När smakar ett äpple som bäst?

Finns det inga trädgårdsmästare på Downton Abbey? Om de finns, varför får de inte vara med i handlingen?  Och varför går ägarfamiljen aldrig en stilla promenad i trädgården och klipper sig en ros eller två? Den ogifta dottern till Lord och Lady Grantham blev lämnad av sin tilltänkte man precis framför altaret och i senaste avsnittet funderade hon på framtiden. Vad ska hon ägna sig åt, trädgård kanske?  Nej, så lågt får du inte sjunka, säger flickans farmor. Jag tror faktiskt att seriens författare Julian Fellowes ogillar trädgårdsarbete. Var det kanske inte vid samma tid som serien utspelar sig som adelsdamen Vita Sackville-Westg gjorde sig ett namn som trädgårdsexpert?

När smakar ett äpple som bäst? Jag dukade fram ett rumstempererat äpple bredvid ett annat äpple av samma sort hämtat direkt direkt från glasverandan som just nu håller en temperatur av 4 plusgrader.

Skar klyftor och provsmakade. Mitt lilla test bekräftade vad jag redan visste: kalla äpplen är godast. Inget  fel på rumsvarma äpplen, men vill man njuta en  frukt som smakar som friskt gott källvatten ska den bara vara några grader varm.

 Kan finnas människor som tycker annorlunda.

Enkel jordkällare

Det är den här tiden man funderar över alternativa sätt att förvara sin vinterfrukt. Anton Nilsson, som  skrev Våra äpplesorter,  gjorde sig en jordkällare av en cementring nedgrävd i marken. Han lade ned påsar med äpplen och satte på lock; det fungerade bra, sa han. Anton lyfte upp påse efter påse och jag kan gissa att den mest hållbara frukten låg längst ned.

När jag i veckan gick igenom gamla tidningar -- mitt mål är att få rent och luftigt i alla skåp och lådor -- såg jag en beskrivning av en liten jordkällare, konstruktörens namn var inte angivet.  Jag har inga bilder att visa men en händig person förstår min schematiska instruktion:

1) Gör först en låda av brädor, utan botten.  Måtten i tidningen var 50x50x80 cm. Såga ett hål längst ned för att kunna sticka in ett luftningsrör av plast.

2)  Gräv en grop som är ca 70x70x100 cm. Blanda betongbruk och gjut en botten i gropen (som kan vara täckt av stenar). Sätt ned lådan och sätt därefter ned plaströret med en "böj" som sticks in i lådan nedtill och en "böj" upptill.

3) Lägg bruk runtom lådan. Bruket ska nå ovan marken och slutta utåt. Vänta 3 dagar.

4) Ta upp lådan. Snickra ett lock. Lägg en trall på golvet för luftväxlingens skull. Din nya jordkällare är klar att användas.




 

ÅRETS SVENSKA FRUKTBUTIK

Hej Görel!
Jag måste bara dela med mig av den glädje jag kände när jag för någon timme sedan besökte Nelins i Uppsala för att titta på deras fruktsortiment.
Ganska snabbt kunde jag räkna ihop 13 äppelsorter och 7 päronsorter, alla svenskodlade! Imponerande! Men det var ändå inte säsongsrekord, för när jag pratade med "överste fruktframplockaren" så berättade han att man vid något tillfälle under hösten samtidigt haft 24 äppelsorter och 11 päronsorter!! All frukt såg mycket fräsch och fin ut. Priset: alla sorter, både päron och äpplen 19.90 per kilo. Ganska billigt tycker jag. Importsorterna kostade 18.90. 

Det här brevet med glada  hälsningar från Hilding, gammal uppsalabo, kom i veckan som gick. Visst blir man lycklig? En livsmedelsbutik som satsar stort på svenskodlat! Jag åkte förstås dit i går för att handla och såg med egna ögon all den uppdukade svenska frukten som säkert lockar många uppsalabor att handla alla sin mat just hos Nelins. 

