Bilden inill har jag fått från Jonas Ö som undrar: vi har köpt ett nytt hus och där finns ett träd som ger dessa äpplen. Är det Åkerö?
Det är vanskligt att bestämma en äppelsort genom att titta på en bild. Det låter sig faktiskt inte göras. Som pomologer brukar framhålla: man måste känna på äpplet, hålla om det, dra in doften, tugga och smaka, studera kärnhus och fruktkött.
Men i det här fallet vågar jag ändå säga: det är inte Åkerö. Det här prickiga utseendet brukar det äpplet inte ha. Däremot liknar äpplet Melon, som är en annan klassisk sort. Melon, precis som Åkerö, är ett avlångt äpple med ett fåtal kärnor. Men medan man kan njuta den goda, söta aromen hos Åkerö redan i slutet av september måste man vänta till november med det kärvare Melonäpplet.
Rödskaliga Åkerö. |
Instämmer i att det inte liknar Åkerö. Men på mitt Åkeröträd händer det ofta att det uppträder frukter som väsentligen avviker från det normala. De kan se ut som helt andra sorter. Jag har inte sett det fenomenet på andra träd.
SvaraRaderaJag tror det är Anton Nilsson som skriver att man noterat sju färgvarianter av Åkerö. Mutanter kan också visalite annorlunda form. Det kraftigt röda äpplet ovan är t ex mindre utdraget än Åkerö brukar vara. Dina iakttagelser tyder också på att Åkerö kan ha lättare att mutera än de flesta äpplen.
SvaraRaderaJag skulle vilja utnämna Åkerö till Sveriges nationaläpple. Dels för att det är framavlat i Sverige, dels för att det funnits länge, dels för att det är väldigt populärt.
SvaraRaderaSin popularitet till trots är Åkerö svårodlat. Jag hör folk som väntar 15 till 20 år på frukt. Men jag tror att många inte hanterar sina träd rätt och därför får de vänta. Det florerar också många tips om hur man ska göra, t.ex: kaligödsling, beskärningsteknik, grennedbindning mm. Men jag efterlyser en fullödig beskrivning av hur just ett Åkerö ska hanteras.
Jag är helt ned på att utnämna Åkerö till Sveriges nationaläpple. En fullödig manual för hur man odlar den sorten skulle många välkomna. Kanske ska du Tomas med lång erfarenhet skriva den?
SvaraRaderaJag får nog forska lite mer först.
SvaraRaderaNyligen gjorde jag en pomologisk studieresa till Estland och även där finns många Åkerö. Ägarna vittnar om samma svårigheter att få fram frukt.
I Estland finns även flera korsningar med Åkerö, t.ex. Sidrunkollane Taliõun (Å × Antonovka), Talvenauding (Å × Herbst Striefling), Lemmikõun (Å × Antonovka), Poli Kaunitar (Å × Antonovka). Jag tycker mig se en tendens att avla in mer vinterhärdiga gener i Åkerö.
De estniska Åkerö-korsningarna låter lovande. Ska man korsa fram en ny sort, är ju Åkerö med sin suveräna smakkvalitet verkligen något att utgå från.
SvaraRadera