söndag 7 juli 2019

Trädbeskärningen är påbörjad



Södermanlands Kalvill efter beskärning. Vid foten murgröna som vi fick i en julgrupp. Det torra gräset som lagt sig platt efter ett störtregn är brinklosta som G roade sig med att så i höstas. I förgrunden den högresta ulltisteln  som G sådde för 14 år sedan och därefter inte visat sig på tomten igen förrän i år. Den mörkröda busken till höger är perukbuske.
I går tog G och jag fram sekatörerna och en grensåg. Juli är en bra månad för att beskära äppelträden, menar vi. Karten har ännu inte hunnit bli alltför stor och tung. I går tog vi oss an träden i vad vi kallar pelarbacken, ett smalt område som avgränsas på en sida av en häck och på en annan sida av en lång trätrappa.

Där står de nio unga pelarträden som inte behövde någon puts i år. Där står också Härnevi, Hampus, Suislepp och Södermanlands Kalvill på rad. De krävde raska, bestämda ingrepp som samtidigt måste utföras med försiktighet för att inte av misstag skära bort alla dyrbara ympar som G har satt in.

Jag tittar på träden i dag och de ser riktigt bra ut. Skönt att ha kommit igång med jobbet.

2 kommentarer:

  1. Sommarbeskärning har ju blivit populärt, eftersom det finns så många fördelar. Men jag tycker begreppet sommarbeskärning blivit väldigt brett, till och med lite otydligt. Menar man regelrätt beskärning med inriktning på struktur, föryngring och urglesning, eller menar man s.k. pincering? Just kring pinceringen finns ju många skolor. En del pincerar i juni, medan andra vill vänta till JAS. Kanske det som rör till det. Förresten vore det intressant att läsa ett inlägg om hur man gör den bästa pinceringen.

    SvaraRadera