Om jag hade ett pris att dela ut till Årets Svenska Fruktbutik skulle jag  ge det till Nelins.

Äpplen på glasveranda

Hur ska man förvara  vinteräpplen? Svalt, luftigt, luktfritt.
1) Svalt innebär några plusgrader, helst inte mer.
2) Luftigt betyder att den etylengas som äpplena bildar ska kunna vädras bort. Om frukten ligger i kartonger, öppna dem emellanåt; stark koncentration av etylengas ger risk för att äpplena mognar över för fort.
3) Luktfritt betyder att det får inte finnas starkt doftande ämnen som bensin och målarfärg i närheten av äpplena -- äpplet är en frukt som lätt ändrar smak under påverkan av främmande dofter.

För ett par år sedan lät vi bygga en glasveranda. Hela våren, sommaren och hösten har vi glädje av verandan. Vårt bästa rum, säger vi då. Men glasverandan är också ett bra förvaringsrum för äpplen sent på hösten -- där är svalt, luftigt och luktfritt. Tidigare kom mössen och tog för sig av äpplen på verandan, nu stannar de utanför.

På bilden ser du mina Cox Orange i en kraftig kartong klädd med frigolit i botten och på sidorna. Det är inte mer än att vi äter upp allt under november och december.  Jag lägger en tidning mellan varje lager, jag lindar inte in varje äpple i papper.

Gammalt Grågyllingträd

Besökte nyss en gammal trädgård vid en malmgård i Sigtuna byggd 1753. Mitt ärende var förstås att se vilka äppelsorter som kunde tänkas växa där och jag fann Ökna Lökäpple (två träd), Åkerö, Melon, Wealthy och Grågylling.

Se den spiralformade stammen på bilden! Just så där skruvar sig Grågyllingträd. Den här gamla ihåliga stammen, som mäter 185 cm runtom nedtill, har fyllts igen med cement och gamla tegelpannor. Hur gammalt kan trädet vara?  Åtminstone från 1850, tror jag.

Jag kände inte igen sorten på en gång för äpplet från Malmgården var vackrare och mer välsmakande än något annat Grågylling jag har ätit. Men ser du ett gammalt träd med skruvad stam, titta noga på äpplets hjärtformade kärnhus, de spetsiga kärnorna och det stora foderröret, det är alltsammans kännetecknande för Grågylling.

Röd Vinterkalvill

Det är säkert 15 år sedan jag såg det här röda äpplet för första gången, i en trädgård ute på  Djurgården. Sedan dess har jag sett det i fler gamla trädgårdar, bland annat vid Tyresö slott och Skokloster slott. Vad var det för äpple?

Häromdagen hade vi besök av Krister Andersson som vi visade sorten. Jag har sett det förut, sa han,  började leta på nätet och hittade äpplet: Röd Vinterkalvill! Det är en sort som var rätt populär på 1800-talet men sedan föll i glömska. Sorten slutade säljas från Experimentalfältet, Stockholm,  1874.

Röd Vinterkalvill påstås ha sitt ursprung i 1600-talet. Kalvillerna har sitt namn "fra Kommunen   Calleville i Departementet Eure" i Frankrike  och Röd Vinterkalvill kan ha haft sitt tidigaste utbredning i Bretagne, skriver H C Bredsted i Dansk pomologi.

Röd Vinterkalvill

Mecklenburger Kantäpple 

Mecklenburger Kantäpple liknar Röd Vinterkalvill men är ofta större och mycket kantigare.

Litteratur från Oslo

Ibland har man tur.  Björn, professor  emeritus i molekylärbiologi i Norge, fick liksom sina kolleger en dag ett meddelande om att universitetsbiblioteket i Oslo skulle tömma sina bokhyllor sedan man lagt allt  på data. Det var bara att komma och plocka på sig vad man ville ha innan återstoden slängdes.

