Vad ska jag plantera?

Hej Görel och god fortsättning!
Vi har två böcker från dig om äpplen som är jättebra. Vi har ett relativt nyinförskaffat landställe,   gränslandet zon 3/4. Tomten är stor och nu till våren kommer mycket frukt och bär att planteras. När det gäller äpplen kommer en del planteras med avsikt att ge bra must för cider och vin. Läste i din bok om triploida äpplen vilket känns smart då de innehåller mer vätska. Något förslag på sort (bra om det är så syrligt och /eller aromrikt? Jag får också plantera vildapel eller prydnadsapel då äpplen som är sura/beska/bittra är bra att blanda in för en mer rustik smak på cidern - dvs så som fransmännen föredrar.
 
Hej!
Ja, triploida äpplen brukar ge ett bra utbyte vid pressning. Tyvärr är din tomt för kall för att tillåta ett fritt val av saftiga, goda, triploida sorter. Ribston är dock ett utomordentligt val som jag tror att du ska bli mycket nöjd med: ett mycket aromrikt, välsmakande, ganska lättodlat äpple. Frösåker är en annan triploid sort med förnämlig smak som skulle passa dig fint. Kanske skulle du också kunna odla det välsmakande Rossvik.

Gravensteiner vore också ett bra tips — oerhört välsmakande och saftigt -- men det kräver en varmare zon  och äpplena har benägenhet för att drabbas av mögel i kärnhuset (kärnhusmögel) när de lagras, något som tyvärr ger musten en jordig smak.

Melon och Åkerö (ej triploida) har också benägenhet för kärnhusmögel. Men Cellini är ett fint syrligt äpple som jag kan rekommendera samt Maglemer och Golden Noble.

Vill du göra cider med fransk touche vore det fint med någon fransk cidersort på tomten. Vid Pometet som tillhör Köpenhamns universitetet odlar man cideräpplesorter. Du kan pröva att ta kontakt med dem (adress på nätet). Har annars någon läsare tips för hur man får tag i franska cidersorter?

Lycka till med dina planteringar! Gott nytt äppelår!
Görel

Färsk forskning om fruktträdskräfta

Nordapp är förkortning för Prebreeding för Future Challenges in Nordic Apples, ett projekt som bekostas av de nordiska länderna, administreras av Nordiskt Genresurscenter och drivs av SLU, Finska naturresursinstitutet i Piikkiö och Norska Graminor AS i Njos.

Nordapp har fokuserat sin forskning på bland annat fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) som är ett allvarligt problem i just våra nordiska länder där klimatet är svalt och fuktigt. Går det att hitta en resistensgen mot kräfta? Det har forskarna inte lyckats med ännu men man har sett att vissa äppelsorter är mer motståndskraftiga än andra, till exempel Aroma, Frösåker och Santana. 

Fruktträdskräfta yttrar sig i svarta sår och gropar i trädet. Så småningom faller grenen av.

Framöver kommer vi att få fler forskningsresultat från projekt Nordapp som löper vidare till och med 2017. Läs mer  i LTV-fakultetens faktablad 2015:39.

Resistens mot grönmögel

Det är milt som i april där utanför. För att säga det som det är, jag gillar det. Jag vill inte ha snö och kyla. Visst vore det kul att kunna ta sparken och flyga fram på Mälarisen i medvind,  men å andra sidan, nu riskerar jag vare sig att halka eller få frostknölar.

Det varmare vädret har nackdelar förstås. Det blir mer lagringsskador på våra vinteräpplen. Lagringsrötorna har ökat i Mellaneuropa på senare år, sannolikt en effekt av klimatförändringen. Importerade äpplen från sydligare länder är därför frikostigt behandlade med medel mot lagersvampen grönmögel, läser jag i ett faktabad från SLU. Grönmögel är inte en skadegörare att leka med. Möglet (Penicillium expansum) avger flera svårt giftiga ämnen som t ex patulin.

Alla äppelsorter är inte lika benägna att drabbas av grönmögel. Forskare vid Balsgård har konstaterat att Katja och Birgit Bonnier tillhör de mest motståndskraftiga äppelsorterna liksom Ringstad, Gloster och Mutsu.

