Ökad svensk äppelodling

Langeland är en triploid äppelsort som ger stora, avlånga, saftiga äpplen. Liknar i färg och form Melonäpplen fast större. Kart fotograferad 29 juni. Karten är ofta långt rödare än det fullstora äpplet blir.

Under åren 2012 till och med  2017 ökade antalet äppelträd i den yrkesmässiga äppelodlingen i landet med 38 procent. Det är glädjande. Populärast bland yrkesodlarna är Ingrid Marie, Aroma och Discovery, meddelar Jordbruksverket. De tre sorterna svarar för 52 procent av det totala antalet äppelträd. De nyare sorterna Frida, Elise, Rubinola och Santana är på frammarsch och svarar tillsammans för 25 procent av träden. 

Vilka äppelträd är populärast bland amatörodlare? Det beror förstås på var i landet man bor. Jag gissar på Aroma, Discovery, Transparente Blanche och Sävstaholm. Säkert är det också allt fler som vill pröva att sätta ett litet ovanligare äppelträd.

Detta är mösk

Sommaren 2017 visade alla frukterna på mitt Mantet-träd samma trista utseende: trots att äpplena såg lika fräscha och vackra ut som vanligt var fruktköttet brunfärgat (se bilden). Dessa tidiga, älskade favoritfrukter gick inte att äta utan fick gå till komposten.

Den här brunfärgningen, som alltså kan märkas hos äpplet redan när det skördas från trädet men vanligen uppstår under lagring, är resultatet av en fysiologisk nedbrytning som kallas mösk. Vanlig innanröta kallas problemet i boken Växtsjukdomar av Ernst Gram och Anna Weber (utgiven 1942).

Det finns inte så mycket skrivet om mösk men Jordbruksverket gav 2005 ut en liten skrift med titeln "Skadegörare i frukt" där mösk finns upptaget. Jag läser att en orsak till mösk kan vara kallt och mulet väder under växtsäsongen. När mösk uppstår under lagring kan det bero på hög etylenhalt i lagringslokalen. Lagring i ojämn eller för kall temperatur anses också kunna orsaka mösk.

Kvitten i korgen

Äppelbok kom ut år 2000. Sidan 24 i boken visar en tavla av okänd fransk 1600-talskonstnär med titeln Grönsaksförsäljerskan och läsaren får veta att den unga blonda kvinnan på bilden bär äpplen på huvudet, en ost under armen och en kronärtskocka i handen. För att hitta tavlan besökte jag Nationalmuseum i Stockholm och bad att få se fotografier på alla deras konstverk med äpplen i motivet. "Kvinnan bär äpplen och kronärtskockor" stod det på baksidan av fotografiet.

Nu har jag besökt det nyöppnade Nationalmuseum och såg till min glädje att man har hämtat upp grönsaksförsäljerskan från arkivet. Hon är lite kutig, som om hon dignar under sin börda, och verkar vara försänkt i tankar på livets hårda lott. 

"Den nästan monumentala framställningen av en tjänsteflicka eller bondkvinna är ovanlig i det franska 1600-talsmåleriet" skriver Nationalmuseum. Men kvinnans klänning, urringad ned till bröstvårtorna, är sydd av brunt siden i livet och skimrande, vitt sidentyg till rynkad kjol och vida ärmar. En tunn, genomskinlig vit krage ligger svept över rygg och axlar. Är detta kanske en rikemansdotter som poserar som bodbiträde? Men en rik flicka skulle knappast se så undergiven ut. Kan det vara en ung kvinna från arbetarklassen vars husbonde roar sig med henne? Och nu har klätt upp tösen och bett sin vän konstnären att måla?

Kvittenträd vid Capellagården, Öland

Hur som: när man står framför tavlan är det lätt att se vad som ligger i kvinnans korg. Det är inte äpplen. Det är kvittenfrukter, Cydonia oblonga.

