Sörjer min vän Håkan

Håkan Svensson har avlidit. Han fick en hjärtinfarkt för några år sedan, en infarkt som han återhämtade sig från, men den som drabbade honom i onsdags gjorde slut på hans liv.

Jag minns när jag träffade Håkan första gången, det var hösten 1994 när det hölls ett pomologiskt möte på Julita gård och gamla erfarna pomologer som Ernst Lomenius och Gösta Engstedt var med. Håkan var helt ny på Julita då, och ny på det pomologiska området, men han var ivrig att lära sig och vi samarbetade flera höstar med äppelutställning och äppelbestämning på Julita där han efter några år tog över som trädgårdsmästare.

Håkan blev en auktoritet inom svensk pomologi och han kom att behärska såväl sortbestämning som vård och beskärning av fruktträd. Han har betytt mycket som instruktör och skribent och han kommer att vara saknad av många, inte bara av alla oss kamrater i Sveriges Pomologiska Sällskap. Det känns overkligt att min vän Håkan -- alltid positiv, alltid villig att svara på frågor och utbyta erfarenheter -- inte finns mer. Mina tankar går till hans familj.

Blommigt språk i fruktdisken

I morse  lyssnade jag till en repris av programmet Språket som handlade om sensoriska språk. Intervjuad var Johan Swahn som skrivit en doktorsavhandling vid  Hotellhögskolan i Örebro om användning av sensoriskt språk i marknadsföringen. Eller i klarspråk: säljer butikerna mer om man använder ett målande språk om varan? 

En av Swahns undersökningar visar att så kan vara fallet; konsumenterna var mindre priskänsliga när man använde sensoriska beskrivningar och skrev på förpackningen om ett äpples smak, doft och konsistens på det blommiga språk som används för viner. Hans avhandling visar också att om det bara står sortnamn på varan tenderar konsumenterna att köpa vad de redan känner till, men finns det en utförlig beskrivning blir man  djärvare och kan tänka sig att välja något annat.

Johan Swahn är nu anställd av ICA som sensorisk expert och har i uppgift att förse olika produkter, t ex äpplen,  med sensoriska beskrivningar. Kan vi vänta oss att dessa beskrivningar blir sannfärdiga? Nej, för kom ihåg att deras uppgift är att sälja varan.....

Swahn berättar i programmet att han skrivit att ett äpple hade parfymig doft. Äpplet ifråga hade verkligen en parfymig doft. Men konsumenterna i testpanelen uppfattade det som negativt, så det togs bort. Jag gissar att äpplet i fråga var James Grieve, nog har det en parfymig doft?

Sommarens första svenska äpple

I går smakade jag säsongens första svenska äpple! Det var vännen Rolf som gav mig ett Close som han ympade in i ett av sina träd för 20 år  sedan. Close är ett fint, ganska stort äpple som jag tycker mycket om men har nackdelen att det gärna vill bli mycket fallfrukt och så har det förstås, som alla sommaräpplen, ingen hållbarhet alls.

Blenheims Renett -- hur ska det uttalas?

Så fort man flyger någonstans bidrar man till ökade växthusgaser och det känns inte bra alls. Att göra en resa är annars aldrig fel, man lär sig alltid något. I början av juni var jag på resa i södra England och såg bland annat det stora slottet Blenheim Palace (där Winston Churchill föddes).

Jag vet att jag i min bok "Svenska äpplen" har skrivit om Blenheims Renett att Blenheim uttalas "blännhim." Vid mitt besök i slottet fick jag dock veta att korrekt engelskt uttal är "blennem".

På Språkrådet menar man att vi bör försvenska alla utländska namn och det gillar jag. Ingen av oss talar väl om "cåxes årrinsch" utan vi säger "cox orange". Vi kan välja hur vi uttalar Blenheim -- ett försvenskat "blennhejm" eller "blennem" på drottning Elizabeths engelska.

Varning! Klappa inte Cossus cossus!

Vad jag gillar att jag har vänner som får höra saker och ting och sedan berättar det för mig! Så här skriver Hilding:

"Nu har jag varit ut till mina äppelträd och noggrant tittat igenom hur
många äppelsorter som åtminstone för tillfället ännu har åtminstone ett skapligt utvecklat äpple. Det blev 68
sorter. Tyvärr är det många sorter där det blir bara ett äpple och när det är skördedags har nog mängden äpplen minskat ytterligare eftersom koltrastar häckar på tomten. Med ett bo ovanpå en holk som är avsedd för tornseglare.

I torsdags hade jag besök av min gode vän, Bengt Ehnström, känd
entomolog som ibland dyker upp i både radio och TV. Han är gift med en kusin (Gunilla) till mig. Vi hade just varit på begravning i grannsocknen och det passade bra med ett besök.
Bengt berättade att den stora tjocka larven av Cossus Cossus kan vara
ganska aggressiv. Om man försöker ta den med händerna riskerar man att bli rejält biten. Dessutom ger den ifrån
sig ett brunt sekret med lukt av ättika. Han rekommenderade att man lämnar larven en bit ut i skogen om man är rädd om sina äppelträd. Och det är man ju!"

