I Sunday Telegraph från den 17 januari läser jag vad journalisten Francine Raymond berättar från kvällen när hon deltog i wassailing vid ett 100-årigt Bramley-träd i en trädgård i Kent. Alla närvarande skramlade så mycket de kunde för att driva bort onda andar från äppelträdgården i väntan på den som kallas the Yowler. Han kom så småningom, hälsade trädet och stack till det brödskivor doppade i cider alltmedan deltagarna fortsatte skramla så mycket de förmådde. Därefter skickades runt en skål med cider som alla drack ur.
The Yowler, som heter Mark Lawson, uppger i artikeln att wassailing håller på att bli en allt populärare tradition i takt med att människor mer och mer uppskattar fruktträdgårdarnas betydelse.
Sunday Telegraph ger läsaren de här länkarna till Recommended nurseries:
Blackmoor.co.uk
Stort sortiment av för oss kända och okända
äppelsorter. James Grieve, Scrumptious och Cox Orange är deras tre
storsäljare bland ätäpplen. På min mejlfråga om man levererar till
Sverige svarar företaget att man säljer till alla länder inom EU.
Keepers.nursery.co.uk
hävdar att man troligen har världens största utbud av fruktsorter
Walcotnursery.co.uk
Realenglishfruit.co.uk
längst ned på startsidan finns två instruktiva videofilmer om skötsel av äppelträd
Johnworle.co.uk
säljer bl a cideräppelträd
ger instruktiva videofilmer som visar hur man planterar m m
söndag 24 januari 2016
söndag 17 januari 2016
Dags för wassailing
När man har gett ut en bok kan man inte begära att människor ska höra av sig när de har läst och begrundat den. Om läsare ändå besvärar sig med att skriva, blir man väldigt glad. Man kan få kritik som man lär sig mycket av och man kan få beröm för något som var bra. Olle Ridelius har skrivit till mig angående min nya bok Konsten att sköta ett äppelträd. Borde du inte ha tagit med wassailing i din minneslista för året, frågar han. En miss, Olle! Det tillstår jag villigt. Det är klart att wassailing borde ha stått med som något man inte får glömma bort i januari.
Trädgårdsmästare har i alla tider haft en förkärlek för att använda white magic i trädgården, skriver Margaret Baker i sin bok Gardener´s Folklore från 1977. Wassailing the orchard har länge varit ett trick för att öka fruktskörden. Kommersiella odlare använde sig av det fram till 1900-talet
men samma sed anammades också i engelska hemträdgårdar.
Wassailing, skriver Margaret Baker, innebar att odlaren och några hopsamlade karlar gick fram till det vackraste äppelträdet i trädgården med en kanna cider som de skickade mellan sig och drack ur medan de uttalade en besvärjelse som kunde låta så här:
Here´s to thee, old apple tree!
Whence thou may´st bud and whence thou may´st blow,
and whence thou may´st have apples anow,
hats full, caps full,
bushel-bushel-sacks-full,
and my pckets full too! Hurrah!
Sedan bugade alla för trädet och reste sig långsamt som om de bar på tunga säckar med frukt. Därefter slog man cider över trädets rötter och stack brödskivor mellan grenarna för småfåglarna (för gudinnan Pomona, sa vissa). Ceremonin avslutades med ett gevärsskott upp genom grenarna för att väcka upp trädets ande.
Tidpunkten för wassailing kunde ligga mellan juldagen 25 december och 18 januari men ofta valde man kvällen den 5 januari. Säkert var det många som trodde att wassailing hade magisk effekt medan andra såg det som något skoj som förhöjde julfirandet och gav en möjlighet att sjunga, prata och dricka cider tillsammans.
Olle Ridelius i Vassbo, lika anglofil som jag, iakttar alltid seden med wassailing och det gör även sällskapet runt Hidingsta trädgård utanför Örebro. Årets datum för wassailing i Hidingsta är lördagen den 23 januari. Alla som kommer på ett bra svenskt ord för den här ceremonin kan väl skriva till mig?