Att tänka på varje höst: grönmögel angriper främst skadad frukt. Det behövs bara en helt liten skada så kommer möglet och hela frukten ruttnar. Lägg endast helt oskadade äpplen i vinterförvar.

Läs mer:
LTV-fakultetens faktablad 2015:38, SLU

Resistens mot grönmögel hos äpple

Fakta från Institutionen för växtförädling – Balsgård

Svenskodlat är bäst

Den på många håll svaga skörden av hemodlade ekologiska äpplen -- jag tar för givet att alla odlar ekologiskt --- gör att många av oss måste köpa våra juläpplen i butiken i år. Hur är det då med importerat kontra svenskodlat? Färsk forskning visar att  rester av bekämpningsmedel inte innebär någon långsiktig hälsorisk för oss svenska konsumenter oavsett om vi äter konventionellt odlade eller ekologiskt odlade frukter och grönsaker från Sverige eller utlandet. Dock hittade man mer rester av bekämpningsmedel i importerade frukter än i svenskodlade och ekologiskt odlade frukter.

Om en kombination av bekämpningsmedel i mycket låg dos har carcinogena eller andra negativa effekter vet man idag mycket lite om. Forskarnas slutsats är att om vi vill minska vårt intag av bekämpningsmedel så bör vi i första hand köpa det som är ekologiskt odlat och i andra hand  inhemskt odlade  frukter.
  http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/Examensarbete%20-%20Katarina%20Beckman%20PDF.pdf

Cox Orange är ett underbart äpple att njuta till jul

Förträffliga juläpplen

Vinkännare skulle jag inte vilja vara. Jag tycker inte tillräckligt mycket om vin och jag skulle inte klara att skilja alla druvsorter åt. Det finns 1500 olika druvsorter i världen, läser jag i SvD.
Världens äppelsorter är förstås långt fler än druvsorterna, ingen vet hur många och ingen kan känna igen alla.

Nu till jul är vissa sorter givna för oss gammalmodiga som tycker att juläpplen -- som prydnad i granen, i julljusstaken, i fruktskålen -- ska vara rödkindade. Då finns Ingrid Marie, Cox Pomona (ett underbart äpple men kan bli för tungt att hänga i granen), Röd Melon (det finns en sådan mutant), Röd Ribston (en annan röd mutant), Ölands Kungsäpple, Eva-Lotta, Cellini, Berner Rosenäpple och Eldrött Duväpple.

Min favorit bland dessa sorter är det sistnämnda, det lilla vackra äggformade äpplet med hållbarhet till mars eller längre. Utan att tappa arom eller fasthet! Jag är lycklig nog att ha ett träd på tomten och äter varje dag i december min ranson på tre härliga duväpplen, det ena efter det andra.

Sätt ett träd till våren, om du kan! Blommar vackert i vitt, blir ett behändigt träd.

The Tree of Information

Den amerikanska veckotidningen The New Yorker innehåller alltid något av intresse. I senaste numret daterat 23 november hittar man en artikel om den 42-årige skåningen Niklas Broström som är bosatt i Oxford och under namnet Nick Bostrom har gett ut en bästsäljande bok om artificiell intelligens: Superintelligence: Paths, Dangers, Strategies.

Jag ska läsa artikeln men inte just idag, den är 16 sidor lång. Idag ska jag göra en beskrivning av Winter Banana som intresserar mig sedan jag den här hösten fått frukter från Skåne och därefter stötte på äpplet i Normandie där denna amerikanska sort verkar vara allmänt planterad.

Winter Banana har sitt ursprung i Indiana, USA, omkring 1876. Ofta ser man en söm (skarp linje) på skalet.

I The New Yorker hittar man alltid fina skämtteckningar. I det nämnda numret finns en teckning som har rubriken The Tree of Information. En orm i trädet håller fram ett äpple och säger så här till Eva: "Äpplet är en trädfrukt. Dess latinska namn är Malus domestica. Kina och USA producerar huvudparten av alla äpplen i världen. Frukten kan ätas rå eller tillagad och ger omkring 75 kalorier". 

