Trädgårdsmedalj till Olle Ridelius

Riksförbundet Svensk Trädgård ger år 2015 Patriotiska Sällskapets trädgårdsmedaljer till Olle Ridelius, Smedjebacken,  Nils Andersen, Höganäs och Haldo Edlund, Kristianstad.

"Olle Ridelius har genom sina insatser att sedan 1980-talet aktivt leta upp och samla äldre äppelsorter i Dalarna, bidragit stort till att rädda många unika och gamla sorter, som t ex Tunaäpplet i Islingby. Olle var ordförande i Sveriges Pomologiska Sällskap 2008-2011 och brinner för bevarandet av gamla genuina sorter som sedan länge varit försvunna ur plantskolornas sortiment. Genom sina gärningar som lärare på Vassbo trädgårdsskola i Falun har han bidragit till att inspirera och sprida sitt kunnande till nya generationers äppelodlare" skriver Riksförbundet Svensk Trädgård. Grattis Olle!

Fråga om skorv

Hej Görel Kristina!
Jag har ledsnat på mitt äppelträd. Det har en massa sjukdomar i år. Fläckar och fruktmögelsvamp. Känns bara äckligt. Förra året var det inte heller bra. Alla frukter svartprickiga.Vad råder du oss att göra? Vi kan väl inte såga ner det och plantera en gammal svensk sort...
Margareta

Hej Margareta!
Jag har tittat på ditt träd och håller med om att det inte ser roligt ut. Summerred är känsligt för skorv och nu har vi haft en blöt sommar som gynnar skorvsvampen. Mitt Cox Orange är väldigt drabbat också. Nästa år kan våra träd se mycket bättre ut och ge fina äpplen.

Tyvärr är alla äppelsorter behäftade med någon svaghet, den perfekta äppelsorten finns inte. Man får stå ut med att trädet har mindre goda år och sköta om det på bästa vis med beskärning och kartgallring. Om du ändå vill byta till en annan sort, till exempel en gammal äppelsort som matchar det fina, gamla huset passar sorter som Melon, Åkerö och Gravensteiner bra. 

Tänk på att inte sätta ett nytt träd på samma plats som det gamla (där du kan räkna med att jorden visar så kallad jordtrötthet)! Och låt gärna en slöjdlärare i någon av skolorna ta hand om den fina äppelveden att slöjda med!

Mitt Cox Orange-träd har nästan inga frukter i år,  men på en gren ympad med Rubinette finns  ett antal osköna, skorviga frukter som alla ser ut som på bilden.

Har njutit första sommaräpplet

Close är det tidigaste sommaräpplet jag känner till. Den som är lycklig nog att ha  Close i sin apelgård har kunnat njuta den i ett par veckor nu, skulle jag tro.  I dag har G och jag smakat Pirja, det tidigaste äpplet i vår trädgård. Vi fick en ymp från den finske, äppelälskande musikern Pentti Hildén och i år har den gett frukt för första gången. Utsökt god, både söt och syrlig, är vårt omdöme.

Leif Blomqvist skriver om Pirja i sin bok "Äppel i norr". Han berättar att sorten har korsats fram i Finland från Huvitus x Melba  och att den introducerades på marknaden 1980. Han skriver: "underbart goda frukter, sötsyrliga med förnämlig arom"  Det kan vi hålla med om! Leif berättar också att Pirja blivit omåttligt populär i Finland och att det är en svagväxande sort. Hos oss har dock Pirja-kvisten visat stor växtkraft och ränt iväg med långa skott.

Pirja är en köldtålig sort som kan odlas i zonerna  VI - VII enligt Leif Blomquist.

Lilla äppelboken i nyutgåva

År 2002 kom Lilla äppelboken (tänkt för barn mellan 3-6 år men kan även läsas av vuxna) ut på Rabén & Sjögrens förlag. Boken, som illustrerats på ett förnämligt sätt av Kristina Digman och blivit översatt till danska, franska, engelska, tyska och koreanska, har inte funnits på svenska på många år. Nu är den bristen åtgärdad, Lilla äppelboken har kommit ut på nytt, denna  gång i förlagets Klumpe Dumpe-serie.

Hoppas att många föräldrar och förskolor hittar min bok! Den vill ge barnen en introduktion i äpplets värld.

Läser korrektur

Hela helgen har jag läst korrektur på min kommande bok "Konsten att sköta ett äppelträd".  Efter att själv ha gett ut tre böcker om äpplen är jag ovan vid att inte hålla i produktionen, den här gången förlitar jag mig på någon annan. Får hoppas att boken blir fin och att den kommer ut om någon månad!

Ribston, som Andreas Andersson påpekade i sin kommentar häromdagen, är ett äpple med många fina ättlingar. Men jag önskar att många ska upptäcka vilket fint äpple som Ribston är: nästan lika gott som Cox Orange men lättare att odla, bär rikt alla år, kräver inte mycket beskärning och kartgallring, passar till det mesta. Kan förvaras till april med aromen i behåll,  inte många äpplen slår det. Ska du plantera ett vinteräpple i höst, fundera på Ribston. 