Rapport från ett torp i Uppland

På min fråga "Hur är fruktsättningen i år?"  svarar vännen Hilding -- som har många äppelträd med ännu fler inympade sorter -- att det tyvärr inte artat sig så bra i trädgården vid torpet nordost om Uppsala:

"I mina äppelträd blir det inte mycket frukt att ta reda på i år. Av ca 180 sorter har jag noterat blomning på ca 80 sorter. Många av dem som blommade har inte fått en enda kart. Ingen av alla mina sorter tycks få normal mängd äpplen i år. Årets dåliga resultat kan bero på dålig pollinering men också på att älgar besökte en del av träden i vintras och mumsade i sig stora mängder fruktved (inklusive blomknoppar förstås).

Äppelspinnmal har förekommit mer än vanligt. Äppelvecklare har jag inte sett, däremot enstaka angrepp av rönnbärsmal på några äpplen. I helgen hittade vi en stor fet larv av trädödare, Cossus cossus. Den kan i enstaka fall angripa fruktträd och ställa till med ganska svåra skador men håller mest till i sälg."

Käre Hilding, det var ledsamt att allt ditt nedlagda arbete med fruktträden inte ger bättre utbyte i år. Kanske vore det idé att sätta älgstängsel runt tomten för att freda den? Äppelspinnmalen är vanligare än annars på många håll, också i min trädgård. Här har jag också noterat angrepp av äppelvecklare och fruktmögel (som gärna blir följden där äppelvecklare eller någon annan skadeinsekt gjort hål i frukten).

När du skriver att du sett Cossus cossus förstår jag att det var den storvuxna larven jag själv nyss såg på allmänningen utanför tomten. Jag kan bara hoppas att den håller sig till sälgarna som står där och inte går in bland mina fruktträd.

Beskärningsarbetet har dragit igång

Tre träd har G och jag beskurit den gångna veckan. Cox Orange, Mantet och Gyllenkroks Astrakan har alla blivit av med en  hel del större och mindre grenar samtidigt som vi har 1) gjort en sista gallring av karten, 2) tagit bort  kart med angrepp av äppelvecklare och avlägsnat alla nästen med äppelspinnmal (otroligt vanlig i mina trakter i år).

Går det att kasta en keps genom träden? Ja, det gör det. Träden står nu så l-u-f-t-i-g-a och g-l-e-s-a som vi vill att de ska vara. Så att solen når fram till varje liten kart, så att varje kart har plats att utvecklas och så att trädet kan torka upp snabbt efter ett regn (tänk, om det ändå ville regna snart). Men om man tar bort många grenar,  minskar man ju också mängden äpplen på trädet? Javisst, men hellre riktigt goda äpplen än riktigt många äpplen.

Bra fruktsättning?

Hurdan är fruktsättningen i år? Det går inte att ge ett generellt svar på frågan. Som vanligt står vissa äppelträd fulla med kart medan träd intill, av kanske samma sort, står utan frukt. I vår trädgård ser det hyfsat bra ut men Cox Orange ger bara några enstaka äpplen i år. Skriv gärna till mig och berätta hur det ser ut där du bor.

G och jag besökte i går Skoklosters slott där det finns en äldre och en nyare äppelträdgård. Överlag dignade träden, såväl de äldre som de yngre, av frukt.

Mognande Sävstaholm. Så här överrika på kart står nästan alla äppelträden vid Skoklosters slott.

Mitt bland träden i den yngre äppelträdgården vid Skoklosters slott står mycket stora körsbärsträd av lite olika slag. Bland annat detta träd med mängder av goda, nyss mognade rödsvarta bär.

Kartgallra träden nu!

Med äppelträd på tomten får man gå en vända och titta till dem var och varannan dag.  Det är nästen med hungriga larver av äppelspinnmal som måste bort (jag tar hushållspapper och avlägsnar näten) och det är kart som  blivit angripna av äppelvecklare som också måste bort -- äppelvecklarlarven går gärna från ett äpple till ett intilliggande äpple. Jag upptäckte också häromdagen, för andra året i rad, att larver av äppelbladstekel kalasade på mitt älsklingsträd Cox Orange.

Just den här tiden måste man också gallra karten.  Det ska vara en handsbredd -- en manshandsbredd -- mellan  kvarsittande kartar. Att lägga ned arbete på kartgallring tjänar många syften:

1) Det blir större och godare äpplen när trädet inte bär så mycket frukt.

2) Äpplena nås av solen och får bättre färg om de inte trängs på grenarna.

3) Kartgallring minskar risken för att grenarna ska tyngas av så mycket frukt att de bryts.

4) Glest mellan frukterna förebygger svampsjukdom och förhindrar att äppelvecklarven går från frukt till frukt.

5) Du får jämnare skördar. Lagom antal frukter på trädet ökar bildningen av blomknoppar (de bildas redan under sommaren) och därmed ökar chansen för bra fruktsättning nästa år. Det vill säga: kartgallring förebygger att du står med mycket frukt ett år och inga äpplen alls nästa år. Forskning har visat att kartgallringen måste ske tre, fyra veckor efter blomning för att ha den utjämnande effekten.

Bilderna visar Mantet före och efter gallring

Södermanlands Kalvill före och efter gallring. Den röda karten utvecklas senare till ett välsmakande  blont äpple.

.

Nya äppelodlingar på gång i Skåne

Talade med Lars-Olof Börjesson, chef för odlarorganisationen Äppelriket i Skåne, i går. Han kunde berätta att hela 70 ha nya äppelodlingar är på gång och om 4, 5 år räknar man med att sälja ytterligare 5 000 ton svenska äpplen om året. Odlarnas strävan är att det ska finnas svenska äpplen på marknaden fram till maj/juni.  Låter som väldigt goda nyheter!