Trädgårdsmästare har i alla tider haft en förkärlek för att använda white magic i trädgården, skriver Margaret Baker i sin bok Gardener´s Folklore från 1977. Wassailing the orchard har länge varit ett trick för att öka fruktskörden. Kommersiella odlare använde sig av det fram till 1900-talet
men samma sed anammades också i engelska hemträdgårdar.
Wassailing, skriver Margaret Baker, innebar att odlaren och några hopsamlade karlar gick fram till det vackraste äppelträdet i trädgården med en kanna cider som de skickade mellan sig och drack ur medan de uttalade en besvärjelse som kunde låta så här:
Here´s to thee, old apple tree!
Whence thou may´st bud and whence thou may´st blow,
and whence thou may´st have apples anow,
hats full, caps full,
bushel-bushel-sacks-full,
and my pckets full too! Hurrah!
Sedan bugade alla för trädet och reste sig långsamt som om de bar på tunga säckar med frukt. Därefter slog man cider över trädets rötter och stack brödskivor mellan grenarna för småfåglarna (för gudinnan Pomona, sa vissa). Ceremonin avslutades med ett gevärsskott upp genom grenarna för att väcka upp trädets ande.
Tidpunkten för wassailing kunde ligga mellan juldagen 25 december och 18 januari men ofta valde man kvällen den 5 januari. Säkert var det många som trodde att wassailing hade magisk effekt medan andra såg det som något skoj som förhöjde julfirandet och gav en möjlighet att sjunga, prata och dricka cider tillsammans.
Olle Ridelius i Vassbo, lika anglofil som jag, iakttar alltid seden med wassailing och det gör även sällskapet runt Hidingsta trädgård utanför Örebro. Årets datum för wassailing i Hidingsta är lördagen den 23 januari. Alla som kommer på ett bra svenskt ord för den här ceremonin kan väl skriva till mig?
tisdag 12 januari 2016
Kärlek till äpplen
I Disney-filmen står Snövit och bakar när den elaka häxan kommer in. Snövit gör en krusbärspaj till sina sju små vänner, men det faller inte häxan på läppen. "Det är äppelpaj som männen faller för" meddelar hon Snövit.
Ja, många män, precis som många kvinnor, har en stark kärlek till äpplen. Jag tänker på förre partiledaren Alf Svensson som aldrig reste från Gränna till Stockholm utan några äpplen i portföljen. Kompositören Gustaf Mahler hade också vårt att leva utan äpplen. Så här står det i ett brev återgivet i Alma Mahlers bok "Gustaf Mahler, minnen från ett äktenskap" (min julläsning i år), ett brev från en man som var bekant med den fru Conrat som hyrde ut rum till Mahler både i Dornbach och på Wahlfischgasse i Wien:
"Den fruktade gästen gjorde ingalunda ett sådant väsen av sig som man hade gått och inbillat sig. När han morgon, middag och kväll fick sina äpplen och när han i Dornbach hittade den första och på Wahlfischgasse andra bandet av Bielschowskys Goethebiografi, då var hans lycka fullständig; Goethe och äpplen tycks vara det enda han inte kan leva utan".
Goethe är jag inte beroende av, men visst är det svårt att leva utan äpplen. Just nu äter jag våra sista Ingbo som är utomordentlig skön sort med lång hållbarhet. Framkorsades på 1940-talet -- Ingrid Marie x Belle de Boskoop -- och uppmärksammades av Per-Olof Bergendal 1957.
