Päron vs äpplen

    

Gråpäron i blom

Päron är underbara frukter: vackra och delikata. Kan inte mäta sig med äpplen men ändå. Ett moget päron är en klassisk dessert vid en fin middag, härligt att skala och tranchera. Smälter i munnen.

Hur skiljer man ett päronträd från ett äppelträd när det står utan fukt? Enkelt. Päronträdet har smårutig bark.

Ännu enklare är att skilja päronblom från äppelblom. Päronblommen ser ut som små vackra vita skålar. Stick bara inte näsan i dem. Blomman luktar as.

Nu blir det praktfullt

 

I södra Sverige har äppelträden blommat ett tag, men här i Uppsala kommer det nu. Bilden, som jag tog i morse, visar Gyllenkroks Astrakan, först ut i blom av 20-talet träd  i  Stadsträdgården. Röda blomknoppar och rödskiftande kronblad är det vackraste av allt.

Vilken spännande tid vi har framför oss.  Blomningen ser ut att bli god. Men nu ska det bli sämre väder. Det ska väl inte bli så kallt att bina vägrar att flyga och sköta den nödvändiga pollineringen? Eller frost som dödar ståndare och pistiller? Det vore hemskt. Vi håller tummarna.

 

 

100 älskade äpplen

 Min bok 100 älskade äpplen som kom år 2000 har sålt slut från förlaget. Men Charlottenlunds Handelsbod, Forsbyvägen 8 i Knivsta, köpte i god tid på sig ett lager och kan sälja boken till hugade mot tillägg av fraktkostnad.  Gå till www.charlottenlund.nu  

 

 

 

Om mistlar

 

När äppelträdet i Botaniska trädgården i Uppsala fortfarande står utan blad, är det lätt att se den  imponerande stora misteln i trädet. Säkert har någon hjälpt den att bosätta sig i trädet; en besökare kan ha gnuggat ett mistelbär mot en gren. Ta inte efter! Misteln är vacker med sina gröna blad och vita bär men det är en parasit som bringar död åt trädet. Det händer inte på en gång – trädet på bilden kommer kanske inte att tyna bort förrän efter min livstid – men så småningom blir det försvagat och dör.  

 

Dags att snickra en fladdermusholk

Har precis läst ut Mörkermanifestet av Johan Eklöf. Den handlar om hur alla ljusföroreningar påverkar flora och fauna. Varför ska egentligen så många hus vara fasadbelysta?  Helt onödigt, om du frågar Johan Eklöf och jag håller med.

Fladdermöss gillar nattmörker och kan fånga tusentals skadeinsekter under en natt.  I stora vinodlingar och risodlingar utnyttjar man mer och mer fladdermössens kapacitet att fånga skadedjur. Det kan äppelodlaren också göra. Släck din fasadbelysning om du har någon och bygg en fladdermusholk eller två. Det kan hjälpa stort mot rönnbärsmal, äppelstekel och äppelvecklare.

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/fladdermoss/fladdermusholkar.1037.html

Chans att köpa ympar och böcker

Måndagkväll 10 april kl 21 öppnar pomologiska sällskapets ymprisbutik, se www.svepom.se  Då går det att köpa ympar som blivit kvar efter trädgårdsmässan; butiken stänger redan onsdagkväll 12 april kl 21 så agera snabbt om du vill berika din äppelträdgård med nya värdefulla sorter.

Du kan även köpa böcker  i sällskapets nätbutik,  t ex den nya boken  Fler svenska äpplen som presenterar 41 äppelsorter som inte finns medtagna i Svenska äpplen. Päronillustrationer av Bertha Wernqvist är en ännu mer sprillans ny bok som jag rekommenderar den pomologiskt intresserade. De 86 päronakvarellerna åtföljs av korta informativa texter. 

 

Odla egna nötter

 Äpplen är givetvis det godaste av allt men vi behöver andra läckerheter också. Nötter till exempel. På årsmötet i Sundsvall talade Philipp Weiss om ätbara nötter som kan odlas i Sverige  och visade sin bok Nötodlarens handbok som kom förra året. Philipp växte upp i en liten by i Tyskland där man tog vara på nötter som fanns att plocka i naturen. Han gör varje år resor till det landskapet med vägar planterade med alléer av valnötsträd och kastanjer som släpper nötter som alla kan ta för sig av. Han odlar också så mycket nötter han kan vid den egna gården i södra Dalarna.   

Nötter, säger Philipp, ska man äta varje dag för hälsans skull.  Han var så övertygande att om jag fortfarande hade en trädgård skulle jag bums plantera ett valnötsträd. Nu går inte det, men jag har inhandlat en stor påse valnötskärnor och tänker fortsättningsvis låta valnötter ingå i lunchen varje dag. 

 

Årsmöte i Sundsvall

Den förnämliga organisationen Sveriges Pomologiska Sällskap hade sitt årsmöte i Sundsvall under den gångna helgen. Vår utmärkte ordförande Christer Sandberg (se bilden ovan) höll i klubban. Han leder en ytterst kompetent styrelse som kunde presentera ett bra bokslut och visa på ett år av hög aktivitet. Sällskapet, som grundades år 2000, har idag över 1000 medlemmar och växer stadigt.

Alla som är intresserade av att odla sin egen frukt, varför inte gå med i Sveriges Pomologiska Sällskap? Du möter trevliga, alerta, likasinnade människor och lär dig mycket om odling. Och fyra gånger om året kommer sällskapets innehållsrika medlemstidning Pomologen med nyttig information som inte finns att få på annat håll.

 

Stor satsning på Wisley Gardens

Inte bara i Sverige blir vi fler och fler som inser värdet av hemodlade äpplen. I det trädgårdsorienterade England är det hittills få som har ett äppelträd på tomten – rosor och rhododendron står högre i kurs – men det ska bli ändring på det och Wisley Gardens i Surrey, som är del av RHS, Royal Horticultural Gardens,  tänker gå i bräschen.  

Den här stora offentliga trädgården har länge haft en samling äppelträd men planterade på ett undanskymt ställe, uppe på en sandig kulle. Det olämpliga läget krävde att träden gavs ständig bevattning och lätt föll offer för sjukdomar. Nu ska en ny vacker, genomtänkt äppelträdgård komma till stånd, en trädgård som ska inspirera besökarna att plantera egna, vackra äppelträd och sköta dem väl. 

Engelsmännen var en gång ett fruktodlande folk som satte högt värde på sina Ribston, Cox Orange, Blenheim och Bramley. Kanske kommer invånarna att bli duktiga fruktodlare på nytt. 

Gladstone

 

"Fler svenska äpplen" ute nu!

Min pomologi Svenska äpplen med illustrationer av Ingrid af Sandeberg kom 2010. Den beskrev 245 äppelsorter som odlas i Sverige. Naturligtvis växer långt fler sorter än så i landet och för några år sedan började Gullmar Henäng att samla in och beskriva en rad äldre, odlingsvärda äppelsorter som han stött på här och där. Jag fyllde på med presentationer av ett gäng nyss framtagna svenska äppelsorter: Gratia, Agnes, Lovisa,  Henric Åkesson, Folke och Trulsa.  

Det blev en bok med namnet Fler svenska äpplen som Sveriges Pomologiska Sällskap har gett ut och precis kommit av trycket. Återigen har Ingrid af Sandeberg bidragit med skickligt utförda äppelporträtt. Alla som har köpt Svenska äpplen har nu fått en efterföljare att studera. Boken, med beskrivningar av 41 äppelsorter,  kommer att finnas till salu på Trädgårdsmässan i Älvsjö senare den här månaden.