Björn tänkte på sin gamla skolkamrat Rolf med stort intresse för pomologi och hämtade alla årgångar av The Journal of Horticultural Science utgivna i England 1920- 1955, ursprunget var The Journal of Pomology.  Rolf tyckte att dessa inbundna tidskrifter passade mig bättre så häromdagen levererade han, Björn och Björns fru Ragnhild alltsammans. Tre kassar!

Jag har hunnit titta i några av de spännande böckerna. Många artiklar handlar om annat än pomologi och många artiklar är lite svåra att förstå. Men jag är säker på att hitta mycket av intresse. Har till exempel fastnat för en artikel från 1920 med rubriken  "The recognition of fruit -- some systems concerning apples and pears", den blir rolig att läsa. Tack Oslo universitetsbibliotek! Tack Björn! Tack Rolf!

Röd Åkerö

Åkerö är en mycket gammal äppelsort. Gullmar Henäng har lett i bevis att det gamla trädet vid Åkerö säteri, som är det äldsta vi känner till, måste vara från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. Vi vet ännu inte om sorten dragits upp från kärna i Sverige eller importerats till landet.

Det händer att äppelsorter muterar och då byter form eller skalfärg. Jag har sett tegelröd Åkerö  (vanligast) och ljus Åkerö mer eller mindre utan täckfärg (kallas Vit Åkerö). Men jag har aldrig tidigare sett en så ljusigt röd Åkerö som den på bilden. Det granna äpplet kommer från en gren på ett Åkeröträd vid Wallstanäs säteri i Rosersberg.

Gullpippin = Guldpipping

Kicki har skickat mig en äppelhistoria: En arbetskamrat  till henne tog med sig äpplen från Västerås förra året och sa att de hette ”Gullpippin”. Kicki googlade och letade på alla sätt  och kunde inte hitta sorten men hennes arbetskamrat var säker, gullpippin hette äpplena som var ganska små, gula, skiftande i rosa, sötfriska, ganska lösa i köttet.

I våras var Kicki med några vänner i Rosendals trädgård i Stockholm.  Äppelträden där är skyltade  och trädet som Kicki satt under var ett Gullpippinträd!

Tack för den söta historien! Pippin, pipping eller pepping är namn som man förr använde för att beteckna dels små äpplen, dels äppelsorter från träd som spontant kommit upp från en kärna. Cox Orange kallades på 1800-talet i England för "Cox´s Orange Pipping". Små gula frukter har kallats "guldpipping".

Downton Abbey är en älskad teve-serie.  Olof Eneroth skriver i sin pomologi från mitten av  1800-talet om tre slag av guldpippingar vars namn han stavar så här: Downton  Pippin,  Engelsk guldpepping och Tysk Guldpipping.





>
>
>

Sotfläckighet på äpplen

Har tagit ned favoriten  Cox Orange bara för att konstatera att efter nedplockning blev den till synes lovande skörden betydligt reducerad. En hel del äpplen var genomborrade av äppelvecklarlarver och fick kastas. I den här trädgården är det framförallt Cox Orange som äppelvecklaren dras till.

Vissa av äpplena visar också sotfläckighet, det vill säga sotaktiga beläggningar på skalet. I ett informationsblad från jordbruksverket läser jag att sotfläckighet och flugsmutsjuka (som ser ut som små svarta prickar på skalet) är ökande problem i norra  Europa och att problemen är störst på sena sorter i fuktiga lägen.
 
Sjukdomarna, som gynnas av kyla och regnigt väder, har tidigare betraktats som två olika svampsjukdomar men nu har det visat sig att ett komplex av minst 60 olika svampar skapar problemen.

Jag prövar att borsta de sotfläckiga äpplena med mjuk borste doppad i varmt vatten och lägger dem för sig för att sedan kunna använda dem först. Jordbruksverket skriver att angripna frukter torkar ut snabbare i lager.