Ja, många män, precis som många kvinnor, har en stark kärlek till äpplen. Jag tänker på förre partiledaren Alf Svensson som aldrig reste från Gränna till Stockholm utan några äpplen i portföljen. Kompositören Gustaf Mahler hade också vårt att leva utan äpplen. Så här står det i ett brev återgivet i Alma Mahlers bok "Gustaf Mahler, minnen från ett äktenskap" (min julläsning i år), ett brev från en man som var bekant med den fru Conrat som hyrde ut rum till Mahler både i Dornbach och på Wahlfischgasse i Wien:
"Den fruktade gästen gjorde ingalunda ett sådant väsen av sig som man hade gått och inbillat sig. När han morgon, middag och kväll fick sina äpplen och när han i Dornbach hittade den första och på Wahlfischgasse andra bandet av Bielschowskys Goethebiografi, då var hans lycka fullständig; Goethe och äpplen tycks vara det enda han inte kan leva utan".
Goethe är jag inte beroende av, men visst är det svårt att leva utan äpplen. Just nu äter jag våra sista Ingbo som är utomordentlig skön sort med lång hållbarhet. Framkorsades på 1940-talet -- Ingrid Marie x Belle de Boskoop -- och uppmärksammades av Per-Olof Bergendal 1957.
 |
| Ingbo, ett skönt och mycket gott vinteräpple |
söndag 27 december 2015
Vad ska jag plantera?
Hej Görel och god fortsättning!
Vi har två böcker från dig om äpplen som är jättebra. Vi har ett relativt nyinförskaffat landställe, gränslandet zon 3/4. Tomten är stor och nu till våren kommer mycket frukt och bär att planteras. När det gäller äpplen kommer en del planteras med avsikt att ge bra must för cider och vin. Läste i din bok om triploida äpplen vilket känns smart då de innehåller mer vätska. Något förslag på sort (bra om det är så syrligt och /eller aromrikt? Jag får också plantera vildapel eller prydnadsapel då äpplen som är sura/beska/bittra är bra att blanda in för en mer rustik smak på cidern - dvs så som fransmännen föredrar.
Hej!
Ja, triploida äpplen brukar ge ett bra utbyte vid pressning. Tyvärr är din tomt för kall för att tillåta ett fritt val av saftiga, goda, triploida sorter. Ribston är dock ett utomordentligt val som jag tror att du ska bli mycket nöjd med: ett mycket aromrikt, välsmakande, ganska lättodlat äpple. Frösåker är en annan triploid sort med förnämlig smak som skulle passa dig fint. Kanske skulle du också kunna odla det välsmakande Rossvik.
Gravensteiner vore också ett bra tips — oerhört välsmakande och saftigt -- men det kräver en varmare zon och äpplena har benägenhet för att drabbas av mögel i kärnhuset (kärnhusmögel) när de lagras, något som tyvärr ger musten en jordig smak.
Melon och Åkerö (ej triploida) har också benägenhet för kärnhusmögel. Men Cellini är ett fint syrligt äpple som jag kan rekommendera samt Maglemer och Golden Noble.
Vill du göra cider med fransk touche vore det fint med någon fransk cidersort på tomten. Vid Pometet som tillhör Köpenhamns universitetet odlar man cideräpplesorter. Du kan pröva att ta kontakt med dem (adress på nätet). Har annars någon läsare tips för hur man får tag i franska cidersorter?
Lycka till med dina planteringar! Gott nytt äppelår!
Görel
Vi har två böcker från dig om äpplen som är jättebra. Vi har ett relativt nyinförskaffat landställe, gränslandet zon 3/4. Tomten är stor och nu till våren kommer mycket frukt och bär att planteras. När det gäller äpplen kommer en del planteras med avsikt att ge bra must för cider och vin. Läste i din bok om triploida äpplen vilket känns smart då de innehåller mer vätska. Något förslag på sort (bra om det är så syrligt och /eller aromrikt? Jag får också plantera vildapel eller prydnadsapel då äpplen som är sura/beska/bittra är bra att blanda in för en mer rustik smak på cidern - dvs så som fransmännen föredrar.
Hej!