När trädet drabbas av svamp

Hur gammalt kan ett äppelträd bli? Flera hundra år, om det vill sig. Det är det gamla Åkerö-trädet vid Åkerö säteri i Sörmland ett exempel på. Som Gullmar Henäng har fört i bevis stammar det trädet från slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet.

Men det kan inträffa mycket som förkortar trädets livslängd. De här bilderna som jag tog i går visar ett gammalt Åkeröträd omgivet av en krans med honungsskivlingar. När svampexperten Åke Stridh ringde mig häromdagen, passade jag på att ställa några frågor.

Jag fick veta att honungsskivling ledsamt nog gärna går på äppelträd och när det händer finns inget vi kan göra. Svampen är en parasit som går in i trädets rötter och försvagar det. Det drabbade trädet har bara ett fåtal kvar år att leva. Eftersom mycelet går från rot till rot kan även omgivande äppelträd angripas.

Som Åke sa, ibland måste man sätta nya träd. I en trädgård där det dykt upp honungsskivling får man nyplantera i en annan del av trädgården, så långt från svampmycelet som möjligt.

Sommelier och pommelier

En sommelier vet vi vad det är: en person som vet allt om vin och kan ge råd om viner att dricka till olika slags mat. Jag har läst att vi nu också kan ta hjälp av en selmelier: en person som ger råd om vilket salt vi ska använda. För vi har ju inte längre bara två salter att välja på -- fint salt och grovt salt -- utan det finns ett förvirrande stort antal gourmetsalter att hålla reda på för den som önskar snobba i köket.

Vem blir först med att kalla sig pommelier? Alltså en person som vet allt om smak, konsistens, hållbarhet och matlagningsegenskaper hos olika äppelsorter. En duktig pommelier som kan konsulteras av kockar,  matskribenter och livsmedelsföretag -- ja, alla som söker råd om äppelsorter för olika ändamål -- blir värd sitt arvode flera gånger om.

Santana är ett  svenskodlat äpple som jag nyss  köpte i min livsmedelsbutik. Gott att äta klyfta för klyfta, passar fint till äppelkakor. Bra val till fruktsallader eftersom köttet inte brunfärgas så fort. Många äppelallergiker tål det här äpplet.

Rättelser och kommentarer

Den som inget gör, gör inget fel. Säger jag för mig själv som en tröst för de fel som tyvärr smugit sig in i min bok "Svenska äpplen".

I dag lägger jag i varje ex av boken en lapp med rubriken Rättelser och kommentarer. Jag ber er som tidigare har skaffat min bok att vara snälla och föra in det nedanstående!

s 192 under Historik står ”vid mitten av 1800-talet”, ska vara ”vid mitten av 1900-talet”

s 230 ny forskning visar att Ingrid Maries föräldrar är Cox Orange och Cox Pomona
s 294 Sten Ebbesten ska vara Sten Ebbersten

s 318 Beateborg ska vara Beateberg

s 398 årtalet 1921 ska vara 1920 

s 508 Eva-Lotta utgår eftersom analysen upptäckts vara osäker

s 508 Filippa S7 S10 ska vara  S7 S24

s 509 Holsteiner Cox S5 S9 ska vara S5 S9 S?

Kart av Gyllenkroks Astrakan

Skicka inga bilder!

Jag har en vädjan som jag vet att alla pomologer som håller på med äppelbestämning ställer sig bakom: Snälla, skicka inte mejl med bilder och begäran om sortbestämning! Inte ens om du skickar ett dussin bilder på ditt äpple kan vi med säkerhet säga vad det är för sort. Pomologen behöver se, känna på, lukta på och smaka på ditt äpple.

Det går inte heller att bestämma  äppelsorter med hjälp av Nordiska muséets äppelapp.

Gör så här: ta med fem fina exemplar av din äppelsort och sök upp en livs levande, kunnig, sympatisk pomolog vid en äppelutställning nästa höst! Bara 11 månader kvar till nästa säsong. Vi ses då!