Ta till vara toppen

De grundstammar vi köper är rotäkta stammar som drivs fram genom kupning. Till exempel A2 har mycket lätt att skjuta stubbskott vid kupning; en och samma moderplanta kan bilda stubbskott år efter år.

I Pomologen nr 1, 2007 (Pomologiska Sällskapets utmärkta, faktarika tidning, utkommer 4 gånger per år) tipsade Per-Olof Johansson om att vi kan ta tillvara toppen på de grundstammar som vi använder i syfte att dra upp egna äppelträd (såväl grundstammar som ympar säljs hos Sveriges Pomologiska Sällskap på den årliga Trädgårdsmässan i Älvsjö). Hans råd var att i månadsskiftet mars – april klippa till en cirka 35 cm lång stickling av grundstammen; klipp av den så långt ned att grenkragen kommer med och gärna också någon cm av tvåårsveden.

Plantera sticklingarna 10 cm ner i en låda med genomvattnad jord. Ställ lådan i växthus eller annat ljust utrymme med en temperatur av 10 – 15 plusgrader. Går det bra, kommer dina nedstuckna pinnar att rota sig och skjuta skott. När de har växt till sig – det kan ta ett par år –  har du egenhändigt uppdrivna grundstammar att ympa på.

I ett senare nummer av Pomologen (nr 3, 2013) skriver Sven-Inge Johansson att han läste Per-Olof Johanssons text med stor skepsis. Kunde detta verkligen fungera? Sven-Inge satte i alla fall ned några avklippta toppar från grundstammar i sitt trädgårdsland och minsann, i augusti hade de rotat sig och skjutit långa skott!

 G och jag har haft sämre utfall: sticklingarna har fått gröna blad som därefter torkat bort innan det hunnit komma några rötter. Antagligen ska man ha tur med vädret för att lyckas bra; det får inte vara för torrt i luften.

Rotäkta äppelträd

Det goda finska  sommaräpplet Pirja

Vore det bättre att odla rotäkta äppelträd istället för att ympa på olika slag av grundstammar?  En som dykt ned i den frågan är Martti Hildén vars examensarbete 2006 vid Överby trädgårdsskola i Esbo, Finland, har titeln "Äppelträd på egen rot" och ligger på nätet för en var att läsa.

Det finns nackdelar med ett äppelträd på egen rot. Liksom många kärnsådda träd är det ofta starkväxande och det kan ta lång tid innan trädet lämnar det juvenila stadiet och börjar bära frukt.

Men, skriver Martti, rotäkta träd har också flera fördelar: lång livslängd, god sjukdomsresistens, regelbunden fruktsättning och fin fruktkvalitet. En ytterligare fördel är att om trädet blir svårt skadat, till exempel avbarkar runtom av harar under vintern, så är det rotskott som sedan kommer upp av precis samma sort (medan ett ympat träd skickar upp rotskott från grundstammen).

Så varför går vi inte allihop in för rotäkta träd?  Därför att det är besvärligare och kostsammare att dra upp ett sådant träd än att ympa upp ett nytt träd. Konsumenten tycker kanske i dag att ett vanligt äppelträd är bra dyrt men ett rotäkta träd, om det funnes att få, skulle kosta mycket mer.

Äppelsticklingar har svårt att rota sig, skriver Martti. Från hans text utläser jag att en amatör som önskar dra upp ett rotäkta äppelträd, lämpligen kan välja den här metoden:

 1. Klipp 15 - 20 cm långa sticklingar från äppelträd i juni. Ta bort alla blad utom ett; på det viset blir det ingen konkurrens om näring mellan blad och rötter.

2. Sätt sticklingarna i jord på en plats skyddad för starka vindar. Håll odlingen fuktig. En tunnel av plast över sticklingarna ökar chanserna till rotbildning. Håll landet fritt från ogräs och duscha gärna sticklingarna då och då vid torrt väder.

