lördag 5 januari 2019

Ta till vara toppen



De grundstammar vi köper är rotäkta stammar som drivs fram genom kupning. Till exempel A2 har mycket lätt att skjuta stubbskott vid kupning; en och samma moderplanta kan bilda stubbskott år efter år.

I Pomologen nr 1, 2007 (Pomologiska Sällskapets utmärkta, faktarika tidning, utkommer 4 gånger per år) tipsade Per-Olof Johansson om att vi kan ta tillvara toppen på de grundstammar som vi använder i syfte att dra upp egna äppelträd (såväl grundstammar som ympar säljs hos Sveriges Pomologiska Sällskap på den årliga Trädgårdsmässan i Älvsjö). Hans råd var att i månadsskiftet mars – april klippa till en cirka 35 cm lång stickling av grundstammen; klipp av den så långt ned att grenkragen kommer med och gärna också någon cm av tvåårsveden.

Plantera sticklingarna 10 cm ner i en låda med genomvattnad jord. Ställ lådan i växthus eller annat ljust utrymme med en temperatur av 10 – 15 plusgrader. Går det bra, kommer dina nedstuckna pinnar att rota sig och skjuta skott. När de har växt till sig – det kan ta ett par år –  har du egenhändigt uppdrivna grundstammar att ympa på.

I ett senare nummer av Pomologen (nr 3, 2013) skriver Sven-Inge Johansson att han läste Per-Olof Johanssons text med stor skepsis. Kunde detta verkligen fungera? Sven-Inge satte i alla fall ned några avklippta toppar från grundstammar i sitt trädgårdsland och minsann, i augusti hade de rotat sig och skjutit långa skott!

 G och jag har haft sämre utfall: sticklingarna har fått gröna blad som därefter torkat bort innan det hunnit komma några rötter. Antagligen ska man ha tur med vädret för att lyckas bra; det får inte vara för torrt i luften.




5 kommentarer:

  1. Jag tycker att A2 fått för stort utrymme på den svenska trädgårdsmarknaden. Visst, den har god härdighet långt upp i växtzonerna, men den har också många nackdelar: stora och starkväxande träd, lång tid till bördighet, dålig avkastning, inte bästa fruktkvalitet, mottaglig för rotsvampar mm.

    Vore trevligt om någon i Sverige började distribuera Genevaserien, Merton-Malling-serien, East-Malling-serien eller någon av alla ryska grundstammar (som ju också är kända för god härdighet).

    SvaraRadera
  2. Du skriver att A2 ger dålig avkastning och inte bästa fruktkvalitet. Finns det upprepade odlingsförsök som visar att en och samma äppelsort får högre kvalitet och bär mer på andra grundstammar?

    SvaraRadera
  3. Jag utgår ifrån vad som skrivs i pomologisk litteratur. T.ex. skriver Ibrahim Tahir (Fruktodling och efterbehandling s57) bara "ganska bra" om fruktkvaliteten, dock skriver han "god produktivitet". I Apples (Ferree) skriver Webster och Wertheim: "poor yield efficiency". Jag försöker dock inte ta detta som inteckning för att A2 skulle vara en dålig stam, utan jag vill bara väcka intresset för alternativa grundstammar.

    I t.ex. Abeles av Skrivele och Lkase beskrivs flera av de grundstammar som framgångsrikt används av våra grannländer i öst. Här beskrivs A2 bara kortfattat.

    SvaraRadera
  4. Det kan mycket väl vara så att andra grundstammar har fördelar framför A2. Vad man efterlyser är jämförande försök som ger oss pålitliga resultat. Forskare på SLU borde ta sig an sådana studier.

    SvaraRadera
  5. Jag kan hålla med, men många undersökningar har ju också gjorts. Läs t.ex. Marini och Fazio, Apple Rootstocks: History, Physiology, Management, and Breeding; Horticultural Reviews, vol 45, 2018. Där nämns A2 i jämförelser kring stress och härdighet. Men när man kommer till kvalitet och kvantitet platsar tyvärr inte A2 alls i jämförelserna.

    SvaraRadera