Ja, triploida äpplen brukar ge ett bra utbyte vid pressning. Tyvärr är din tomt för kall för att tillåta ett fritt val av saftiga, goda, triploida sorter. Ribston är dock ett utomordentligt val som jag tror att du ska bli mycket nöjd med: ett mycket aromrikt, välsmakande, ganska lättodlat äpple. Frösåker är en annan triploid sort med förnämlig smak som skulle passa dig fint. Kanske skulle du också kunna odla det välsmakande Rossvik.
Gravensteiner vore också ett bra tips — oerhört välsmakande och saftigt -- men det kräver en varmare zon och äpplena har benägenhet för att drabbas av mögel i kärnhuset (kärnhusmögel) när de lagras, något som tyvärr ger musten en jordig smak.
Melon och Åkerö (ej triploida) har också benägenhet för kärnhusmögel. Men Cellini är ett fint syrligt äpple som jag kan rekommendera samt Maglemer och Golden Noble.
Vill du göra cider med fransk touche vore det fint med någon fransk cidersort på tomten. Vid Pometet som tillhör Köpenhamns universitetet odlar man cideräpplesorter. Du kan pröva att ta kontakt med dem (adress på nätet). Har annars någon läsare tips för hur man får tag i franska cidersorter?
Lycka till med dina planteringar! Gott nytt äppelår!
Görel
tisdag 22 december 2015
Färsk forskning om fruktträdskräfta
Nordapp är förkortning för Prebreeding för Future Challenges in Nordic Apples, ett projekt som bekostas av de nordiska länderna, administreras av Nordiskt Genresurscenter och drivs av SLU, Finska naturresursinstitutet i Piikkiö och Norska Graminor AS i Njos.
Nordapp har fokuserat sin forskning på bland annat fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) som är ett allvarligt problem i just våra nordiska länder där klimatet är svalt och fuktigt. Går det att hitta en resistensgen mot kräfta? Det har forskarna inte lyckats med ännu men man har sett att vissa äppelsorter är mer motståndskraftiga än andra, till exempel Aroma, Frösåker och Santana.
Framöver kommer vi att få fler forskningsresultat från projekt Nordapp som löper vidare till och med 2017. Läs mer i LTV-fakultetens faktablad 2015:39.
Nordapp har fokuserat sin forskning på bland annat fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) som är ett allvarligt problem i just våra nordiska länder där klimatet är svalt och fuktigt. Går det att hitta en resistensgen mot kräfta? Det har forskarna inte lyckats med ännu men man har sett att vissa äppelsorter är mer motståndskraftiga än andra, till exempel Aroma, Frösåker och Santana.
 |
| Fruktträdskräfta yttrar sig i svarta sår och gropar i trädet. Så småningom faller grenen av. |
söndag 20 december 2015
Resistens mot grönmögel
Det är milt som i april där utanför. För att säga det som det är, jag gillar det. Jag vill inte ha snö och kyla. Visst vore det kul att kunna ta sparken och flyga fram på Mälarisen i medvind, men å andra sidan, nu riskerar jag vare sig att halka eller få frostknölar.
Det varmare vädret har nackdelar förstås. Det blir mer lagringsskador på våra vinteräpplen. Lagringsrötorna har ökat i Mellaneuropa på senare år, sannolikt en effekt av klimatförändringen. Importerade äpplen från sydligare länder är därför frikostigt behandlade med medel mot lagersvampen grönmögel, läser jag i ett faktabad från SLU. Grönmögel är inte en skadegörare att leka med. Möglet (Penicillium expansum) avger flera svårt giftiga ämnen som t ex patulin.
Alla äppelsorter är inte lika benägna att drabbas av grönmögel. Forskare vid Balsgård har konstaterat att Katja och Birgit Bonnier tillhör de mest motståndskraftiga äppelsorterna liksom Ringstad, Gloster och Mutsu.
Att tänka på varje höst: grönmögel angriper främst skadad frukt. Det behövs bara en helt liten skada så kommer möglet och hela frukten ruttnar. Lägg endast helt oskadade äpplen i vinterförvar.
