Upp och ned

Ibland, om det passar, köper jag ett tjockt matigt lördagsnummer av The Daily Telegraph på Stockholms centralstation. Senast fanns där en artikel om tomater. Texten är illustrerad med en stor bild på två dussin nya tomatsorter. Ser de oemotståndligt goda och aromrika ut? Nej, för Red Zebra, Ruby Gold, Cherokee Green, Tiger Tom och alla de andra stora och små tomaterna visas med skaftet upp. Läsaren ser gula, röda och gröna undersidor som alla har bruna sprickor och rynkor runt den avklippta stjälken. När man kunde ha visat runda, svällande, förföriskt blanka tomater!

Kan du begripa det, frågar G. Nej, det kan jag sannerligen inte. Jag tänker mig att det finns två grupper av människor: de som lägger tomater och äpplen med skaftet upp och de som lägger dem med skaftet ned. Har någon därute en förklaring?

Elise, svenskt äpple som säljs nu

Succé för årets trädgårdsmässa

Var på trädgårdsmässan i Älvsjö i går för att signera min pomologi "Svenska äpplen". Så många utställare! Så mycket folk! En strid ström av besökare i pomologiska sällskapets stånd som alla kunde köpa ympar av ett stort antal spännande fruktsorter, lära sig grunderna i hur man ympar och hur man beskär träd och dessutom köpa vykort och skrifter och böcker. Duktiga pomologer svarade på de svåraste frågor.

Till hösten fyller Sveriges Pomologiska Sällskap 15 år och det blir stor jubileumsutställning på Nynäs slott (mellan Nyköping och Trosa) 26-27 september och 3-4 oktober. Skriv in det i almanackan!
Foto: Kim Lille

NCC, tänk om i Sigtuna!

Äppelträdet vid torpet Sorgen

 Sigtuna med cirka 9 000 invånare växer sig stadigt större. Nu planeras en ny stadsdel som ska heta Sigtuna stadsängar. Det är NCC som ska bygga på mark där man hittat rester av ett gammalt torp kallat Sorgen.

Vid Sorgen växer ett risigt, mångstammigt äppelträd. Torpet är inte väldokumenterat, men man vet att det var bebott på 1700-talet. Äppelträdet kan vara från den tiden. De som smakat frukterna säger att detta är ett riktigt grisaäpple, oätbart för människor. En typisk kärnsådd alltså.

Jag erfar nu att NCC, trots att äpplena smakar hemskt, tänker dra upp ett större antal träd från apeln vid Sorgen att användas som parkträd i stadsdelen. Vad ska man säga om detta? Vad tycker du?

Jag säger: Fint om NCC vill betala för vård och omsorg av det gamla trädet. Men att plantera ut träd med grisafrukter runtom i bostadsområdet är att gå för långt. Om Sigtuna Stadsängar ska berikas med äppelträd  -- en underbar idé -- låt det bli träd med goda frukter som invånarna kan plocka ned och ha stor glädje av.

Tre uppdrag för en pomolog

Äkta Royal Gala till vänster, falska polska äpplen till höger

 Vad gör pomologen på vintern? Snurrar hon tummarna, helt befriad från arbetsuppgifter? Nej, det är det ena och det andra. Nyss läste jag korrektur på skyltar till 13 äppelsorter. Skyltar -- med Ingrid af Sandebergs akvareller från "Svenska äpplen" och korta texter baserade på fakta från boken -- som ska sitta på de nyplanterade träden i fruktträdgården vid Rosersbergs slott.

Jag har också blivit ombedd att föreslå lämpliga äppelsorter för en nyplantering intill Hotell Kristina i Sigtuna. Eftersom byggnaden är från 1900-talets första hälft skickade jag en lista på sex äppelsorter som var populära vid den tiden. Hoppas att även dessa träd kan förses med snygga skyltar till hotellgästernas fromma. Så småningom kan hotellkocken skriva "Äppelkaka på våra egna utsökta Gravensteiner" på menyn.

Ett uppdrag i går kom från en fruktgrossist: Är bifogade äpplen från Polen märkta Royal Gala verkligen av den sorten? Nej, Royal Gala är det importerade äpple jag gillar bäst och det var lätt att märka på smak och utseende att här hade en bedragare varit framme och försett frukterna med falska klisterlappar.

Betydelsen av terroir

Den 3 mars, vid en musterikonferens i Kivik, smakade deltagarna på skånska muster under ledning av forskaren Kimmo Rumpunen. De äpplen som musterna beretts av kom från tio skånska odlingar. Provsmakarna kunde tydligt känna skillnad på muster pressade på samma sorts äpple odlat på olika håll.

Jord, temperatur, nederbörd, soltimmar, solstrålningens sammansättning, breddgrad, luftföroreningar -- alltsammans påverkar äpplets kvalitet. 
Mer om betydelsen av terroir, det vill säga lokala odlingsbetingelser,  för äpplen i en intervju  med Kimmo Rumpunen som sändes i P4 Malmöhus häromdagen och finns att lyssna på.

Vi ses på Trädgårdsmässan

Cellini, ett fint vinteräpple

 Längtar du också efter fler äppelsorter i trädgården men har inte plats för ytterligare träd? Kom till den stora Trädgårdsmässan i Älvsjö slutet av månaden. Där låter Sveriges Pomologiska Sällskap dig köpa ympar från ett stort antal äppelsorter i sitt stånd. Där kan du också få en lektion i hur man ympar, råd om äppelsorter och tillfälle att inhandla min bok "Svenska äpplen".

Tid för små paket

Den här tiden på året börjar visa av oss skicka paket med pinnar till varandra. G och jag fick nyss ett sådant litet paket från Norge. Där låg ympar av Sikeeple, Eireple och Kaupanger som vår vän Sven sänt oss från Bru utanför Trondheim.

G, husets utomordentlige ympmästare, funderar nu i vilka träd som han ska sätta in dessa  förnämliga äppelsorter. Jag längtar efter att se pinnarna skjuta skott, blomma och ge frukt.....

Silkeeple blommar så här vackert rosa hemma hos Sven Gundersen i Bru.

Äpple och spenat är bra för hjärna och hjärta

Vad ska du äta i kväll? Kanske kokt fisk med potatis och spenat och ett gott äpple till efterrätt. En förträfflig middag, det är alla näringsexperter överens om.

Forskare har funnit att personer som äter 200 g äpple plus 200 g spenat om dagen har högre kväveoxidstatus i blodet vilket ökar blodflödet och stärker blodkärlen, något som gynnar hjärta och hjärna. Vilken tur att både äpple och spenat smakar så gott.

Konsten att sköta ett äppelträd

I fredags skickade jag iväg det slutgiltiga manuset till min nya bok som ska heta "Konsten att sköta ett äppelträd". Utkommer i augusti om allt går som det ska. År 2008 fick jag brev från en kvinna som efterlyste en handbok i hur man sköter om sina äppelträd på bästa sätt.  Jag svarade då att jag tyvärr inte kände till en sådan bok.

Sedan började jag fundera. Skulle jag kanske kunna skriva en handbok? Eller vore det att förhäva sig? Jag har ingen trädgårdsutbildning, jag saknar grönt kort och jag är inte botaniker. Å andra sidan har jag lång erfarenhet av att umgås med äppelträd och de svårigheter som kan uppstå. Jag har på autodidakters vis snappat upp mycket från kunniga män och kvinnor under åren. Nog skulle jag kunna förmedla vad jag har lärt mig, kunskap som kan vara till nytta för andra amatörodlare?
Det är nu några år sedan jag började skissa på en handbok i 28 kapitel som behandlar allt från plantering till skörd och förvaring.

Bland mina referenser i boken ingår flera artiklar i Pomologen, den utmärkta faktaspäckade skrift du får fyra gånger per år som medlem i Sveriges Pomologiska Sällskap (se svepom.se). I slutet av mars öppnar den stora trädgårdsmässan i Älvsjö. Där har sällskapet ett stånd där alla kan köpa ympar av spännande äppelsorter och gå in som medlem i vår förening. Lördagen den 28 mars är jag där för att signera min bok "Svenska äpplen". Kom och hälsa på mig då!

En dag för guldrenetter

 Allt möjligt har sin egen dag numera: kanelbullen, tulpanen, skidan, tanken, Pi (då äter man pizza) och mycket annat. Varför firas då inte äpplet på det sättet? Hög tid att införa en ny dag i almanackan. Jag lanserar härmed den 26 september som Äpplets Dag, ett datum när man kan njuta av såväl Oranie sim Sörmlands Kalvill.

Just den här söndagen, 8 februari, Kyndelmässodagen, utser jag till guldrenettens dag och plockar nöjt fram en påse lysande gula vinteräpplen som jag har sparat på. Guldrenetterna smakar överdådigt, lite kryddigt, och köttet har både spänst och saftighet.

"Det är en allmän föreställning att Sverige ej kan frambringa några goda renetter" skrev Olof Eneroth som menade att det är nys. Han har rätt, för tänk så fina Cox Orange, Ribston, Blenheim och Läderrenetter vi kan odla i vårt land. För att bara nämna några.