Ingrid Maries föräldrar kartlagda

Det har länge varit känt att det danska äpplet Ingrid Marie har Cox Orange som sin ena förälder. I min pomologi "Svenska äpplen" har jag skrivit att Guldborg troligen är den andra föräldern. Det visade nämligen preliminära resultat på Balsgård (baserade på den enkla DNA-markören RAPD). När man senare gjorde större analyser på Balsgård (med SSR-markörer,  simple sequence repeat DNA) stod det klart att Guldborg måste avföras.

Professor Hilde Nybom har nu skrivit till mig och berättat att en dansk poster på Eucarpia-konferensen i Bologna i midsommarveckan visade att det snarare är Cox Pomona som är Ingrid Maries förälder nummer två.

Resultatet från forskargruppen vid Köpenhamns universitet ansågs så spännande att representanter för det internationella Fruitbreedomics-projektet omedelbart kontaktade sina arbetskamrater i Angers, Frankrike, där man har en databas för äppel-DNA. Personalen i Angers kollade sitt gigantiska förråd -- Hilde skriver att här finns en väldig massa SSR-data och data för drygt 400.000 så kallade SNP-markörer för var och en av 1200 äppelsorter -- och kunde bekräfta det danska fyndet. Där ser man hur värdefullt det är med internationellt samarbete!

Ni som har "Svenska äpplen", var snälla och för in att Ingrid Marie kommer av Cox Orange och Cox Pomona!

En översättares dilemma

Fick brev från en översättare i går.  Det gällde  H is for Hawk av Helen McDonald. Jagberättaren besöker en utställning med hundratals äppelsorter. Författaren ger uppgifter om några sorter  -- Charles Ross, Coronation, Chivers´ Delight och Peasgood Nonsuch -- och brevskrivaren vill att jag granskar hennes försök att översätta det till svenska.

Ja, hur gör man? När författaren inte verkar ha så mycket hum om äppelsorter och hennes beskrivningar är felaktiga -- ska då översättaren skriva som det står eller ska hen rätta författaren i den svenska texten? Det är ett dilemma när författaren inte har reda på sig, instämmer översättaren och tillägger att man får försöka göra något med varlig hand så att varken recensenter eller författare hakar upp sig.

 Jag kommer att vilja läsa McDonalds bok när den är utgiven.

En värmländsk sort mindre

Professor Hilde Nybom har skickat mig ett mejl som berättar att hon med hjälp av DNA-analys har "slaktat" en värmländsk lokalsort. Det gäller äpplet "Linda Paas" som gällt för att vara en kärnsådd uppkommen i Arvika. Inga spår av ympning kunde ses på stammen och äpplet fick namn efter fastighetsägaren. Sorten finns planterad i genbanken vid Echstedtska gården tillsammans med värmländska lokalsorter och den går att köpa från Gränna plantskola.

Sedan Sven Levin jämfört det kanadensiska äpplet Linda med "Linda Paas" och konstaterat fullständig likhet bad han Hilde Nybom på Balsgård att göra en DNA-analys. Hildes analys visade att bladprovet från "Linda Paas" inte kan komma från en fröplanta. Den så kallade värmländska lokalsorten är inget annat än den fina, kanadensiska vintersorten Linda som infördes i Sverige på 1940-talet.

Så glad man är för att det finns forskare som kan hjälpa oss att reda ut saker och ting i den pomologiska världen. Säkert finns det fler felaktigheter ute i landet att upptäcka. Vi får göra som Sven och hålla ögonen öppna.

Problem med bladskorv

Varje dag räfsar jag blad under Cox Orange. Brunfläckiga äppelblad. Det är ingen tvekan om att trädet har drabbats av bladskorv och orsaken måste vara de senaste veckornas myckna regnande. Jag räfsar blad och lägger i biogaspåsen som kommunen tar hand om.

Inte mycket kartgallring i år

Har tagit ned den första spinnmalväven. Har börjat beskära lite smått. Har kartgallrat grenar som jag kommer åt från marken. Men kartgallringen tar inte mycket tid i år eftersom flera träd ledsamt nog står utan frukt. Langeland, Cox Orange, Mantet -- nästan tomma träd.

Jag hör att det är lika dålig fruktsättning i Norrköping, kanske även på andra håll i landet. Jag kommer därtill bara att bara kunna plocka två plommon i år, ett till G och ett till mig. I Norrköping får man inga plommon alls.

För en tid sedan ringde en man och frågade varför hans kära Ingrid Marie-träd inte blommade i år. Jag trodde att man kunde lita på sina fruktträd, sa han. Men det kan man inte. Vi sköter om träden så gott vi kan och de bär god frukt år efter år år, men så, utan att man förstår något, står de plötsligt utan äpplen och plommon.

Weisse Englische  Renette, en av årets nya ympar. Det röda bandet ska varna den som beskär.

Weisse Fransösiche Renette