Vad kan vara bättre än att sitta ned och stilla sig med ett gott äpple innan julstressen tar över? I år fick vi den första frukten på vårt Taftträd som G har dragit upp på A2 med en ymp från vår norske vän Sven Gundersen.
 |
| Taftäpple, ett vinteräpple med angenämt kött |
Är Taftäpplet obekant? Inte så konstigt. I Svens trädgård går äpplet under sitt norska namn Silkeeple. Olof Eneroth däremot presenterar sorten som Taftäple i sin
Handbok i Svensk Pomologi ". Taftäpple efter
Taffet-apfel som, skriver han, "är ett i Tyskland för frukter med fin hy ofta använt namn, tillämpat både på sommar, höst- och vinterfrukter". Han fortsätter: "Hos oss förekomma de äfven, åtminstone de begge sistnämnda".
Det Taftäpple som vi nu har lyckan att smaka har det tyska namnet Weisser Winter Taffet-Apfel. "....hvitt, fint, fast, saftigt, vinsyrligt, angenämt kött" skriver Eneroth. G och jag kunde inte ha uttryckt det bättre.
Om taft står det så här i Norstedts uppslagsbok från 1952:
Taft (av persiska
taftha, vävt), tät, 2-skaftad sidenvävnad med fina, tvärgående ripsränder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar