Det är svårt att känna igen ett äpple på fotografier: man kan inte lukta, inte smaka, inte känna på skalet. Jag kan ge den här ledtråden: äpplet har ofta en plattrund form, skördas från början av september. Köttet har en mycket god, uttalad syra. När G för tre veckor sedan gick runt i Sigtunastiftelsens trädgård med ställets äppelintresserade kockar så var den här sorten de fastnade för som ett intressant tillskott i deras matlagning.
Jag gissar på Charlamovsky
SvaraRaderaJag tycker att Charlamovsky är en bra gissning, men ett par saker stör mig: färg och kärnor. Jag har själv ett Charlamovsky (på B9) som jag först hade i zon 6-7. Små äpplen blev det, men täckfärgen gick mer mot violett. Så här såg det ut då:
SvaraRaderaCharlamovsky
Senare planterade jag om trädet i zon III och fick då gigantiska äpplen (troligen beroende god bevattning). Den lila lite dimmiga täckfärgen bestod. Och jag tycker inte att man kan se den i bilderna.
Jag skulle vilja gissa på de nära besläktade Särsö och Spässerud, troligen det förstnämnda. Kan det vara Särsös mandelsmak som triggade kockarna i Sigtunastiftelsen?
Påminner om mina Gravensteiner
SvaraRaderaCharlamovsky är mitt förstahandsval trots att mina blir något rödare. Som reservsorter säger jag Råby Rubin och Stäringe Karin.
SvaraRaderaCharlamovsky är det förstås. Brukar ha plattrund form, glatt skal med glada röda strimmor och ett vitt, mört kött som är läckert syrligt. Två andra kännetecken: foderhålan är ovanligt vid och kärlsträngarna kan vara röda.
SvaraRadera