Läs mer:
LTV-fakultetens faktablad 2015:38, SLU
Det varmare vädret har nackdelar förstås. Det blir mer lagringsskador på våra vinteräpplen. Lagringsrötorna har ökat i Mellaneuropa på senare år, sannolikt en effekt av klimatförändringen. Importerade äpplen från sydligare länder är därför frikostigt behandlade med medel mot lagersvampen grönmögel, läser jag i ett faktabad från SLU. Grönmögel är inte en skadegörare att leka med. Möglet (Penicillium expansum) avger flera svårt giftiga ämnen som t ex patulin.
Alla äppelsorter är inte lika benägna att drabbas av grönmögel. Forskare vid Balsgård har konstaterat att Katja och Birgit Bonnier tillhör de mest motståndskraftiga äppelsorterna liksom Ringstad, Gloster och Mutsu.
Att tänka på varje höst: grönmögel angriper främst skadad frukt. Det behövs bara en helt liten skada så kommer möglet och hela frukten ruttnar. Lägg endast helt oskadade äpplen i vinterförvar.
Läs mer:
LTV-fakultetens faktablad 2015:38, SLU
Resistens mot grönmögel hos äpple
Fakta från Institutionen för växtförädling – Balsgård
Fakta från Institutionen för växtförädling – Balsgård
lördag 12 december 2015
Svenskodlat är bäst
Den på många håll svaga skörden av hemodlade ekologiska äpplen -- jag tar för givet att alla odlar ekologiskt --- gör att många av oss måste köpa våra juläpplen i butiken i år. Hur är det då med importerat kontra svenskodlat? Färsk forskning visar att rester av bekämpningsmedel inte innebär någon långsiktig hälsorisk för oss svenska konsumenter oavsett om vi äter konventionellt odlade eller ekologiskt odlade frukter och grönsaker från Sverige eller utlandet. Dock hittade man mer rester av bekämpningsmedel i importerade frukter än i svenskodlade och ekologiskt odlade frukter.
Om en kombination av bekämpningsmedel i mycket låg dos har carcinogena eller andra negativa effekter vet man idag mycket lite om. Forskarnas slutsats är att om vi vill minska vårt intag av bekämpningsmedel så bör vi i första hand köpa det som är ekologiskt odlat och i andra hand inhemskt odlade frukter.
http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/Examensarbete%20-%20Katarina%20Beckman%20PDF.pdf
Om en kombination av bekämpningsmedel i mycket låg dos har carcinogena eller andra negativa effekter vet man idag mycket lite om. Forskarnas slutsats är att om vi vill minska vårt intag av bekämpningsmedel så bör vi i första hand köpa det som är ekologiskt odlat och i andra hand inhemskt odlade frukter.
http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/Examensarbete%20-%20Katarina%20Beckman%20PDF.pdf
 |
| Cox Orange är ett underbart äpple att njuta till jul |
lördag 5 december 2015
Förträffliga juläpplen
Vinkännare skulle jag inte vilja vara. Jag tycker inte tillräckligt mycket om vin och jag skulle inte klara att skilja alla druvsorter åt. Det finns 1500 olika druvsorter i världen, läser jag i SvD.
Världens äppelsorter är förstås långt fler än druvsorterna, ingen vet hur många och ingen kan känna igen alla.
Nu till jul är vissa sorter givna för oss gammalmodiga som tycker att juläpplen -- som prydnad i granen, i julljusstaken, i fruktskålen -- ska vara rödkindade. Då finns Ingrid Marie, Cox Pomona (ett underbart äpple men kan bli för tungt att hänga i granen), Röd Melon (det finns en sådan mutant), Röd Ribston (en annan röd mutant), Ölands Kungsäpple, Eva-Lotta, Cellini, Berner Rosenäpple och Eldrött Duväpple.
