig känna igen äppelsorter på blommorna, börja med Åkerö. Kronbladen är ovanligt smala, båtlika.