3. Räkna med att sticklingarna inte rotar sig förrän på sensommaren.

Varje augusti njuter jag det goda finska äpplet Pirja. För flera år sedan fick vi ympar av sorten oss tillskickade av den finske musikern Pentti Hildén. När jag läser Marttis slutord till examensarbetet ser jag att han tackar "min bror Pentti Hildén för ett intresse till mitt arbete". Här har vi två äppelintresserade bröder.

Fortsatt ymprisförsäljning i Älvsjö

De röda äpplena av Helen Schjerfbeck

Trädgårdsmässan i Älvsjö går av stapeln i slutet av mars nästa år. Försäljningen av ympar (päron, äpple) har i många år varit mycket uppskattad som ett sätt att komma över fina, sällsynta sorter som Galloway, Sickelsjö Vinäpple, Sparreholm och många fler.

Jordbruksverkets krav för att få sälja förökningsmaterial är att sorten måste ha en fastställd officiell beskrivning eller en officiellt erkänd beskrivning och vara registrerad i jordbruksverkets sortlista.  Alla de sorter som säljs som ympar har dock inte hunnit registreras hos jordbruksverket. Måste då Pomologiska Sällskapet sluta sälja ympar på Trädgårdsmässan i Älvsjö? Frågan har stötts och blötts  av verket som nu kommit med ett positivt svar: ymprisförsäljningen får finnas kvar 2019.

God jul och lång skön ledighet till alla äppelvänner!

Nytt äpple: Henric Åkesson

Ett nytt äpple har presenterats på Kiviks musteri i år: Henric Åkesson, döpt efter den man som för 130 år sedan började odlade äpplen på Österlen och sedan startade Kiviks musteri som fortfarande är kvar i familjen Åkessons ägo. Äpplet är framtaget av Hilde Nybom på Balsgård (med stöd från Kiviks musteri). Efter att ha smakat det kan jag bara brista ut i lovord: ett i sanning mycket fint äpple.

Trädet växer kraftigt, äpplet är stort, välsmakande och saftigt och av kärnorna visar bara två eller tre normal utveckling. Alltsammans tecken på att denna nykomling i Pomonas rike är en triploid äppelsort (med fler kromosomer än vanliga, diploida äpplen). Jag skriver till Hilde för att få det bekräftat men hon svarar att Balsgård tyvärr är under avveckling och det finns inga möjligheter att utföra analyser beträffande vare sig kromosomtal eller S-gener längre. Nästan alla byggnader är uppsagda och utrymda och merparten av personalen har slutat.

Träd av Henric Åkesson kommer att finnas till försäljning till våren, lovar Kiviks musteri (därifrån kommer de tre bilderna på den här sidan)

Henric Åkesson, pionjär på Österlen

Sedan Balsgård startades på 1940-talet har man  släppt många fina äppelsorter därifrån: Alic, Katja, Aroma, Sylvia, Kim, Birgit Bonnier, Eva-Lotta, Rödluvan, Fredrik, Frida, Lovisa, Folke, Trulsa, Agnes, Gratia, Henric Åkesson.

Det är sorgligt att det bara finns en bråkdel kvar av Balsgård.

Jordbruksverkets hemsida

På Jordbruksverkets hemsida, när jag tittade häromdagen, fanns att läsa en rad beskrivningar av äpplen. Flera av dem innehåller felaktiga uppgifter. Så till exempel får läsaren veta att Cox Pomona kommer från Ribston-kärna. Ändå är det flera år sedan DNA-analyser visade att så inte är fallet. Ett annat exempel: äpplet Delicious illustreras med en bild på Golden Delicious som är en helt annan frukt.