Min favorit bland dessa sorter är det sistnämnda, det lilla vackra äggformade äpplet med hållbarhet till mars eller längre. Utan att tappa arom eller fasthet! Jag är lycklig nog att ha ett träd på tomten och äter varje dag i december min ranson på tre härliga duväpplen, det ena efter det andra.
Sätt ett träd till våren, om du kan! Blommar vackert i vitt, blir ett behändigt träd.
Världens äppelsorter är förstås långt fler än druvsorterna, ingen vet hur många och ingen kan känna igen alla.
Nu till jul är vissa sorter givna för oss gammalmodiga som tycker att juläpplen -- som prydnad i granen, i julljusstaken, i fruktskålen -- ska vara rödkindade. Då finns Ingrid Marie, Cox Pomona (ett underbart äpple men kan bli för tungt att hänga i granen), Röd Melon (det finns en sådan mutant), Röd Ribston (en annan röd mutant), Ölands Kungsäpple, Eva-Lotta, Cellini, Berner Rosenäpple och Eldrött Duväpple.
Min favorit bland dessa sorter är det sistnämnda, det lilla vackra äggformade äpplet med hållbarhet till mars eller längre. Utan att tappa arom eller fasthet! Jag är lycklig nog att ha ett träd på tomten och äter varje dag i december min ranson på tre härliga duväpplen, det ena efter det andra.
Sätt ett träd till våren, om du kan! Blommar vackert i vitt, blir ett behändigt träd.
lördag 28 november 2015
The Tree of Information
Den amerikanska veckotidningen The New Yorker innehåller alltid något av intresse. I senaste numret daterat 23 november hittar man en artikel om den 42-årige skåningen Niklas Broström som är bosatt i Oxford och under namnet Nick Bostrom har gett ut en bästsäljande bok om artificiell intelligens: Superintelligence: Paths, Dangers, Strategies.
Jag ska läsa artikeln men inte just idag, den är 16 sidor lång. Idag ska jag göra en beskrivning av Winter Banana som intresserar mig sedan jag den här hösten fått frukter från Skåne och därefter stötte på äpplet i Normandie där denna amerikanska sort verkar vara allmänt planterad.
I The New Yorker hittar man alltid fina skämtteckningar. I det nämnda numret finns en teckning som har rubriken The Tree of Information. En orm i trädet håller fram ett äpple och säger så här till Eva: "Äpplet är en trädfrukt. Dess latinska namn är Malus domestica. Kina och USA producerar huvudparten av alla äpplen i världen. Frukten kan ätas rå eller tillagad och ger omkring 75 kalorier".
Jag ska läsa artikeln men inte just idag, den är 16 sidor lång. Idag ska jag göra en beskrivning av Winter Banana som intresserar mig sedan jag den här hösten fått frukter från Skåne och därefter stötte på äpplet i Normandie där denna amerikanska sort verkar vara allmänt planterad.
 |
| Winter Banana har sitt ursprung i Indiana, USA, omkring 1876. Ofta ser man en söm (skarp linje) på skalet. |
söndag 22 november 2015
När trädet drabbas av svamp
Men det kan inträffa mycket som förkortar trädets livslängd. De här bilderna som jag tog i går visar ett gammalt Åkeröträd omgivet av en krans med honungsskivlingar. När svampexperten Åke Stridh ringde mig häromdagen, passade jag på att ställa några frågor.
Jag fick veta att honungsskivling ledsamt nog gärna går på äppelträd och när det händer finns inget vi kan göra. Svampen är en parasit som går in i trädets rötter och försvagar det. Det drabbade trädet har bara ett fåtal kvar år att leva. Eftersom mycelet går från rot till rot kan även omgivande äppelträd angripas.
Som Åke sa, ibland måste man sätta nya träd. I en trädgård där det dykt upp honungsskivling får man nyplantera i en annan del av trädgården, så långt från svampmycelet som möjligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)