Jag skriver till jordbruksverket och frågar vem dessa texter och bilder är avsedda för. Här är det svar jag fick:

Hej Görel!
Sorter av frukt- och bär får godkännas och registreras på sortlistan på två olika sätt. Det kan vara genom att Jordbruksverket fastställer en officiell beskrivning (OB) eller en officiellt erkänd beskrivning (OEB). Sorter med en officiell beskrivning har DUS-provats. Sorter med en officiellt erkänd beskrivning kan vara äldre sorter som anses vara allmänt kända (äldre än 30 september 2012), eller nya sorter som inte DUS-provas. De nya sorterna som inte DUS-provas anses inte ha något yrkesmässigt värde för yrkesodlare. Alla sorter som yrkesmässigt produceras och säljs ska finnas med på den svenska sortlistan, EU:s sortlista eller någon annan sortlista inom EU.

De allra flesta sorter som vi registrerar är fastställda men en OEB. För äldre sorter har vi ställt låga krav på vad som ska finnas med i beskrivningen av sorten eftersom det i många fall inte finns omfattande beskrivningar eller fotografier av sorterna. Finns det tillgång till andra beskrivningar när vi fastställer en OEB gör vi en jämförelse att beskrivningarna inte avviker från varandra. För nya sorter kräver vi en utförligare beskrivning. Vi har valt att offentliggöra de beskrivningar vi fastställer.

I fallet Cox Pomona är det en beskrivning som tagits fram genom Nationella genbanken. Vi länkar till deras databas CESTO. Kontakta gärna dem om det finns nyare kunskap kring de sorter de har i databasen. 

Med vänlig hälsning Anne-Charlott Franzén
Handläggare
Växtregelenheten
Jordbruksverket
 
Svårt att förstå det här mejlet, tycker jag. Vad är en DUS-prövning? Jag ska skriva och fråga.
Då ska jag samtidigt be verket att ta bort alla bilder av Ingrid af Sandeberg som man har hämtat ur min bok Svenska äpplen och utan tillåtelse lagt in på hemsidan.

Godare must

Utblandad äppelmust blir god måltidsdryck

I går förekom en fråga i Dagens Nyheter om varför ett kvarter i Mälarhöjden har namnet "Äppeltysken". Läsaren fick veta att kvarteret ligger i ett område med Bellmansanknutna  kvartersnamn som tillkom i början av 1920-talet och att äppeltysken förekommer i Fredmans epistel nr 33.

Äppelhistoria: Sverige importerade mycket äpplen från Tyskland och Pommern på Bellmans tid. I Sverige fanns då ingen kommersiell fruktodling förutom vad som odlades och såldes från trädgårdarna vid slott och stora gods. Ordet äppeltysk användes som en nedsättande benämning på de tyska handelsmän som bedrev handel med olika slags varor som fördes hit med båtar. Sven-Bertil Taube uteslöt versen om äppeltysken när han spelade in sin Bellmanskiva.

Som många andra denna fantastiska äppelhöst har G och jag låtit musta äpplen. Hela 16 boxar fick vi och de kommer att gå åt. Jag späder alltid musten med en tredjedel vatten. Alltså en liter must och en halv liter vatten. Det blir i min mening en godare och mindre mättande dryck som samtidigt har massor av smak och arom i behåll.

Vildäpplet 60 år

Bokuskoftan Vildäpplet

Företaget Bohus stickning blev tyvärr nedlagt 1969. Under 30 år hade då skickliga formgivare tagit fram många underbara mönster till koftor och tröjor, bland annat Vildäpple. Jag har stickat den koftan (se bild) och det tar sin dryga tid. Istället för knappar satte jag självsvåldigt i hakar och hyskor.

Koftan påminner mig mer om nypon än om äpplen. I själva verket var mönstret inspirerat av rönnbär, läser jag i tidningen Hemslöjden. Bohus stickning förestods av Emma Jacobsson, doktor i botanik.  Hon, som satte namn på alla mönster, visste att mönstret var skapat med rönnbär som modell men Vildäpple fick det ändå heta. Mer säljande, tänker jag, än Rönnbär.